Du som driver en verksamhet har ansvar för att verksamheten inte skadar miljön eller människors hälsa. Därför är det viktigt att ta del av informationen om miljöfarlig verksamhet, hantering av avfall, kemiska bekämpningsmedel, oljeavskiljare, cisterner samt om lagar och regler om miljöskydd.
Miljöfarlig verksamhet
Miljöfarliga verksamheter kallas alla verksamheter som kan orsaka utsläpp till mark, vatten eller luft, som hanterar kemikalier eller avfall, eller som kan störa omgivningen genom till exempel buller och lukt. Din verksamhet räknas som miljöfarlig om verksamheten uppfyller någon av följande förutsättningar:
Prövning av miljöfarliga verksamheter
Det finns fyra klasser av miljöfarliga verksamheter A, B, C och U.
Anmälan C-verksamhet
En anmälan ska innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att samhällsbyggnadsnämnden ska kunna bedöma verksamhetens eller åtgärdens art, omfattning och miljöeffekter. I anmälan ska det framgå hur verksamhetsutövaren tänker uppfylla de allmänna hänsynsreglerna under "Lagar och regler om miljöskydd" på denna webbsida.
Anmälan ska vara skriftlig. Det kan vara bra att ta hjälp av en konsult vid anmälan.
Hantering av kemikalier
Vi omges dagligen av kemikalier både i hemmet och på våra arbetsplatser. Informationen under detta avsnitt är främst till dig som hanterar kemikalier i din verksamhet.
På Länsstyrelsen i Jönköpings läns webbplats Länk till annan webbplats. finns mer information om kemikalier och kemiska produkter.
Kemikalieförteckning
Enligt förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll ska det finnas en kemikalieförteckning över de kemiska produkter och biotekniska organismer som hanteras i verksamheten. Detta gäller verksamheter med beteckning A, B, C samt anmälningspliktig verksamhet.
En kemikalieförteckning behövs för att få en översikt över företagets kemikalieanvändning. Den ska underlätta arbetet med att ersätta farliga produkter till andra mindre farliga i enlighet med produktvalsprincipen i miljöbalken, se Lagar och regler om miljöskydd" på denna webbsida. Produktvalsprincipen innebär att den som driver en verksamhet ska välja de kemiska produkter och biotekniska organismer som är minst skadliga för miljön. Kemikalieförteckningen ska vara på ämnesnivå.
CAS-nummer och utbytesregeln
Som vägledning vid byte av kemiska ämnen eller produkter finns miljömärkning, farosymboler och CAS-nummer. CAS-numret är en specifik beteckning för varje kemikalie och som finns på säkerhetsdatabladen. CAS-numret gör att man kan söka efter de egenskaper och regler som finns för det kemiska ämnet i Kemikalieinspektionens PRIO-verktyg och Begränsningsdatabas
Kemi, Kemikalieinspektionens webbplats Länk till annan webbplats.
Förvaring
Grundkravet för förvaring av kemikalier och kemiska produkter är att innehållet i förpackningar inte ska kunna läcka ut under produktens livslängd. Det gäller även återförslutningsbara förpackningar. Materialet i förpackningarna ska inte kunna påverkas av eller reagera med innehållet.
Farliga kemiska produkter ska förvaras så att skador förebyggs. Det är upp till den ansvariga på företaget att ordna med en säker förvaring. I butiker är det till exempel viktigt att förvara produkterna så att barn inte kan komma åt dem, särskilt om förpackningarna är små och lätta att hantera. Produkterna ska förvaras avskilt från livsmedel. Finns det risk för läckage till en golvbrunn eller liknande ska kemikalien vallas in alternativt kan golvbrunnen vallas ut.
Egenkontroll
Den som driver en verksamhet ska fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten ur hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av dessa undersökningar och bedömningar ska dokumenteras.
Tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter
För de verksamheter som är anmälnings- eller tillståndspliktiga gäller även egenkontrollsförordningen
Egenkontroll för den som driver en tillstånd- eller anmälningspliktig verksamhet innebär:
Lagar och regler om miljöskydd
Miljöbalken trädde 1999 och ersatte då 15 lagar. Miljöbalken är en ramlag. Detta innebär att de grundläggande kraven i hänsynsreglerna inte är preciserade. Reglerna kan preciseras genom föreskrifter från centrala myndigheter som till exempel Naturvårdsverket.
Miljöbalkens mål är att främja en hållbar utveckling för att kommande generationer ska få en hälsosam och god livsmiljö. Reglerna ska tillämpas så att:
Miljöbalkens regler gäller stort som smått och omfattar alla former av störningar eller förändringar i naturen. Detta innebär att balken omfattar allt från enskilda avlopp och komposter till flygplaster och massaindustrier. Finns det risk för störningar av något slag som lukt, buller, skakningar eller ljus är den som driver verksamheten skyldig att göra vissa skyddsåtgärder. Detta ska ske utan att myndigheten uppmanar till detta.
Miljöbalkens bestämmelser och reglerna i andra lagar gäller parallellt. Det innebär att det till exempel inte alltid räcker med att ha bygglov enligt plan- och bygglagen. Utöver bygglovet kan miljöbalken kräva tillstånd, dispens eller att verksamheten anmäls innan den tas i bruk.
Miljökvalitetsmål
Det finns 16 miljökvalitetsmål för Sverige. Målen är vägledande vid tillämpningen av miljöbalken. Varje miljökvalitetsmål har ett antal delmål. Miljömålen har varit grunden för lokala mål och delmål i kommunens miljöplan.
Miljökvalitetsmålen och dess delmål kan inte direkt användas för att ställa krav på en enskild men kan användas av tillsynsmyndigheten tillståndet prövas och vid tillsyn.
Hänsynsreglerna
I miljöbalkens 2 kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler. Den som driver en verksamhet ska skaffa sig kunskaper om miljöeffekterna före verksamheten startar eller ändras.
Om en åtgärd görs där det är risk att påverka miljön är det den som utför detta som är skyldig att begränsa olägenheterna så långt som möjligt.
Om det ändå skulle bli problem är det den som orsakat dessa som är skyldig att rätta till dem.
Att inte följa hänsynsreglerna kan leda till förelägganden och förbud som utfärdas av samhällsbyggnadsnämnden. Hänsynsreglerna kan också ligga till grund för olika villkor när tillstånd ska ges.
Bevisbörderegeln – innebär att den som driver en verksamhet ska kunna visa att verksamheten kan bedrivas på ett godtagbart sätt för miljön.
Kunskapskravet – den som driver en verksamhet ska ha kunskap om att verksamheten inte stör människors hälsa eller miljön.
Försiktighetsprincipen – om det finns risk för negativ påverkan för människors hälsa eller miljön är den som driver verksamheten skyldig att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått.
Lokaliseringsprincipen – den plats som är lämpligast ur miljösynpunkt ska väljas.
Hushållnings- och kretsloppsprincipen – den som driver verksamheten ska hushålla med varor och energi.
Produktvalsprincipen – den som driver verksamheten ska välja de kemiska produkter och biotekniska organismer som är minst skadliga för miljön.
Lokala föreskrifter
De lokala föreskrifterna för att skydda människors hälsa och miljö reglerar bland annat dessa områden:
Kemiska bekämpningsmedel
Enligt miljöbalken är kemiska bekämpningsmedel kemiska produkter som är avsedda att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom.
Spridning i miljön och hälsorisker
När man sprutar till exempel ogräs, skadeinsekter eller skadesvampar så hamnar en del av bekämpningsmedlet där det inte ska vara. Det kan hamna på marken, i vattnet eller föras bort med vinden.
Via marken, yt- och grundvatten samt med vindens hjälp kan bekämpningsmedlen få större spridning än önskvärt. Detta är en anledning till att bekämpningsmedel ibland inns i yt- och grundvatten.
Bekämpningsmedel kan på fel ställen påverka det ekologiska samspelet genom direkt eller indirekt påverkan på växter, djur och mikroorganismer utanför bekämpningsområdet. Exempel på effekter hos människan kan vara nedsatt kondition, nedsatt fruktsamhet, rubbad ämnesomsättning, försämrad frösättning med mera.
Växtskyddsmedel får inte användas:
Krav på tillstånd/anmälan
Tillstånd från myndighetsnämnden behövs om spridning av växtskyddsmedel ska ske på någon av följande platser:
En anmälan till nämnden ska göras om bekämpningsmedel ska spridas på någon av följande platser:
Lagar och regler om spridning av kemiska bekämpningsmedel
Bestämmelser kring spridning av kemiska bekämpningsmedel finns bland annat i:
Oljeavskiljare
En verksamhet som hanterar spillvatten med olja och/eller slam ska enligt miljöbalken tillse att det avskiljs/renas innan det släpps till kommunalt spill- eller dagvatten. Ett sådant vatten kan finnas i en mängd olika verksamheter som till exempel verkstäder, biltvättar, tankställen, uppställningsplatser för fordon och garage. Den vanligaste tekniken för att avskilja föroreningar i spillvatten är att installera en slam-/oljeavskiljare.
Det är Eksjö Energi som ansvarar för vatten- och avloppsfrågor (VA). De avgör om du som verksamhetsutövare får släppa avloppsvatten från din verksamhet till kommunalt spillvattennät. Huvudmannen Eksjö Energi avgör också vilken kvalitet vattnet som du får släppa till kommunalt spillvattennät ska ha och om rening krävs innan påkoppling.
För mer information, kontakta Eksjö Energi, telefon 0381-19 20 00 eller via e-post till info@eksjoenergi.se
Tillsyn
Samhällsbyggnadsnämnden tar ut en avgift för prövning och tillsyn. För att se i vilka sammanhang och för vilka ärenden detta är aktuellt samt hur stor avgiften är, se avsnittet Taxor och avgifter för prövning och tillsyn
Avfall och återvinning – företag
Hantering av förpackningsavfall och övrigt avfall
Det avfall som uppstår inom ett företag är i huvudsak verksamhetsavfall som företaget själv väljer hur det ska tas om hand. Avfallet som blir i lunchrum och toaletter är hushållsavfall som Eksjö Energi hanterar.
Företagen får inte lämna sina förpackningar på återvinningsstationerna, eftersom de är endast till för hushållen. Det är krav på att sortera ut avfall för att minska mängden avfall. I första hand ska avfallet återanvändas eller materialåtervinnas (utsortering i olika avfallsslag) eller annan återvinning (till exempel förbränning) när ingen annan sortering är möjlig. Övrigt avfall som inte ska eller kan återvinnas eller förbrännas med mera ska skickas som deponirest.
Det är du som företagare som måste kontakta en transportör som har tillstånd att köra förpackningsavfall och övrigt avfall. I annat fall hänvisas du till återvinningscentralerna i Eksjö och Ingatorp men då måste du betala en avgift för att lämna ditt förpackningsavfall med mera.
Innan du lämnar avfall på återvinningscentralerna måste du registrera dig. Detta gör du på Eksjö Energis webbplats.
Registrera företag vid återvinningscentralen, Eksjö Energi Länk till annan webbplats.
Bygg- och rivningsavfall
Vid rivning av byggnader med mera uppstår rivningsavfall som ska hanteras genom återbruk/ återanvändning, materialåtervinning, energiåtervinning eller deponirest. Det kan bland annat vara träavfall, betong, tegel, el-avfall, PCB i fogar eller asbest.
Vill du använda avfall som betong, tegel eller sten (inert) för anläggningsändamål för grundläggning/utfyllnad krävs att ni anmäler till samhällsbyggnadsnämnden innan ni får starta.
Vid rivning av miljöfarliga verksamheter där byggnaderna är/eller misstänkts vara förorenade ska kontakt tas med miljöenheten. Det krävs en anmälan om efterbehandling (sanering) till samhällsbyggnadsnämnden om byggnaden är förorenad.
Vid rivning av miljöfarliga verksamheter där byggnaderna är förorenade ska anmälan om efterbehandling skickas in till samhällsbyggnadsnämnden.
Anmälan om användning av avfall för anläggningsändamål Länk till annan webbplats.
Samhällsbyggnadsnämnden tar ut en avgift för prövning och tillsyn. För att se i vilka sammanhang och för vilka ärenden detta är aktuellt samt hur stor avgiften är, se avsnittet Taxor och avgifter
Hantering av farligt avfall
I de flesta verksamheter uppkommer farligt avfall. Vad som är farligt avfall framgår av avfallsförordningen (2011:927) Länk till annan webbplats.. I förordningen framgår också vilka regler som finns för att skydda människans hälsa och miljön samt hur farligt avfall ska hanteras och vilka skyldigheter som verksamhetsutövaren har.
Anmälan om transport och hantering av farligt avfall
Får verksamheten en mindre mängd farligt avfall (mindre än 100 kilo per år eller 100 liter per år) får du som verksamhetsutövare själv transportera detta till en godkänd mottagare. Detta kan vara exempelvis återvinningscentralen i Eksjö. Transporten ska skriftligen anmälas till länsstyrelsen innan transport sker.
Avlämningen av det farliga avfallet ska gå att styrka genom kvitto/transportdokument som ska sparas i verksamheten. Sker transporten med hjälp av utomstående transportör ska denne ha tillstånd från länsstyrelsen för detta.
Det är den som lämnar farliga avfall som ska kontrollera att transportören och mottagaren har tillstånd för verksamheten samt föra journal över mängder och typer av avfall. Det ska upprättas ett transportdokument vid varje borttransport.
Anmälan om transport och hantering – avfall, länsstyrelsen Länk till annan webbplats.
Farligt avfall ska rapporteras in i ett avfallsregister
Alla yrkesmässiga verksamheter som producerar eller hanterar farligt avfall ska också rapportera in till ett särskilt avfallsregister. Det gäller alla verksamheter som:
Du kan läsa mer om reglerna och länk till avfallsregistret på Naturvårdsverkets webbplats:
Regler om farligt avfall och till avfallsregistret, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Renhållningsordning och avfallsplan
Varje kommun ska ha en renhållningsordning som innehåller föreskrifter för hur avfall ska hanteras inom kommunen. Kommunen ska också ha en avfallsplan som ska innehålla uppgifter om vilka typer av avfall som uppkommer.
Renhållningsordning och avfallsplan, antagen av kommunfullmäktige 2008
Cisterner
Miljöbalken ställer krav på den som innehar en fastighet eller utövar en verksamhet där cisterner finns. Det är den som äger en cistern som är ansvarig för lagring och hantering av olja och andra brandfarliga vätskor.
Köldmedia
Har du en verksamhet där det finns kyl, frys, luftkonditionering eller värmepump installerad? Kanske har du en restaurang, butik eller förvaltar en fastighet? Då kan du beröras av regler om kontroll och rapportering om köldmedier. Även bostadsrättsföreningar räknas som verksamheter.
I god tid innan du installerar ett köldmediesystem som innehåller 14 ton koldioxidekvivalenter eller mer ska du anmäla det till miljöenheten. Samma krav gäller vid konvertering av en befintlig utrustning, det vill säga byte till ett nytt köldmedium.
Kontroll, installation och reparation av köldmedieanläggningar ska utföras av certifierade kylföretag och kylservicepersonal.
Läckagekontroll
Hur ofta läckagekontrollerna ska utföras bestäms av mängden ton koldioxidekvivalenter (CO2e). Det har ersatt den tidigare kontrollfrekvensen som styrdes av antalet kilo installerad köldmedia i anläggningen.
Mängd köldmedier | Intervall läckagesökning |
---|---|
5 ton CO2e | 12 månader |
50 ton CO2e | 6 månader |
500 ton CO2e | 3 månader |
Om anläggningen har ett läckagevarningssystem förlängs tiden mellan kontrollerna till det dubbla. System som är hermetiskt slutna och är märkta som sådana och innehåller mindre än tio ton CO2e är helt undantagna krav på läckagekontroll.
Rapportera resultat varje år
Kontroller utförs av certifierade företag som sammanställer resultatet i en årsrapport. Resultatet av de kontroller som utförts för en anläggning som innehåller 14 ton koldioxidekvivalenter eller mer under året ska sammanställas. Sammanställningen ska sedan skickas till miljöenheten senast den 31 mars efterkommande år.
Observera att även aggregat som motsvarar fem ton koldioxidekvivalenter eller mer ska läckagekontrolleras och rapporteras in.
Taxa
Taxan för köldmediesystem är antagen av kommunfullmäktige 2023-11-30.
Taxa för handläggning av ärenden gällande köldmediesystem Pdf, 104 kB.
Sevesoanläggning – verksamhet som hanterar farliga ämnen
Seveso är en anläggning med en verksamhet som hanterar farliga ämnen i mängder som överstiger en angiven gräns och kan innebära särskilda risker för invånarna i händelse av brand eller annan olycka. Det kan till exempel vara företag som hanterar stora kemikalie-volymer eller brandfarliga varor.
För att förebygga allvarliga olyckor inom kemindustrin och begränsa följderna för människor och miljö har EU antagit det så kallade Sevesodirektivet.
Det finns en högre och en lägre kravnivå för sevesoverksamheter som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Gränsmängderna definierar kravnivåerna.
För att kunna förebygga och begränsa skador vid kemikalierolyckor ska kommunen, enligt lag, informera allmänheten om vilka anläggningar som klassas som sevesoanläggningar. Informationen som allmänheten har rätt att få ta del av är vilka säkerhetsåtgärder som ska vidtas och hur man ska göra vid en olycka. Kommunen har ansvaret för att de personer som skulle kunna beröras av en allvarlig kemikalieolycka vid verksamheten får denna information.
Sevesoverksamheter i Eksjö kommun
I Eksjö kommun finns ingen anläggning som klassas med den högre kravnivån. Däremot finns det två anläggningar i den lägre nivån:
Bergstäkt Hagersryd har tillstånd att hantera farliga kemikalier och bedriva farlig verksamhet. Bergstäkten ligger cirka 1,8 kilometer nordväst om Eksjö.
Brokabo bergtäkt nyttjar mer än 10 ton sprängmedel per salva och omfattas därför av Sevesolagstiftningen. Bergstäkten ligger cirka fyra kilometer nordost om Hult och tio kilometer öster om Eksjö tätort.
Förbränningsanläggningar
Medelstora förbränningsanläggningar
Förordningen (2018:471) om medelstora förbränningsanläggningar (FMF) trädde i kraft 1 juni 2018. I förordningen framgår att en medelstor förbränningsanläggning inte får vara i drift utan att vara registrerad hos tillsynsmyndigheten samt skyldighet att mäta utsläpp och se till att begränsningsvärden för utsläpp från anläggningarna följs.
Förutom att registrera anläggningen gäller även att medelstora förbränningsanläggningar ska anmälas i enlighet med bestämmelserna i miljöbalken.
Tillsynsmyndigheten har skyldighet att offentliggöra uppgifter ur registret på förbränningsanläggningar på en webbplats som allmänheten har tillgång till, med undantag av uppgifter som skyddas av GDPR.
Vad räknas som en medelstor förbränningsanläggning?
För att anläggningen ska räknas som medelstor ska den ha en anläggningseffekt mellan 1 och 50 megawatt (MW).
För att avgöra anläggningens storlek ska effekten för alla enskilda förbränningsanläggningar på platsen summeras. Det gäller oavsett om olika bränslen används. Om inte alla enskilda förbränningsanläggningar på platsen eldas med olja eller bränslegas inträder anmälningsplikten för hela anläggningen vid 500 kilowatt.
Exempel på när anläggningseffekt ska summeras eller inte
Tre exempel på när anläggningseffekt ska summeras respektive inte summeras.
Källa: Vägledning om medelstora förbränningsanläggningar, version 1.1 från Naturvårdsverket.
Exempel 1:
Anläggningstyp och tillförd effekt: Ny anläggning, 4 MW och en Ny anläggning, 6 MW
Skorsten: Gemensam skorsten
Beskrivning av summering av effekt: Omfattas av FMF, effekterna ska läggas ihop för den summerade anläggningseffekten. I detta exempel räknas det som en medelstor förbränningsanläggning, 10 MW.
Exempel 2
Anläggningstyp och tillförd effekt: 2018-anläggning, 4 MW och en Ny anläggning, 5 MW
Skorsten: Gemensam skorsten
Beskrivning av summering av effekt: Båda omfattas av FMF, ska inte läggas ihop för den summerade anläggningseffekten, eftersom bara en anläggning är ny. Räknas som två medelstora förbrännings-anläggningar med 4 MW respektive 5 MW var för sig.
Exempel 3
Anläggningstyp och tillförd effekt: 2018-anläggning, 1,2 MW 2018-anläggning, 0,8 MW
Skorsten: -
Beskrivning av summering av effekt: En förbränningsanläggning (1,2 MW) omfattas av FMF, de båda ska inte läggas ihop för den summerade anläggningseffekten.
Stationära förbränningsmotorer avsedda endast som reservaggregat vid elavbrott är undantagna anmälningsplikten.
För de minsta anläggningarna krävs varken tillstånd eller anmälan. Mindre pannor kan omfattas av bestämmelser i enlighet med Ekodesigndirektivet.
För gasturbinanläggningar gäller anmälningsplikt utan nedre storleksgräns.
När ska anläggningen registreras?
I 5 § i FMF avses bestämmelser för när en anläggning är en 2018-anläggning eller Ny förbränningsanläggning.
En 2018-anläggning är en medelstor förbränningsanläggning som tagits i drift senast 2018-12-19
En Ny förbränningsanläggning är en medelstor förbränningsanläggning som inte är en 2018-anläggning.
Översikt övergångsbestämmelser, enligt SFS 2018:471 om medelstora förbränningsanläggningar.
Registrering 21 §
Ny anläggning, högst 5 MW – 1 juni 2018
Ny anläggning, mer än 5 MW – 1 juni 2018
2018-anläggning, högst 5 MW – 1 januari 2029
2018-anläggning, mer än 5 MW – 1 januari 2024
Begränsningsvärden 29–32 §§
Ny anläggning, högst 5 MW – 20 december 2018
Ny anläggning, mer än 5 MW – 20 december 2018
Begränsningsvärden 25–28 §§
2018-anläggning, högst 5 MW – 1 januari 2030
2018-anläggning, mer än 5 MW – 1 januari 2025
Hur vet jag om länsstyrelsen eller kommunen är tillsynsmyndighet?
Tillstånd – länsstyrelsen
Tillståndsplikt gäller för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 20 megawatt men mindre än 50 megawatt, enligt 21 kapitlet 10 § miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251) (verksamhetskod 40.51).
Anmälan – kommunen
Anmälningsplikt gäller för förbränning med en total installerad effekt av 20 megawatt eller mindre, enligt 21 kapitlet 11 § och 12 § miljöprövningsförordningen (verksamhetskod 40.60 för förbränningsanläggning och verksamhetskod 40.70 för gasturbinanläggning).
Registrera medelstora förbränningsanläggningar samt registrerade anläggningar
Registrera medelstora förbränningsanläggningar
För att registrera en medelstor förbränningsanläggning i Eksjö kommun (där kommunen har tillsynsansvar) ska du göra det via e-tjänsten:
Om länsstyrelsen är din tillsynsmyndighet så registrerar du din anläggning i deras e-tjänst.
Registrerade anläggningar
Nedan offentliggörs uppgifter om de medelstora förbränningsanläggningar som är registrerade i Eksjö kommun enligt förordningen om medelstora förbränningsanläggningar (FMF).
Storegårdens panncentral (två anläggningar)
Adress: Karhulavägen 1, Eksjö
Drifttagna: 1976-03-01 (i drift samma datum)
Ägare: Eksjö Energi AB.
Vida Energi AB
Adress: Lackvägen 4, Hjältevad
Drifttagen: 2007-09-01
Ägare: Vida Energi AB
Panncentral Rälen (tre anläggningar)
Adress: Järnvägsgatan 22, Mariannelund
Drifttagna: en anläggning i drift 2010-06-01 och två i drift 2005-06-01
Ägare: Eksjö Energi AB
Ingatorps panncentral (två anläggningar)
Adress: Storgatan 3, Ingatorp
Drifttagna: 2002-05-01 (i drift samma datum)
Ägare: Eksjö Energi AB
Hessleby panncentral (två anläggningar)
Adress: Hässleby 1, Mariannelund
Drifttagna: 1977-06-01 och 1990-06-01
Ägare: Eksjö Energi AB
Mer information finns på nedanstående länkar
Kontakt
Miljöenheten
Besök:
Södra Kyrkogatan 4, Eksjö
Post:
Eksjö kommun, 575 80 Eksjö
Telefon:
0381-360 00
E-post:
samhallsbyggnad@eksjo.se