Miljöskydd

Miljöfarliga verksamheter kallas alla verksamheter som kan orsaka utsläpp till mark, vatten eller luft, som hanterar kemikalier eller avfall, eller som kan störa omgivningen genom till exempel buller och lukt. Din verksamhet räknas som miljöfarlig om verksamheten uppfyller någon av följande förutsättningar:

• Utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten.
• Använder mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljö genom utsläpp.
• Förorenar mark, luft, vattenområden eller grundvatten.
• Använder mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, lukt, joniserande eller icke-joniserande strålning eller liknande.

Miljöbalken trädde 1999 och ersatte då 15 lagar. Miljöbalken är en ramlag. Detta innebär att de grundläggande kraven i hänsynsreglerna inte är preciserade. Reglerna kan preciseras genom föreskrifter från centrala myndigheter som till exempel Naturvårdsverket.

Miljöbalkens mål är att främja en hållbar utveckling för att kommande generationer ska få en hälsosam och god livsmiljö. Reglerna ska tillämpas så att:

• människans hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter
• natur- och kulturområden ska skyddas och vårdas
• den biologiska mångfalden ska bevaras
• en god hushållning av mark och vatten tryggas
• återanvändning och återvinning främjas

Miljöbalkens regler gäller stort som smått och omfattar alla former av störningar eller förändringar i naturen. Detta innebär att balken omfattar allt från enskilda avlopp och komposter till flygplaster och massaindustrier. Finns det risk för störningar av något slag som lukt, buller, skakningar eller ljus är den som driver verksamheten skyldig att göra vissa skyddsåtgärder. Detta ska ske utan att myndigheten uppmanar till detta.

Miljöbalkens bestämmelser och reglerna i andra lagar gäller parallellt. Det innebär att det till exempel inte alltid räcker med att ha bygglov enligt plan- och bygglagen. Utöver bygglovet kan miljöbalken kräva tillstånd, dispens eller att verksamheten anmäls innan den tas i bruk.

Enligt miljöbalken är kemiska bekämpningsmedel kemiska produkter som är avsedda att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom.

Spridning i miljön och hälsorisker

När man sprutar till exempel ogräs, skadeinsekter eller skadesvampar så hamnar en del av bekämpningsmedlet där det inte ska vara. Det kan hamna på marken, i vattnet eller föras bort med vinden.

Via marken, yt- och grundvatten samt med vindens hjälp kan bekämpningsmedlen få större spridning än önskvärt. Detta är en anledning till att bekämpningsmedel ibland inns i yt- och grundvatten.

Bekämpningsmedel kan på fel ställen påverka det ekologiska samspelet genom direkt eller indirekt påverkan på växter, djur och mikroorganismer utanför bekämpningsområdet. Exempel på effekter hos människan kan vara nedsatt kondition, nedsatt fruktsamhet, rubbad ämnesomsättning, försämrad frösättning med mera.

Krav på tillstånd/anmälan

Tillstånd från samhällsbyggnadsnämnden behövs om spridning av växtskyddsmedel ska ske på någon av följande platser:

• tomtmark för flerfamiljshus
• på gårdar till förskolor och skolor
• på allmänna lekplatser
• i parker och trädgårdar dit allmänheten har tillträde.

Detta gäller också idrotts- och fritidsanläggningar, vid planerings- och anläggningsarbeten, på vägområden samt grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor och på ytor av asfalt eller betong eller andra hårdgjorda.

En anmälan till nämnden ska göras om bekämpningsmedel ska spridas på banvall eller på områden större än 1000 kvadratmeter där allmänheten får färdas fritt (gäller inte åkermark). En anmälan ska också göras om växtskyddsmedel ska användas på vägområden för att förhindra spridning av invasiva främmande arter.

Lagar och regler om spridning av kemiska bekämpningsmedel

Bestämmelser kring spridning av kemiska bekämpningsmedel finns bland annat i:

• förordning om bekämpningsmedel
• Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel
• Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om integrerat växtskydd.

En verksamhet som hanterar spillvatten med olja och/eller slam ska enligt miljöbalken tillse att det avskiljs/renas innan det släpps till kommunalt spill- eller dagvatten. Ett sådant vatten kan finnas i en mängd olika verksamheter som till exempel verkstäder, biltvättar, tankställen, uppställningsplatser för fordon och garage. Den vanligaste tekniken för att avskilja föroreningar i spillvatten är att installera en slam-/oljeavskiljare.

Miljöbalken ställer krav på den som innehar en fastighet eller utövar en verksamhet där cisterner finns. Det är den som äger en cistern som är ansvarig för lagring och hantering av olja och andra brandfarliga vätskor.

Regler och kontroll av cistern

Har du en verksamhet där det finns kyl, frys, luftkonditionering eller värmepump installerad? Kanske har du en restaurang, butik eller förvaltar en fastighet? Då kan du beröras av regler om kontroll och rapportering om köldmedier. Även bostadsrätts­föreningar räknas som verksamheter.

I god tid innan du installerar ett köldmedie­system som innehåller 14 ton koldioxid­ekvivalenter eller mer ska du anmäla det till miljöenheten. Samma krav gäller vid konvertering av en befintlig utrustning, det vill säga byte till ett nytt köld­medium.

Kontroll, installation och reparation av köldmedieanläggningar ska utföras av certifierade kylföretag och kylservicepersonal.

Läckagekontroll

Hur ofta läckagekontrollerna ska utföras bestäms av mängden ton koldioxidekvivalenter (CO2e). Det har ersatt den tidigare kontrollfrekvensen som styrdes av antalet kilo installerad köldmedia i anläggningen.

Om anläggningen har ett läckagevarnings­system förlängs tiden mellan kontrollerna till det dubbla. System som är hermetiskt slutna och är märkta som sådana och innehåller mindre än tio ton CO2e är helt undantagna krav på läckagekontroll.

Rapportera resultat varje år

Kontroller utförs av certifierade företag som sammanställer resultatet i en årsrapport. Resultatet av de kontroller som utförts för en anläggning som innehåller 14 ton koldioxid­ekvivalenter eller mer under året ska sammanställas. Sammanställningen ska sedan skickas till miljöenheten senast den 31 mars efterkommande år.

Observera att även aggregat som motsvarar fem ton koldioxidekvivalenter eller mer ska läckagekontrolleras och rapporteras in.

Allt om f-gas

Allt om f-gas - frågor och svar

Förordning (2016:1128) om fluorerade växthusgaser

Seveso är en anläggning med en verksamhet som hanterar farliga ämnen i mängder som överstiger en angiven gräns och kan innebära särskilda risker för invånarna i händelse av brand eller annan olycka. Det kan till exempel vara företag som hanterar stora kemikalie–volymer eller brandfarliga varor.

För att förebygga allvarliga olyckor inom kemindustrin och begränsa följderna för människor och miljö har EU antagit det så kallade Sevesodirektivet.

Det finns en högre och en lägre kravnivå för sevesoverksamheter som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalie­olyckor. Gränsmängderna definierar kravnivåerna.

För att kunna förebygga och begränsa skador vid kemikalierolyckor ska kommunen, enligt lag, informera allmänheten om vilka anläggningar som klassas som sevesoanläggningar. Informationen som allmänheten har rätt att få ta del av är vilka säkerhetsåtgärder som ska vidtas och hur man ska göra vid en olycka. Kommunen har ansvaret för att de personer som skulle kunna beröras av en allvarlig kemikalieolycka vid verksamheten får denna information.

Sevesoverksamheter i Eksjö kommun

I Eksjö kommun finns ingen anläggning som klassas med den högre kravnivån. Däremot finns det för en anläggning i den lägre nivån:

Bergstäkt Hagersryd har tillstånd att hantera farliga kemikalier och bedriva farlig verksamhet. Bergstäkten ligger cirka 1,8 kilometer nordväst om Eksjö.