Brandsäkerhet för verksamheter

För att hantera brandfarliga varor i till exempel industriverksamhet, publika lokaler krävs i regel tillstånd. Med publika lokaler menas till exempel restauranger, skolor, varuhus och andra lokaler där besökare normalt inte känner till att hantering av brandfarlig vara sker.

Om tillstånd krävs eller inte beror bland annat på vilken verksamhet som bedrivs och vilken total mängd brandfarlig vara som hanteras inom verksamheten. Tillståndet ansöker du om hos räddningstjänsten.

Ansökan om tillstånd

Tillsammans med ansökan ska olika bilagor skickas in. Exempel på bilagor är anmälan om föreståndare, karta över området, utredning om risker, planritningar, tekniskt specifikation på förvaringsskåp, kursintyg på att föreståndarna genomgått lämplig utbildning.

Är du osäker på vilka ansökningshandlingar som är nödvändiga i ditt fall, kontakta gärna räddningstjänsten för mera information innan ansökan görs. Ansökningar som inte är kompletta måste kompletteras, vilket gör att tillståndsprövningen blir försenad och att det tar längre tid för dig att få ditt tillstånd.

Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, exempel och förklaringar Länk till annan webbplats.. Ur Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) författnings­samling, MSBFS 2013:3.

I tabellen finns en sammanfattning av regler för tillståndsgränser för hantering av brandfarliga varor. Om volymen överstiger mängden i tabellen krävs tillstånd.

Det är viktigt att brandfarlig vara förvaras på ett sådant sätt att en brand skulle ha svårt att sprida sig till den brandfarliga varan. Det finns därför ett antal regler om hur brandfarlig vara får hanteras och förvaras. En bra regel är att alltid ha så små mängder i din verksamhet som du kan. I en produktionslokal är det lämpligt att till exempel bara ha dagsförbrukningen framme och ha resterande mängder i ett särskilt förvaringsutrymme.

För att förvaringen ska vara så säker som möjligt krävs för det mesta att all brandfarlig vara förvaras på en avskild plats som är brandsäker. Det kan vara ett särskilt rum, som är byggt på plats, och som är ventilerat direkt ut till det fria. Förvaringen kan också vara i särskilda, godkända förvaringsskåp. Det finns två typer av förvaringsskåp, klass I-skåp samt klass II-skåp.

Klass I-skåp har den högsta skyddsfunktionen vilket innebär att dessa skåp är godkända för förvaring av såväl aerosolburkar som brandfarliga vätskor (dock får inte brandfarliga vätskor och aerosolburkar förvaras i samma skåp).

Klass II-skåp får användas enbart för brandfarliga vätskor, inte för aerosolburkar.

Allmänna förvaringsregler

Detta gäller allmänt för förvaring av brandfarliga produkter:

• All brandfarlig vara ska förvaras i brandtekniskt avskilda förvaringsutrymmen och/eller särskilt brandtekniskt avskilda skåp.
• Det ska vara ordning och reda.
• Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarliga gaser och aerosoler (sprayburkar).
• Det får inte finnas något brännbart material i förvaringsutrymmena (ytteremballage undantaget).

Brandfarlig vätska av klass 1 och 2a ska gruppvis hållas skilda från brandfarlig vätska av klass 2b och 3. Med detta menas att indelningen till exempel kan göras på olika hyllplan i förvaringsutrymmet eller i förvaringsskåpet. Finns det fler förvaringsskåp så ställs de olika typerna i olika skåp. Hur brandfarlig vätska indelas i klasser finns att läsa under definitioner brandfarlig vara.

• Information om vilken grupp en brandfarlig vätska tillhör finns i produktbladet för respektive vätska. I produktbladet finns flampunkten angiven, och utifrån den sker klassindelningen.
• Avstånd till utrymningsväg till större mängd brandfarlig vara än 100 liter bör vara minst 12 meter för att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt.
• Avstånd till brännbart material bör vara minst 6 meter. Små behållare av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska (max 125 milliliter) får placeras närmare. Kortare avstånd kan också accepteras för maximalt 25 liter brandfarlig vätska av klass 3.
• Brandfarlig gas som till exempel gasol ska förvaras i särskilda förvaringsskåp som är ventilerade till det fria. Skåpen ska helst vara på byggnadens utsida. Ett undantag är gasolflaskor av campingtyp som får finnas framme samt mindre engångsbehållare.

Mer information från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap:

Handbok för tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor Länk till annan webbplats.
Brandfarliga vätskor i hem‑ och fritidsmiljö Länk till annan webbplats.

Den som är ansvarig för hanteringen av brandfarlig vara kallas föreståndare. Till sin hjälp kan denne ha en eller flera biträdande föreståndare. Hur många föreståndare och biträdande som ska finnas beror på hur verksamheten är organiserad. Det ska alltid finnas minst en föreståndare samt en ställföreträdande föreståndare. Föreståndarna ska skriftligen anmälas till räddningstjänsten som utför tillsyn på uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden.

Ett tillstånd till hantering av brandfarlig vara är inte giltigt om inte en föreståndare är utsedd.

Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, exempel och förklaringar Länk till annan webbplats.. Ur Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) författnings­samling, MSBFS 2013:3.

I tabellen finns en sammanfattning av regler för tillståndsgränser för hantering av brandfarliga varor. Om volymen överstiger mängden i tabellen krävs tillstånd.

Exempel på explosiva varor är sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut och pyrotekniska artiklar. Vanliga pyrotekniska artiklar är fyrverkerier och pyroteknisk utrustning för fordon (PU).

Explosiva varor används i många olika sammanhang. Företag som utför anläggningsarbeten och olika typer av byggprojekt är några av de som använder explosiva varor.

Den 1 januari 2021 trädde förändringar i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, i kraft. Tidigare fanns ett krav på att ägare till byggnader och andra anläggningar, där det med hänsyn till risken för brand eller konsekvenserna av brand bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, skulle lämna en skriftlig redogörelse för brandskyddet till kommunen.

Det kravet är nu borttaget ur lagen och i och med det upphävs SVRFS 2003:10 föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet samt SRVFS 2004:4 allmänna råd och kommentarer om skriftlig redogörelse för brandskyddet.

Denna ändring i lagen påverkar inte det ansvar som ägare och nyttjanderättshavare har för brandskyddet. De ska fortsatt se till att det finns ett skäligt brandskydd, och som en del i det bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Den dokumentation som finns över brandskyddet kan kommunen (räddningstjänsten) komma att begära ut eller vilja titta på vid en tillsyn.

Mer information om förändringarna i LSO på MSB:s webbplats. Länk till annan webbplats.

Räddningstjänsten anordnar olika utbildningar inom brandskydd och anpassar dem efter dina behov.

Exempel på olika brandskyddsutbildningar

• risker i arbetsmiljön
• hur risker förebyggs
• LABC
• hjärt-lungräddning (HLR)
• systematiskt brandskyddsarbete (SBA)
• brandorsaker
• brandspridning
• utrymning
• byggnadstekniskt brandskydd
• arbetsplatsens förutsättningar vid en eventuell brand eller vid nödläge
• praktiska övningar med handbrandsläckare och övrig släckutrustning.

Kontakta räddningstjänsten för förslag på utbildningens innehåll och för att få ett kostnadsförslag.

De flesta olycksfall sker i hem- och fritidsmiljö. Räddningstjänsten erbjuder en kostnadsfri utbildning som handlar om att förebygga bränder och olyckor i hemmet.

Målgrupper

Utbildningen är till för alla som verkar i ett icke-kommersiellt sammanhang till exempel för:

• privatpersoner
• familjer
• klubbar
• föreningar
• andra organisationer.

Minsta deltagarantal i en kurs är fem personer. Utbildningen håller på i cirka två timmar.

För mer information och bokning kontakta Räddningstjänsten.

Räddningstjänsten hjälper till att utforma en utbildning i hjärt- och lungräddning efter dina behov.

Kursens innehåll

På tre timmar lär du dig att agera vid ett hjärtstopp, andningsstopp och medvetslöshet. Instruktörerna vägleder dig så du känner dig trygg och säker. Alla övar praktiskt på var sin docka. Du kan göra skillnad genom att veta hur du ska ingripa. Max 12 personer per grupp.

Målsättning med kursen

Deltagaren ska efter genomförd utbildning säkert kunna konstatera andnings- och hjärtstopp samt korrekt kunna genomföra:

• hjärt-lungräddning (HLR)
• stabilt sidoläge
• alarmering.

Efter genomförd och godkänd utbildning får du ett kompetensbevis.

Boka utbildningen

Du bokar hjärt- och lungräddningsutbildningen hos Räddningstjänsten.

Utbildningen görs enligt Svenska rådet för hjärt-lungräddnings, HLR-rådets riktlinjer

Om hjärtstopp

Vid ett hjärtstopp ökar risken för död med 10 procent för varje minut som går innan behandling startar. Det är med andra ord av livsavgörande vikt att omgivningen snabbt sätter i gång hjärt- och lungräddning (HLR). Varje år drabbas 10 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus – du kan vara den som kan ingripa.

Filmer om hjärt-lungräddning

Hjärt-lungräddning på vuxna Länk till annan webbplats.

Hjärt-lungräddning (HLR) på barn äldre än 1 år Länk till annan webbplats.

Hjärt-lungräddning (HLR) på barn yngre än i år Länk till annan webbplats.