Miljöskydd

Det finns fyra klasser av miljöfarliga verksamheter A, B, C och U.

• Verksamhet klass A prövas av miljödomstolen
• Verksamhet klass B prövas av länsstyrelsen.
• Verksamhet klass C ska vara anmäld till samhällsbyggnadsnämnden, Eksjö kommun.
• Verksamhet klass U är övriga miljöfarliga verksamheter som inte finns med i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Dessa kräver varken anmälan eller tillstånd, men som givetvis måste följa lagar och regler.

En anmälan ska innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att samhällsbyggnadsnämnden ska kunna bedöma verksamhetens eller åtgärdens art, omfattning och miljöeffekter. I anmälan ska det framgå hur verksamhetsutövaren tänker uppfylla de allmänna hänsynsreglerna under "Lagar och regler om miljöskydd" på denna webbsida.

Anmälan ska vara skriftlig. Det kan vara bra att ta hjälp av en konsult vid anmälan.

Vi omges dagligen av kemikalier både i hemmet och på våra arbetsplatser. Informationen under detta avsnitt är främst till dig som hanterar kemikalier i din verksamhet.

På Länsstyrelsen i Jönköpings läns webbplats finns mer information om kemikalier och kemiska produkter.

Kemikalieförteckning

Enligt förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll ska det finnas en kemikalieförteckning över de kemiska produkter och biotekniska organismer som hanteras i verksamheten. Detta gäller verksamheter med beteckning A, B, C samt anmälningspliktig verksamhet.

En kemikalieförteckning behövs för att få en översikt över företagets kemikalieanvändning. Den ska underlätta arbetet med att ersätta farliga produkter till andra mindre farliga i enlighet med produktvalsprincipen i miljöbalken, se Lagar och regler om miljöskydd" på denna webbsida. Produktvalsprincipen innebär att den som driver en verksamhet ska välja de kemiska produkter och biotekniska organismer som är minst skadliga för miljön. Kemikalieförteckningen ska vara på ämnesnivå.

På Länsstyrelsen i Jönköpings läns hemsida finns exempel på hur en kemikalieförteckning kan se ut.

CAS-nummer och utbytesregeln

Som vägledning vid byte av kemiska ämnen eller produkter finns miljömärkning, farosymboler och CAS-nummer. CAS-numret är en specifik beteckning för varje kemikalie och som finns på säkerhetsdatabladen. CAS-numret gör att man kan söka efter de egenskaper och regler som finns för det kemiska ämnet i Kemikalieinspektionens PRIO-verktyg och Begränsningsdatabas

Kemi, Kemikalieinspektionens webbplats

Förvaring

Grundkravet för förvaring av kemikalier och kemiska produkter är att innehållet i förpackningar inte ska kunna läcka ut under produktens livslängd. Det gäller även återförslutningsbara förpackningar. Materialet i förpackningarna ska inte kunna påverkas av eller reagera med innehållet.

Farliga kemiska produkter ska förvaras så att skador förebyggs. Det är upp till den ansvariga på företaget att ordna med en säker förvaring. I butiker är det till exempel viktigt att förvara produkterna så att barn inte kan komma åt dem, särskilt om förpackningarna är små och lätta att hantera. Produkterna ska förvaras avskilt från livsmedel. Finns det risk för läckage till en golvbrunn eller liknande ska kemikalien vallas in alternativt kan golvbrunnen vallas ut.

Regler för förvaring av brandfarliga varor

Den som driver en verksamhet ska fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten ur hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av dessa undersökningar och bedömningar ska dokumenteras.

Tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter

För de verksamheter som är anmälnings- eller tillståndspliktiga gäller även egenkontrollsförordningen

Egenkontroll för den som driver en tillstånd- eller anmälningspliktig verksamhet innebär:

• Organisationens ansvar ska vara dokumenterad. Detta gäller frågor som berör verksamheten enligt miljöbalken, föreskrifter som meddelats med stöd av miljöbalken samt enligt domar och beslut rörande om verksamhetens drift och kontroll.
• Rutiner ska finnas för kontroll av utrustning. Detta ska dokumenteras.
• Undersöka och kontrollera riskerna med verksamheten ut hälso- och miljösynpunkt. Detta ska dokumenteras.
• Kemiska produkter och biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten ska förtecknas. Detta gäller sådant som kan innebära risker för hälsa och miljö.

Det finns 16 miljökvalitetsmål för Sverige. Målen är vägledande vid tillämpningen av miljöbalken. Varje miljökvalitetsmål har ett antal delmål. Miljömålen har varit grunden för lokala mål och delmål i kommunens miljöplan.

Miljökvalitetsmålen och dess delmål kan inte direkt användas för att ställa krav på en enskild men kan användas av tillsynsmyndigheten tillståndet prövas och vid tillsyn.

Sveriges miljömål

I miljöbalkens 2 kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler. Den som driver en verksamhet ska skaffa sig kunskaper om miljöeffekterna före verksamheten startar eller ändras.

Om en åtgärd görs där det är risk att påverka miljön är det den som utför detta som är skyldig att begränsa olägenheterna så långt som möjligt.

Om det ändå skulle bli problem är det den som orsakat dessa som är skyldig att rätta till dem.

Att inte följa hänsynsreglerna kan leda till förelägganden och förbud som utfärdas av samhällsbyggnadsnämnden. Hänsynsreglerna kan också ligga till grund för olika villkor när tillstånd ska ges.

Bevisbörderegeln – innebär att den som driver en verksamhet ska kunna visa att verksamheten kan bedrivas på ett godtagbart sätt för miljön.

Kunskapskravet – den som driver en verksamhet ska ha kunskap om att verksamheten inte stör människors hälsa eller miljön.

Försiktighetsprincipen – om det finns risk för negativ påverkan för människors hälsa eller miljön är den som driver verksamheten skyldig att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått.

Lokaliseringsprincipen – den plats som är lämpligast ur miljösynpunkt ska väljas.

Hushållnings- och kretsloppsprincipen – den som driver verksamheten ska hushålla med varor och energi.

Produktvalsprincipen – den som driver verksamheten ska välja de kemiska produkter och biotekniska organismer som är minst skadliga för miljön.

De lokala föreskrifterna för att skydda människors hälsa och miljö reglerar bland annat dessa områden:

• djurhållning inom detaljplanelagt område
• tomgångskörning
• spridning av gödsel i eller intill område med detaljplan
• eldning inom detaljplanelagt område

Vid rivning av byggnader med mera uppstår rivningsavfall som ska hanteras genom återbruk/ återanvändning, materialåtervinning, energiåtervinning eller deponirest. Det kan bland annat vara träavfall, betong, tegel, el-avfall, PCB i fogar eller asbest.

Vill du använda avfall som betong, tegel eller sten (inert) för anläggningsändamål för grundläggning/utfyllnad krävs att ni anmäler till samhällsbyggnadsnämnden innan ni får starta.

Vid rivning av miljöfarliga verksamheter där byggnaderna är/eller misstänkts vara förorenade ska kontakt tas med miljöenheten. Det krävs en anmälan om efterbehandling (sanering) till samhällsbyggnadsnämnden om byggnaden är förorenad.

I de flesta verksamheter uppkommer farligt avfall. Vad som är farligt avfall framgår av avfallsförordningen (2011:927). I förordningen framgår också vilka regler som finns för att skydda människans hälsa och miljön samt hur farligt avfall ska hanteras och vilka skyldigheter som verksamhetsutövaren har.

Varje kommun ska ha en renhållningsordning som innehåller föreskrifter för hur avfall ska hanteras inom kommunen. Kommunen ska också ha en avfallsplan som ska innehålla uppgifter om vilka typer av avfall som uppkommer.

Renhållningsordning och avfallsplan, antagen av kommunfullmäktige 2008

Hantering av skurvatten från tvätt av golv i verkstads,- och industrilokaler samt vatten från däcktvätt.

Föroreningar när golv spolas med slang

Att spola av golven med slang innebär att mycket föroreningar i form av metaller, oljor, plastpartiklar med mera kommer ut i spillvattensystemet. Även om lokalens golvavlopp går till en slam-/oljeavskiljare så avskiljs normalt metaller, plast med mera dåligt i denna. Detta hamnar i det kommunala reningsverket som inte heller är byggt för att rena dessa föroreningar. Detta bedöms inte tillåtet.

Städning av golv i verkstäder, industrier, större garage och liknande ska därför ske antingen genom torr sopning, eller med skurmaskin eller med liknande uppsamlande teknik. När skurmaskin används uppkommer ett skurvatten. Samma sak gäller vid användning av en så kallad däcktvätt.

Om du inte vet vad skur- och tvättvattnet från skurmaskin och däcktvätt innehåller räknas detta vatten normalt som farligt avfall.

Provtagning av skur- och tvättvatten

För att veta om du kan släppa ut vattnet i avloppet behöver prover tas på vattnet. Visar det sig att vattnet kan släppas ut i avloppet ska detta vara kopplat till en godkänd slam-/oljeavskiljare och vidare till kommunalt spillvattensystem. Provtagningen redovisar du till kommunens miljöenhet vid tillsyn av din verksamhet eller till Eksjö Energis VA-avdelning (VA-huvudmannen) vid förfrågan.

Efter provtagningen

Om två provtagningar i rad visar att vattnet har värden av olja och metaller som är godkända så går det bra att släppa ut vattnet till det kommunala spillvattennätet via en godkänd slam-/oljeavskiljare.

Nivåerna som VA-huvudmannen ställer som krav finns i anslutningspolicyn bilaga 2 under Allmänna bestämmelser på Eksjö Energis webbplats

Om ditt skur-/tvättvatten inte klarar dessa värden så får du inte släppa ut det till kommunalt spillvatten. Det gäller även om du har en godkänd slam-/oljeavskiljare. Vattnet måste då skickas som farligt avfall. Likadant gäller om du har ett enskilt avlopp, se då även informationen om golvavlopp i garage.

Har du frågor om ovanstående, vänd dig till plan- och byggenheten eller miljöenheten på Samhällsbyggnadssektorn, Eksjö kommun eller Eksjö Energi.