Är struktur ännu viktigare i matten?
Tänk dig in i den här situationen. Du har rätt kass kondition efter ett slött sommarlov med ljudböcker och Wordfeud under ett parasoll, du har problem med fötterna så varje gång du ska springa så får du ont i tårna, dessutom så spelar det ingen roll hur mycket du tar i utan du hamnar alltid lite bakom dina kollegor när ni har löpning på friskvården. Du kommer till kickoffen och rektorerna står framför er superhurtiga i matchande löpartights nyss hemkomna från Jönköping Marathon
Länk till annan webbplats. och studsar på stället, supertaggade. Och så säger de ”idag ska vi springa” och så börjar de värma upp. De säger inget mer, bara att vi ska ställa upp på led och du vet att du har en hel kickoffdag framför dig. Öh! Tänker du. Hur länge? Varför? Vart? När är det fika? Var ska lunchen serveras? Vem ska jag springa med? Finns det toalett? Jag har inga skor! Mina tår! Någon av oss kollegor kanske rent utav skulle ha gett upp på en gång. Vi skulle åtminstone ha krävt en dagordning, lite struktur. Jag tänker att en och annan elev upplever matematiklektionerna på det viset, långa, arbetskrävande och utan möjlighet till kontroll och påverkan.
Vi pratar ofta om att elever har behov av en tydlig struktur. Anledningarna till det är många men oavsett vad det kommer sig av är det min uppgift som lärare att skapa och tydliggöra den strukturen. Nedan kommer jag att beskriva några sätt som jag använder för att skapa en ökad struktur på mina lektioner.
Ett sätt att skapa struktur är att alltid ha samma upplägg, det skapar förutsägbarhet och eleverna vet vad de kan förvänta sig av varje lektion. Om man gör det kan det vara en god idé att förtydliga för eleven att så här jobbar vi på matten, ni kan vänta er att vi gör så här varje lektion. Ett exempel skulle kunna vara:
- uppstart och genomgång
- gemensamt arbete enligt EPA
- eget arbete /pararbete
Personligen tycker jag att det upplägget blir lite stelbent och det kan då vara svårt att gå ifrån ifall man vill det.
Ett annat sätt att skapa struktur är genom att på ett tydligt sätt klargöra vad lektionen ska innehålla redan innan lektionen börjat, alltså på tavlan står vad lektionen ska innehålla och hur lång tid varje moment ska pågå.
Vissa elever kanske behöver mer eller tydligare struktur för att kunna slappna av och i de fallen kan det vara på sin plats med en individuell planering på exempelvis en Post It enligt 1.2.3. principen. På den lappen kan eleven behöva preciserat vad hen ska arbeta med i form av sidor, uppgiftsnummer eller dylikt. Elever kan även behöva stöd i form av bilder eller ikoner ifall läsning eller språk utgör ett hinder. Jag har också undervisat elever som har svårt att hantera mer än en uppgift åt gången och har behov av ett system där varje uppgift ligger för sig i ett korg- eller mappsystem som är individuellt framtaget.
I den undersökning av läget i matematiken som jag genomförde under HT 2020 lyfte flera av lärarna det är svårt att motivera elever till att träna och nöta in procedurer och fakta. Min erfarenhet är att om man genom en tydlig struktur påvisar hur länge eller hur mycket träning som jag förväntar mig att eleven gör på en lektion så skapar det en överskådlighet för eleven och jag ser att de är mer villiga att genomföra även träning som är svår eller ansträngande.
Ett annat enkelt sätt att skapa och förtydliga struktur är att ta för vana att skriva upp lektionstid på tavlan, då slipper eleverna fundera på det och om man gör så varje gång vet eleverna var de ska titta för att få rätt info och behöver inte fråga läraren eller sina medstudenter. Det kan även vara en god idé att skriva upp dagens lunch där.
Frågor att fundera på:
- Ser du kopplingen till ingressen?
- När du är på till exempel en utbildningsdag, vad önskar du då veta innan föreläsningar och dylikt drar igång.
- Det här var några exempel, hur gör du för att skapa struktur för eleverna?
//Emilie Nyrén - utvecklingslärare
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Kommentarer