Om grundskolan

Som förälder har du rätt att, med vissa begränsningar, välja skola för ditt barn.

I grundskolan träffas eleven, läraren och du som förälder minst en gång varje termin för att gå igenom hur det går i skolan och hur eleven trivs. Detta kallas för utveck­lingssamtal. Under samtalet pratar ni om hur skolan kan stödja och stimulera elevens utveckling. Samtalet ger eleven och dig som förälder en möjlighet att påverka och ta ansvar för elevens skolgång.

Terminsbetyg ges i slutet av varje termin i alla ämnen utom språkval från och med årskurs 6. En betygsskala med sex steg används, från A till F. A till E står för godkända resultat och F för ej godkänt resultat.

Om en elev har haft stor frånvaro som gör att det inte går att bedöma elevens kunskaper kommer ett betyg inte att kunna ges. I dessa fall sätts ett streck (-) i betygskatalogen.

Alla barn i åldern 6 till 16 år som är bosatta i Sverige måste gå i förskoleklass och grundskola. Detta kallas för skolplikt och innebär en fullständig rätt till utbildning som ingen kan ta ifrån barn och ungdomar.

Som förälder är du skyldig att se till att barnet kommer till skolan och får sin utbildning. Du får inte hålla barnet hemma eller av olika anledningar inte se till att barnet kommer till skolan.

Kommunen är också skyldig att kontrollera att eleverna finns i skolan. Skolan ska kontakta hemmet när eleven är frånvarande om du som förälder inte anmält frånvaron.

Otillåten frånvaro anmäls

Otillåten frånvaro kan vara skolk eller frånvaro utan att ha sökt ledigt. Om en elev har mycket otillåten frånvaro måste skolans rektor lämna en anmälan till barn- och utbildningssektorn. Till denna anmälan bifogas en redovisning om skolans åtgärder för att hjälpa både elev och dig som förälder att minska den otillåtna frånvaron.

Risk för böter (vitesföreläggande)

Du som förälder har ett ansvar för att ditt barn som är skolpliktigt kommer till skolan. Om en elev som är skolpliktig inte går i skolan kan barn- och utbildningsnämnden i Eksjö kommun uppmana dig att ta ditt ansvar genom ett så kallat vitesföreläggande. Detta betyder att du hotas med böter om inte eleven uppfyller skolplikten. Kommunen använder sig av vitesföreläggande endast efter att skolan försökt att komma till rätta med situationen på andra sätt. Högsta belopp som kan utdömas är 25 000 kronor. Som förälder får du information om de krav som ställs, och om du därefter ser till att barnet kommer till skolan slipper du böter.

Om du som förälder trots hot om böter inte ser till att barnet kommer till skolan så ansöker kommunen hos förvaltningsrätten att böter ska dömas ut. Det är inte tillåtet för kommunen att skicka räkning till föräldern. Förvaltningsrätten gör då en ny utredning av ärendet och kan då besluta att du som förälder måste betala böter. Domstolen kräver in pengarna.

Mer om elevers frånvaro och ledighet på Skolverkets webbplats Länk till annan webbplats.

I grundskolan finns två svenskämnen: svenska och svenska som andraspråk. Svenska som andraspråk är ett eget ämne med en egen kursplan. Elever i skolan läser antingen svenska som andraspråk eller svenska. Det är lika mycket undervisningstid i svenska som andraspråk som i svenska.

Ur Skolförordningens 5 kapitlet, Svenska som andraspråk 14 §:
Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för

1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål
2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och
3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev.

Varför behöver en del elever undervisning i svenska som andraspråk?

Det är en stor fördel att få växa upp med flera språk. När barn kan flera språk, använder de de olika språken på olika sätt och i olika sammanhang. De kanske också pratar olika språk med olika personer.

Undervisningen i ämnet svenska utgår från att eleverna när de börjar skolan pratar flytande, uttalsmässigt och grammatiskt korrekt svenska. En elev med svenska som modersmål kan i genomsnitt 8 000 till 10 000 ord vid sju års ålder. Denna språkliga bas kan de bygga vidare på i skolan.

Elever som vuxit upp med flera språk har många gånger inte haft samma möjlighet att utveckla den språkliga basen på svenska innan de påbörjar skolgången. Undervisningen i svenska som andraspråk utgår från att eleven kan behöva utveckla den språkliga basen och det svenska ordförrådet samtidigt som eleven ska fortsätta att utveckla det svenska språket.

Varför är det bra för ditt barn att läsa svenska som andraspråk?

Det är viktigt att utveckla ett rikt och varierat svenskt språk i tal och skrift. Det innebär att man måste kunna använda det svenska språket på många olika sätt i många olika sammanhang.

Det är skillnad på att lära sig svenska som modersmål och att lära sig svenska som andraspråk. Alla som lärt sig ett nytt språk vet att det inte sker automatiskt. Vardagsspråket kan gå ganska fort att utveckla, men för att kunna utvecklas i skolans alla ämnen behöver man ett starkt svenskt språk.

Lärare med behörighet att undervisa i svenska som andraspråk har en utbildning med inriktning på elever som ska utveckla ett andraspråk och ämneskunskaper på svenska.

Vad skiljer mellan svenska och svenska som andraspråk?

Skillnaderna i kursplanerna för svenska respektive svenska som andraspråk är inte så stora, men elever som läser svenska som andraspråk kan ha behov av en annan sorts undervisning.

I kursplanen för svenska som andraspråk framgår att eleverna ska få goda möjligheter att utveckla ett starkt svenskt språk och inte minst att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå. Skolan ska då inte ställa för tidiga krav på språklig korrekthet. Detta innebär att eleverna i undervisningen ska få många möjligheter att öva på att samtala och skriva på svenska, även om det ibland blir fel.

Språkliga fel när man lär sig ett nytt språk behöver inte vara negativt utan är snarare något positivt. Lärare som undervisar i svenska som andraspråk är väl medvetna om att språkliga fel kan vara ett tecken på utveckling i svenska språket. När en elev vill uttrycka något som är tankemässigt utmanande kanske inte svenska språket riktigt hänger med. Tankarna ligger så att säga före språket. Lärare som undervisar i svenska som andraspråk tar hänsyn till detta när de gör bedömningar och sätter betyg.

Hur organiseras undervisningen i svenska som andraspråk?

Undervisningen kan organiseras på flera olika sätt, både inom samma skola och mellan skolor. Eleverna som läser svenska som andraspråk kan ha väldigt olika behov. En del elever är helt nya i Sverige och behöver läsa svenska som ett nybörjarspråk, medan andra elever kan vara födda i Sverige och ha ett relativt välutvecklat språk. Det innebär att svenska som andraspråk är ett ämne både för nybörjare och för elever som kommit längre i sin språkliga utveckling i svenska. Därför behöver undervisningen genomföras på olika sätt. Ibland undervisas elever som läser svenska som andraspråk i en egen grupp, ibland läser de tillsammans med elever som läser ämnet svenska.

Fråga rektorn på ditt barns skola hur de organiserar undervisningen i svenska som andraspråk.

Hur vet ni att mitt barn behöver svenska som andraspråk?

Alla barns språkutveckling bedöms i skolan. I grundskolan och i anpassad grundskola har Eksjö kommun gemensamma rutiner och använder samma material för att bedöma elevernas språkutveckling. Om lärarna märker att en elevs svenska språk visar tecken på så kallade andraspråksdrag, görs en språkutvecklingsanalys. Andraspråksdrag kan till exempel vara ett mindre ordförråd på svenska, felaktigt uttal av ord eller grammatiska fel. En språkutvecklingsanalys innebär till exempel:

• observationer av eleven i undervisningen och på raster
• gemensam läsning av böcker med eleven och samtal om innehållet
• samtal om bilder eller händelser
• analys av elevens skrivförmåga
• genomförande av olika ord- eller läsförståelsetester.

Informationen från språkutvecklingsanalysen ligger till grund för rektors beslut om eleven ska läsa svenska som andraspråk.

Vem bestämmer om mitt barn ska läsa svenska som andraspråk?

Det är alltid rektor som beslutar om en elev ska läsa svenska som andraspråk istället för svenska. Rektor fattar beslutet utifrån lärarnas allsidiga bedömning av elevens språkutveckling.

Hur länge ska mitt barn läsa svenska som andraspråk?

Så länge eleven är i behov av undervisning i svenska som andraspråk ersätter den undervisningen i svenska. Vissa elever behöver under hela grundskoletiden undervisning i svenska som andraspråk, medan andra har behovet under kortare tid. Lärarna gör fortlöpande bedömningar av elevens språkutveckling och en gång per läsår, i slutet av vårterminen, fattar rektor ett nytt beslut om eleven ska läsa svenska som andraspråk eller inte.

När lärarna har utvecklingssamtal pratar de med ert barn och er om kunskapsutvecklingen och då även om språkutvecklingen och ämnet svenska som andraspråk.

Prata med ert barns lärare om ni har frågor kring svenska som andraspråk.

Är det olika nationella prov i svenska och svenska som andraspråk?

Nej, elever som läser svenska och svenska som andraspråk gör samma nationella prov i årskurs tre, sex och nio. Däremot skiljer sig bedömning av de skriftliga texterna åt till exempel vad gäller ordförråd, stavning och grammatisk korrekthet.

Vad gäller kring betyg?

Det spelar ingen roll om eleven har betyg i svenska eller svenska som andraspråk. Betygen är lika mycket värda och om eleven har minst betyget E i svenska som andraspråk (och även i engelska och matematik), så ger det behörighet att söka till gymnasieskolans program.

Utgångspunkter

I Skollagen (2010:800) anges bland annat följande gällande elevers utveckling i skolan:

• Utbildningen i grundskolan och anpassad grundskola har som syfte att eleverna ska inhämta och utveckla såväl kunskaper som värden. Alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära ska främjas genom utbildningen. Vidare ska respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på förmedlas och förankras i skolan.
• Elevers olika behov ska beaktas och de ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Skolan ska sträva efter att kompensera för skillnader i elevers förutsättningar att tillägna sig utbildningen.
• I samarbete med hemmen ska elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare främjas.

För att kunna nå hit krävs att personal i skolan, elever och vårdnadshavare samarbetar och att vi vet vad vi kan förvänta oss av varandra. Detta har grundskolans ledningsgrupp sammanfattat i nedanstående text.

Vad kan elever och vårdnadshavare förvänta sig av grundskolan och anpassad grundskola i Eksjö kommun?

I Eksjös grundskolor och i anpassad grundskola möts du som elev och du som vårdnadshavare av personal som:

• ger en god utbildning i enlighet med läroplanen, skollagen och övriga styrdokument oberoende av vilken skola du går på
• har höga och positiva förväntningar på dig som elev och dig som vårdnadshavare
• är professionell och och engagerad
• arbetar aktivt med att skapa trygghet och goda relationer med dig som elev och dig som vårdnadshavare
• visar ett tydligt ledarskap
• kontinuerligt arbetar med att utveckla lärmiljöerna för att skapa goda möjligheter till lärande där lärare och elever delar ansvaret för lärandet
• strävar efter delaktighet från elever och vårdnadshavare.

Vad förväntar sig skolan av eleverna?

Personalen i Eksjö kommuns grundskolor och i anpassad grundskola förväntar sig att du som elev:

• har höga och positiva förväntningar på skolan och på dig själv
• tar vara på de möjligheter och det stöd som erbjuds
• tar ansvar för ditt skolarbete genom att göra ditt bästa, till exempel genom att vara redo för skoldagen, komma i tid och ha med rätt material samt vara närvarande och aktiv på lektionerna
• behandlar alla lika och med respekt
• visar omsorg om de människor som finns omkring dig
• visar omsorg om den gemensamma miljön i skolan.

Vad förväntar sig skolan av vårdnadshavarna?

Personalen i Eksjö kommuns grundskolor och i anpassad grundskola förväntar sig att du som vårdnadshavare:

• har höga och positiva förväntningar på skolan och på ditt barn
• visar intresse för ditt barns skolgång och hjälper ditt barn att ta ansvar och förstå vikten av att göra sitt bästa
• hjälper ditt barn att hantera och lära sig av såväl motgångar som framgångar
• ger ditt barn bästa möjliga förutsättningar för lärande genom att se till att ditt barn kommer utsövd och mätt, kommer i tid samt får med sig rätt saker till skolan
• pratar gott om skolan med ditt barn och lyfter eventuella problem med i första hand den som arbetar närmast ditt barn
• för en dialog med skolan om ditt barn så att vi tillsammans kan arbeta för barnets bästa.