Våld i nära relationer

Eksjö kommun erbjuder stöd och hjälp till dig som har utsatts för hot eller våld av en närstående och vill förändra din situation. Kommunen kan också hjälpa dig som utsätter andra för våld eller har svårt att hantera ilska och aggressioner.

Våld i nära relationer är en kränkning av mänskliga rättigheter och ett folkhälsoproblem som kan få allvarliga konsekvenser för den som utsätts. Eksjö kommun ser allvarligt på detta och jobbar ständigt med att nå ut till och hjälpa den som är utsatt för våld i nära relationer. Kärlek ska inte göra ont.

Våld i nära relationer i siffror:

  • Under en livstid utsätts drygt 25 procent av kvinnorna och knappt 17 procent av männen i Sveriges befolkning för våld i nära relationer.
  • Endast fyra procent av brotten anmäls – mörkertalet är stort.
  • Tio procent av alla barn upplever eller bevittnar våld i hemmet, varav hälften gör det ofta.
  • 16­–17 kvinnor dödas av sin partner eller före detta partner varje år.

Källa: Brottsförebyggande rådet Länk till annan webbplats.

Bild: Klicka här för att snabbt lämna sidan

Dölj ditt besök på webben

Dina besök på olika webbsidor sparas i webbläsaren. För att dölja vilka webbsidor du har besökt kan du radera historik, lagrade sidor med mera i din webbläsare. Nedan får du instruktioner hur du gör i de vanligaste webbläsarna.

Firefox

  1. Välj "Rensa ut tidigare historik" från Verktygsmenyn.
  2. Välj vilket tidsintervall som ska tas bort. Om du nyss varit inne och vill ta bort det senaste du gjort väljer du "Senaste timmen".
  3. Tryck på "Ta bort".

Du kan också välja funktionen "Privat surfning" vilket gör att inget av det du gör under en sådan session kommer att sparas. Det tar bort behovet av att rensa i historiken.

Internet Explorer

  1. Välj "Ta bort webbhistorik" från Verktygsmenyn.
  2. Tryck på var och en av "Ta bort..."-knapparna, utom "Ta bort sparade lösenord" ("Ta bort allt..."-knappen tar bort även sparade lösenord).
  3. Tryck på "Stäng"-knappen för att stänga dialogrutan.

Du kan också välja funktionen "InPrivate-surfning" från menyn Verktyg. Inget av det du gör kommer sparas i webbläsaren och du behöver inte rensa historiken i din webbläsare efteråt.

Google Chrome

  1. Klicka på Verktyg-knappen (Tre prickar längst upp, till höger)
  2. Klicka på "Fler verktyg"
  3. Klicka på "Ta bort webbinformation…"
  4. Välj tidsintervall längst upp
  5. Se till så att rutorna är markerade för ”Webbhistorik”, ”Cookies och andra webbplatsdata” samt ”Cachade bilder och filer”.
  6. Klicka på "Rensa data"

Du kan också välja Inkognito-läget för surfningen. Då sparas inget du gör i det fönstret. Det tar bort behovet av att rensa i historiken.

Safari

  1. Välj "Historik" i menyn.
  2. Välj sedan "Visa historik" och ta bort de adresser som besökts och som ska döljas. Alternativt välj "Rensa historik" för att ta bort alla adresser med en gång.

I Safari kan du välja funktionen "Privat surfning". Inget av det du gör kommer sparas i webbläsaren och du behöver inte rensa historiken i din webbläsare efteråt. Kom ihåg att stänga av funktionen när du surfat klart.

OBS! Även om det efter rensning inte kommer att synas vilka sidor du har besökt, så finns det en möjlighet att någon annan person som regelbundet använder datorn kan se att en rensning har gjorts.

OBS! Efter en rensning kommer det inte att synas vilka sidor du har besökt. Men det finns en möjlighet att någon annan person, som regelbundet använder datorn, kan se att en rensning har gjorts.

Är du utsatt?

Är du utsatt för våld och hot av någon som står dig nära?

Att utsätta någon för våld är brottsligt och bör anmälas till både polisen och socialtjänsten. Om du behöver akut hjälp, ring 112. Vill du göra en polisanmälan ringer du 114 14.

Behöver du råd och stöd så ringer du kommunens socialtjänst på telefonnummer 0381-360 00. Du kommer då till kommunens Kontaktcenter. Be att få prata med en handläggare för våld i nära relation. Du kan också kontakta en hjälporganisation eller telefonjour.

Behandling för dig som är utsatt för våld och hot

Mår du dåligt efter att ha varit utsatt för våld i en nära relation, trots att relationen är avslutad?Har du jobbiga minnesbilder? Svår att koncentrera dig? Tappat livsglädjen?

Det finns hjälp att få.

ATV Jönköpings län är en del av Rehabiliteringscentrum i Region Jönköpings län. ATV erbjuder psykologisk behandling för personer som kommit ur en relation där det förekommit våld men har utvecklat en lindrig till måttlig psykisk ohälsa på grund av tidigare utsatthet för våld i nära relation.

Behandlingen kan innehålla bland annat:

  • Fördjupad kunskap om hur våldet påverkat tankar, känslor och beteenden.
  • Metoder för att skapa en fungerande vardagsstruktur, med syfte att hitta en yttre och inre balans.
  • Strategier för att hantera svåra känslor, kroppslig anspänning, minnesbilder och/eller besvärande tankar.
  • Terapeutiskt arbete med att hantera traumatiska minnen eller bearbetning av våldshändelser om de fortfarande påverkar negativt.

Kontaktuppgifter
Om du vill komma i kontakt med ATV ska du kontakta Rehabiliteringscentrum i Region Jönköpings län Länk till annan webbplats., de har ett regionövergripande ansvar.
Telefon: 010- 241 10 10
E-post: rehabiliteringscentrum.jonkoping@rjl.se

Mer information

Läs mer om olika typer av övergrepp och våld i nära relation på 1177.se Länk till annan webbplats.

Känner du någon som är utsatt?

Att bli lyssnad på och trodd är oerhört viktigt för den som blivit utsatt för våld och hot. Du kan hjälpa din vän genom att våga fråga. Här är några saker du kan tänka på:

  • Ställ raka och konkreta frågor som till exempel ”Slår x dig?” eller ”Är du rädd för x?”. Fokusera på den våldsutsattas egen upplevelse.
  • Lyssna utan att ifrågasätta, utan att skuldbelägga den utsatte eller ursäkta den som utsätter.
  • Markera tydligt att det är fel att kränka, förnedra, slå och utnyttja någon sexuellt.
  • Säg också till om du misstänker att situationen är farlig.
  • Visa att du finns där och att du stöttar oavsett val.

Det viktigaste är att du försöker förmå den våldsutsatta att söka hjälp. Men det kan vara en lång sträcka dit. Därför är det viktigt att någon finns där under tiden. Det är viktigt att inte vara dömande om hon eller han inte lämnar relationen. Visa istället att personen är värd någonting annat.

Du kan också agera genom att:

  • Ringa anonymt till socialtjänsten, polisen, kvinnojour, kvinnofridslinjen eller RFSL:s brottsofferjour. Där kan du diskutera din oro med någon som vet mycket om våld i nära relation.
  • Göra en polisanmälan. Våld i nära relationer kan vara ett brott och faller då under allmänt åtal.

OBS! Tänk på att barn som lever i familjer där det förekommer våld är barn som far illa. Alla vuxna har ett ansvar att reagera och göra en anmälan om oro om vi tror att ett barn behöver hjälp.

Utövar du våld?

Har du utövat våld i en nära relation? Är du villig att söka stöd och hjälp för att sluta ta till våld?

Kontakta då kommunens socialtjänst på telefonnummer 0381-360 00. Du kommer då till kommunens kontaktcenter. Be att få prata med en handläggare. Det är aldrig försent att ändra ditt beteende.

Behandling för dig som utövar våld

Upplever du själv eller din närstående att du kan bli skrämmande eller kränkande i er relation?
Skapar din svartsjuka problem i nära relationer? Har du varit våldsam?
Blir du för arg och får utbrott som du ångrar efteråt?

Den som har någon form av skrämmande, kränkande eller skadande beteende i en nära relation kan få behandling på Alternativ till våld - ATV Jönköpings län.

Kontaktuppgifter
ATV Jönköpings län är en del av Rehabiliteringscentrum Jönköpings län. Länk till annan webbplats. Om du vill komma i kontakt med ATV ska du kontakta Rehabiliteringscentrum Jönköping, de har ett regionövergripande ansvar.
Telefon: 010- 241 10 10
E-post: rehabiliteringscentrum.jonkoping@rjl.se

Telefonlinjen- Välj att sluta
En anonym stödlinje för den som vill få hjälp att förändra ett kontrollerande eller våldsamt beteende. Samtalet är gratis och syns inte på telefonräkningen. Telefonen bemannas av personal med stor vana av att prata med personer som har våldsproblem.
Telefon: 020-555 666

Mer information
Läs mer om olika typer av övergrepp och våld i nära relation på 1177.se Länk till annan webbplats.

Vad är våld?

Våldet har många olika skepnader, oftast flera samtidigt. Här ges några exempel på våld:

  • Fysiskt våld – Slår, knuffar, sparkar, tar stryptag, biter, bränner, skakar.
  • Sexualiserat våld – Sexuella trakasserier, sexuellt ofredande, våldtäkt.
  • Psykiskt våld – Hån, glåpord, direkta eller indirekta hot, stalking, kontrollering, social isolering.
  • Försummelse – Kan förvägras hjälp med att komma ur sängen, få för lite, för mycket eller felaktig medicin.
  • Ekonomiskt våld – Vägra någon tillgång till sin egen ekonomi, kontroll av inköp.
  • Materiellt våld – Förstörelse av annans egendom eller hot om detta.
  • Hedersrelaterat våld – Då en individ inte får bestämma över sin kropp, sexualitet eller liv. Till exempel om att studera vidare eller vem man ska gifta sig med. I dessa fall kan en hel släkt vara förövare.
  • Latent våld – Då man blir påmind om tidigare våldsutövning genom till exempel våldsutövarens kroppshållning eller uttryck.
  • Hot om våld– Då våldet ”hänger i luften” och skapar en ständig rädsla.
  • Digitalt våld– ­­ Digitalt våld har blivit allt vanligare i takt med att fler använder webb, sociala medier och smartphones. Det kan exempelvis handla om att utövaren skickar hotfulla mejl och sms eller sprider rykten på sociala medier. Våldsutövaren kanske kapar sin partners Facebook- eller Instagramkonto. Den som utövar våld kan laddar ner en app till mobilen och kontrollerar var en person befinner sig för att alltid ha koll på sin partner. Precis som de andra våldsformerna handlar det om att kontrollera sin partner. Digitalt våld är särskilt vanligt bland unga.

    Våld- Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Varningstecken

Våldsamma personer har ofta ett beteendemönster som du tidigt kan upptäcka. Din partner kanske:

  • ​har ett ombytligt humör och blir lätt våldsam och aggressiv
  • är mycket svartsjuk
  • försöker att kontrollera dig och vill veta vem du talar med, sms:ar med och umgås med på sociala medier
  • försöker att förändra dig och skala bort det som är du
  • ringer dig mer än normalt, dyker upp på ditt jobb eller liknande
  • kan prata sig ur situationer och charmar omgivningen för att få som han eller hon vill
  • har en nedlåtande syn på kvinnor, om det är en man, och kallar till exempel lättklädda kvinnor för horor
  • får dig att känna dig dum, ointelligent, knäpp eller dålig
  • pressar dig att ha sex
  • får dig att undvika att träffa familj och vänner för att slippa konflikter med din partner
  • skrämmer dig med hjälp av våld eller ett hotfullt beteende
  • hotar med att skada sig själv eller ta sitt liv om du gör slut

Du måste komma ihåg att din partner har ett val. Han eller hon kan välja att inte bryta ner dig eller slå, men gör det ändå.

Vem blir utsatt för våld?

Vem som helst kan utsättas för våld; oavsett kön, ålder eller ursprung. En relation börjar sällan med en smäll. Våldet smyger sig ofta fram och blir snabbt en del av vardagen utan att du märker det förrän den där smällen kommer, om ens då. Du är inte en sämre människa för att du blir utsatt för våld. Du ska inte skämmas eller känna skuld över detta. Det krävs snarare mycket mod för att våga be om hjälp och en enorm styrka att lämna en våldsam relation.

Dubbelt utsatt

För en del grupper av människor kan det av olika anledningar vara svårare att söka hjälp. Dessa grupper anses vara dubbelt utsatta, eller mer än så då du kan tillhöra flera grupper samtidigt. Du har dock lika stor rätt till hjälp som någon annan.

Dubbelt utsatta grupper:

  • barn och ungdomar under 18 år
  • äldre (65 år och äldre)
  • homo-, bi- och transsexuella
  • utlandsfödda
  • människor som lever med en funktionsnedsättning
  • människor som lever med ett missbruk och/eller beroende
  • människor som lever inom en så kallad hederskultur

Barn som blivit utsatt för eller bevittnat våld

Att se sin förälder bli slagen och förnedrad, och kanske själv bli direkt utsatt är nog bland det svåraste ett barn kan uppleva. Den känsla av vanmakt som drabbar barnet när det inte kan stoppa våldet, kan komma att påverka barnets uppväxt på olika sätt.

Att växa upp i ett hem med våld och hot om våld skapar känslor av otrygghet. Barnen kan få svårt med sin egen självkänsla, svårt att förstå sitt eget känsloliv och svårt att fungera i relation till andra.

Barn reagerar på våld på olika sätt. Barnen kan få

  • magont
  • sömn- och koncentrationssvårigheter
  • aggressivitet
  • psykiska problem
  • ångest
  • rädslor
  • fobier
  • hälsoproblem som eksem eller ätstörningar.

Många av barnen är i behov av behandling.

En del barn försöker ge sig in i föräldrarnas konflikt för att försöka få stopp på våldet. Det är heller inte ovanligt att barn upplever starka lojalitetskonflikter; de vill skydda men riskerar att aggressiviteten riktas mot dem själva. Många barn lever i separerade familjer där det kan vara den nya eller före detta partnern som utövar våld.

Alla barn har rätt till en trygg och säker miljö och ska skyddas mot alla former av våld, utnyttjande, övergrepp och kränkningar. Om du misstänker att ett barn far illa är det viktigt att göra en anmälan om oro. Om du arbetar i en verksamhet som berör barn och ungdomar är du skyldig att göra en anmälan.

Utsatta husdjur

I relationer där våld förekommer och det finns djur i hemmet så är djuren ofta också utsatta. Antingen genom direkt våld eller hot om våld. Om djur i hemmet misshandlas systematiskt så är det hög risk för allvarligt våld även mot mänsklig partner.

Låt inte ditt husdjur hindra dig från att lämna ett destruktivt förhållande. Prata istället med polis eller socialtjänst om din oro för att hitta lösningar för både dig och ditt djur.

Detta kan du få hjälp med

Kommunens socialtjänst tittar på varje individuell situation och lyssnar på dina behov och önskemål. Kommunen kan erbjuda allt från stödsamtal till skyddat boende. Stödsamtal kan ges både till den våldutsatte, eventuella barn och till den som utsätter andra för våld. Kommunen kan också hjälpa dig att ta kontakt med andra myndigheter såsom polisen och Skatteverket angående ansökan om skyddad identitet och kontaktförbud. Behöver du ekonomisk hjälp för att kunna lämna så kan du ansöka om detta.

Om du känner att du vill få råd, stöd och hjälp att bygga upp självkänslan utan att vända dig direkt till socialtjänsten går det även bra att besöka öppenvården. Du kan få upp till tio enskilda rådgivande samtal utan att behöva skriva in dig.

Praktiska tips om vad du kan göra själv

  • Dokumentera – Spara sms och e-post, skriv dagbok och fotografera skador. Du har även rätt att kräva att dina skador fotograferas vid läkarbesök. Om du har bevis på kläderna, tvätta dem inte. Allt som kan bidra till en starkare bevisföring är bra att spara.
  • Anmäl – Polisanmäl våldet. Den som utsätter dig för detta utför en olaglig handling.
  • Packa – Om du tror att du kan behöva lämna relationen akut så är det bra att vara förberedd med en packad väska. Förvara väskan på en skyddad plats i ditt eget hem, hos en nära vän eller kanske på jobbet. Det viktiga är att förövaren inte hittar den och att du kan nå den dygnet runt. Väskan kan till exempel innehålla:
    • pass/ID
    • mediciner
    • bankkort och kontonummer
    • telefon- och adresslista
    • extra SIM-kort till mobilen (OBS! Tänk på att smarta mobiler går att spåra. Är du inte tekniskt lagd så lämna din mobil hemma alternativt ha en helt annan, för förövaren okänd, mobil i väskan.)
    • kläder och hygienartiklar till både dig och eventuella barn

Organisationer för hjälp och stöd

Det finns flera organisationer och kommunala verksamheter som kan hjälpa dig om du behöver råd och stöd.

1177 Vårdguiden finns information om att bli utsatt för våld i en relation Länk till annan webbplats. och kontaktuppgifter till hjälporganisationer. 1177 Vårdguiden har också information riktad till barn om att våga berätta Länk till annan webbplats. om man är ledsen eller orolig.

Är du själv under 18 år och vill veta mer om dina rättigheter och vad som är rätt eller fel, gå gärna in på Brottsoffermyndighetens webbplats ”Jag vill veta” Länk till annan webbplats..

Kvinnofridslinjen
En anonym, nationell stödtelefon för dig som utsatts för hot eller någon form av våld-fysiskt, psykiskt eller sexuellt. Närstående är också välkomna att ringa.
Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.
Telefon: 020-50 50 50
Mer information på kvinnofridslinjen.se. Länk till annan webbplats.

Podd – Dolda motiv i rampljuset

Dolda motiv i rampljuset är en podd som syftar till att med information och ökad kunskap verka förebyggande mot våld i nära relationer. Avsnitten ges ut var fjärde vecka och det första publicerades den 25 februari 2021. Nedan kan du lyssna på det senaste avsnittet och du hittar alla avsnitt av Dolda motiv i rampljuset på Google Podcasts. Länk till annan webbplats. Du kan även hitta podden på Spotify, Apple Podcasts och där poddar finns.

Textversion, avsnitt 1, "Vad är våld?"

Du har mig i ditt grepp, på tusen skilda sätt

Du får mig dit du vill, ja, du står aldrig still

Kan inte se dig klart, för du viskar ohörbart

Men jag håller mig vid liv, jag håller mig vid liv

Jag önskar att nångång, få vakna till din sång

Som vaggar mig till ro, istället för oro

För jag känner mig som en slav, som dansar runt sin grav

Men jag håller mig vid liv, jag håller mig vid liv

Vår kärlek den är svart, din kärlek gör mig ont

Jekyll och Mrs Hyde, vart vill du komma?

Du lyssnar på dolda motiv i rampljuset, en podd om våld i nära relationer producerat av Eksjö kommun

Välkomna till dolda motiv i rampljuset, jag som pratar heter Pernilla, och jag heter Annasofia, vi arbetar på socialtjänsten med våld i nära relationer här i Eksjö kommun

Vad var det här för vackert?

Ja visst var det. Det greppar tag om en och det berör

Gissa vad den kommer ifrån, för jag har inte skrivit den själv.

Jaså har du inte? Det trodde jag att du hade gjort.

Förklaring till låttexten om var den kommer ifrån: Uno Svenningssons låt: ”Du kommer ångra det här”.

(Anders Wedin, Moneybrother. Han hade ett punkband som hette 'Monster' och en låt som heter 'You’ll Be Sorry' som Uno Svenningsson har översatt till en svensk version och heter 'Du kommer ångra det här'.

Jag översätter ju allt till våld i nära relationer, precis som den här podden ska handla om.

Ja berätta mer. Varför sitter vi här?

Vi jobbar ju på socialtjänsten och vi jobbar med våld i nära relationer, och med tanke på att vi inte kan nå ut till några nu på grund av Corona, så hur gör vi då för att nå ut till alla? För det här är en podd för alla! även för de som jobbar inom olika verksamheter, även för oss inom socialtjänsten, och att vi vill hjälpa folk, de som är utsatta för våld.

Tanken med den här podden är också att vi ska prata så att alla förstår.

Dagens avsnitt kommer att handla om vad är våld? Olika begrepp, vad innebär nära relation? Vem har rätt till stöd och hjälp av oss på socialtjänsten.

Våld i nära relationer är ett extremt känsligt ämne som ingen pratar om men vi vet att man behöver prata om det, vet du någon som är utsatt, är du själv utsatt, men vet inte hur du ska få hjälp, vi vill hjälpa just dig. Våga ta sig ur.

Det kanske inte är så självklart vem som är utsatt för våld i nära relationer, det kan vara vem som helst. Kvinnorna är dom mest utsatta när det gäller våld i nära relation, se dig omkring. Det kan vara du det kan vara jag, en medarbetare, din brukare, din mamma eller din bästa vän. Det finns ingen ålder på våldet.

Fyra av tio kvinnor lever eller har levt med våld plus det mörkertal som finns.

En kvinna var tredje vecka slås ihjäl av en närstående.

Våld i nära relation är misshandel, våldtäkt, ofredande, hot eller liknande som någon i din närhet utsätts för.

Nära relation räknas man, hustru, förälder eller någon släkting.

Ett samhällsproblem som måste förebyggas, och det är det som vi vill göra med den här podden. Vi vill upplysa, kartlägga och våga pratat om våld i nära relation. Kvinnor är de som är mest utsatta för våld i nära relation.

Våld i nära relation är inget som syns utåt, utan det stannar inom hemmets väggar, svårt att hitta vittnen, döljs med ett falskt leende utåt och fina kläder.

Man har rätt att känna sig trygg i hemmet!

Den mörka sanningen döljs bakom den ljusa fasaden.

Man vågar inte prata om våldet, det kan finnas mycket skuldkänslor kring detta, det är inget man pratar om till exempel i lunchrummet.

Hur kan våldet benämnas?

Mäns våld, sker utanför hemmet, krig, gäng och så vidare

Mäns våld mot kvinnor, oftast ser rent statistiskt, vi på socialtjänsten benämner

Våld i nära relationer, det finns i olika konsultationer, så därför benämner vi våld i nära relationer i Eksjö kommun. Andra kommuner kan benämna på annat sätt.

En stor del av det våld som män utövar mot kvinnor sker i nära relationer.

Våldet kan ta sig i många olika uttryck, det kan röra sig om grovt våld och sexuella övergrepp men också om handlingar som inte definieras som brott enligt lag.

Man kan skilja på "situationsvåld" och "makt- och kontrollvåld"

Det situationsbundna parvåldet liknar det våld som utövas inom familjen. Det börjar i en konflikt som övergår i ett gräl, som i sin tur övergår i fysiskt våld, men som sällan är av karaktär som ger fysiska skador. De har inte sin grund i den ena partens strävan efter kontroll över den andra utan i dålig kontroll- och argumentationsförmåga och kanske också i bristande närhet i relationen.

Skillnader mellan kvinnors och mäns utsatthet för fysiskt våld bekräftas av kriminalstatistiken.

Vilka är det då som utövar våldet?

80 procent är misstänkta män. 96 procent gällande sexualbrott är misstänkta män.

Detta tyder på att våldet är starkt kopplat till kön och maskulinitet.

Att utöva våld i nära relationer kan vara ett medel för att stärka våldsutövarens känsla av manlighet. Under våldsutövandet kan män uppleva att de uttrycker typiskt ”manliga” attribut; aggressivitet, styrka och kontroll.

Man ska inte visa några känslor, inte gråta som ”man” och så vidare.

Män utsätts för mer fysiskt våld av okända utomstående än vad kvinnor gör.

Men att utsättas för våld i sitt eget hem, en plats där man ska kunna slappna av och känna sig trygg, och av en person man har en nära relation till, påverkar en på ett annat sätt.

När det gäller dödligt våld i nära relationer är könsskillnaden betydande. Det är fyra till fem gånger vanligare att kvinnor blir dödade av en partner eller före detta partner än att män blir det

Våld i nära relationer är ett samhällsproblem, ett folkhälsoproblem, vi måste lyfta det här nu, ett jämställdhetsproblem.

Våld i nära relationer är oftast ett mönster av handlingar, inte bara en form utan det är oftast kombinationer av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld.

Allt från att bli förlöjligas till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot.

Fysiskt våld kan innebära att förövaren biter, river, drar i håret, bränner, skakar eller knuffar. Det kan också bestå av örfilar, knytnävsslag, slag med tillhyggen, knivstick, sparkar, stryptag. att bli fasthållen. Det som oftast syns. Lättare att prata om, och kanske våga fråga personen hur de har fått blåmärket.

Sen har vi psykiskt våld som kan upplevas värre.

Psykiskt våld kan handla om hot, tvång, trakasserier, glåpord och förlöjliganden. Den våldsutsatta kan också utsättas för kontroll och social isolering.

Svartsjuka, din partner skickar otaliga sms eller telefonsamtal när du är iväg, handlar om kontroll och makt.

Även våld eller hot om våld mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten.

Vad innebär då sexuellt våld, ett känsligt ämne för många att prata om. Det innebär våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, alternativt sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till räknas till sexuellt våld. Kan man bli våldtagen av sin man? -Ja det kan man, samtycke ska även ske inom äktenskapet.

Som profession, ställ gärna följdfrågor, då många kvinnor med invandrarbakgrund oftast inte får säga nej till sin man, då lyfter man fram problematiken.

Försummelse kan exempelvis bestå i att den utsatta inte får behövlig hjälp med mat, medicin eller hygien. Den utsatta kan förvägras hjälp med att komma ur sängen, få för lite, för mycket eller felaktig medicin. Partnern kan sno din medicin.

Ekonomiskt våld innebär att vägra den utsatta att ha insyn i ekonomin. Får inte ha eget bankkonto, måste redovisa kvitto varje gång denne handlar, etc.

Många kvinnor kan få höra att de inte klarar sig ekonomiskt, jo det finns hjälp att få.

Materiellt våld kan innebära förstörelse eller stöld av den utsattas personliga tillhörigheter, bohag, värdesaker, etc. Mycket hot finns inom materiellt våld.

Funktionshinderrelaterat våld

Med det menas handlingar som direkt riktar sig mot själva funktionsnedsättningen hos den våldsutsatta och försvårar en redan utsatt situation. Våldsutövaren kan exempelvis flytta undan rollatorn eller ta ut batterierna ur hörapparaten

Finns ett syfte att ”skada” inte typ ”glömma någon på toaletten”

Är du synskadad så kan förövaren möblera om i syfte att skada.

Eftervåld, Kvinnor riskerar ofta att utsättas för mer och kraftigare våld i samband med en separation. När det gäller dödligt våld framgår att separation ofta varit ett motiv eller del av motiv till gärningen. En separation kan också utlösa våld, även om det inte förekommit tidigare i relationen. Det kan ha varit lättare våld tidigare eller betraktat det som våld, utan man tror att det har varit en dålig relation. Även barnen kan bli en bricka i spelet.

Eftervåld kräver en kunskap som man behöver jobba vidare med.

Kvinnor riskerar ofta att utsättas för mer och kraftigare våld i samband med en separation. När det gäller dödligt våld framgår att separation ofta varit ett motiv eller del av motiv till gärningen. En separation kan också utlösa våld, även om det inte förekommit tidigare i relationen.

Svårt att upptäcka våldet

Våldet upprepas: undersökningar om våld i nära relationer visar att våldet, hoten och trakasserierna ofta inte är en engångsföreteelse. I synnerhet kvinnorna utsätts för återkommande hot och våld. Våldsutsatta kvinnor har också beskrivit att våldet trappats upp och blivit allt grövre. Därför är det viktigt att våldet upptäcks tidigt.

Att vara utsatt för våld av en närstående är en omständighet som många gånger gör att benägenheten att berätta om våldet – och att polisanmäla det – är mindre än om våldsutövaren är någon annan. Ibland kan omgivningen lägga märke till tecken på att en individ har utsatts för våld. Ofta finns dock inga tydliga tecken, eller så kan de stå för något annat.

Hur många barn upplever våld?

Flera studier uppskattar cirka 10 procent av alla barn i Sverige har upplevt våld i hemmet och ca 5 procent upplever våld ofta. Barn berättar sällan för andra, på grund av rädsla, förvirring, lojalitet, skuld & skam. Det finns risk för att deras utsatthet inte uppmärksammas.

Våldets bakomliggande orsaker

Orsakerna till våld i nära relationer kan diskuteras med olika teoretiska perspektiv. Det strukturella perspektivet har fokus på bristande jämställdhet och skev maktfördelning mellan könen. Samhällsperspektivet-inriktat på socioekonomiska förhållanden, sociopsykologiska perspektivet-fokuserar på faktorer i relationen och i det individualpsykologiska perspektivet är fokus på individuella faktorer.

Vad innebär nära relation?

Begreppet ”närstående” är könsneutralt och syftar på varje person som den våldsutsatta bedöms ha en nära och förtroendefull relation till. Det kan handla om såväl makar, sambor, pojk- eller flickvänner, som föräldrar, syskon, barn eller andra släktingar. Det kan även gälla andra personer som den våldsutsatta har eller har haft en nära och förtroendefull relation till.

Vem har rätt till stöd?

Alla som blir utsatta för våld i nära relationer, oavsett kön eller könsidentitet, har rätt till stöd och skydd. Detta framgår i Socialtjänstlagens 5 kapitel, paragraf 11. Omfattar alla brottsoffers rätt till stöd och hjälp, med avgränsningen för brott som avser våld i nära relationer.

Vilken hjälp kan man få?

Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation (5 kap. 11 § Andra stycket SoL). Socialnämnden ska kunna erbjuda hjälpinsatser av olika slag.

Hur jobbar vi på socialtjänsten?

Vid ansökan om stöd/hjälp måste en utredning inledas. Kartlägger behovet av stöd och leder till ett beslut om insats eller inte. Finns olika insatser beroende av omfattningen av stödbehovet som skyddat boende, öppenvårdsinsats eller hjälp med kostnaden för låsbyte exempelvis.

Anmälningsskyldighet

Myndigheter vars verksamheter berör barn och unga (samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården) har en lagstadgad skyldighet att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Detsamma gäller även för dem som är anställda hos sådana myndigheter. (14 kap. 1 § SoL).

Summering

Fortsatt arbete kring att upptäcka våld tidigt. Uppmanar till att Våga se, våga fråga och sedan agera vid misstanke om våld i nära relation. Agera ”nu” då våldet kan eskalera.

Känner du igen dig eller känner du någon annan som är utsatt för våld i nära relation finns hjälp att få.

Kontakt

Socialtjänsten Eksjö kommun, Biståndsenheten:
Besöksadress: Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-36 000

Kvinnojouren Linnéorna i Eksjö: 0381- 61 11 76

Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50

BRIS: barn och unga 116 111

Tris: (klockan 8-18) 0774-40 66 00

Nästa avsnitt

Äldre/LSS, våldets konsekvenser av covid-19.

Textversion, avsnitt 2, "Pandemins påverkan på våldet"

Hej och välkomna till ett nytt avsnitt av Dolda motiv i rampljuset.

Jag som pratar heter Pernilla och vid min sida har jag min kollega Annasofia och vi arbetar på socialtjänsten i Eksjö kommun.

Vad ska vi prata om idag Pernilla?

Vi tackar för den fina respons som vi har fått från föregående avsnitt

I detta avsnitt diskuterar vi om våld hos äldre/LSS och konsekvenserna av covid-19. Vi går igenom olika begrepp och vad det innebär för de äldre/LSS. Vi kommer även att prata om vem som har rätt till stöd och vilken hjälp de få av socialtjänsten.

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
I lagen står det att personer med funktionsnedsättning ska kunna få hjälp att leva som andra. Sverige har flera lagar som hjälper människor med funktionsnedsättning. Vi förkortar det till LSS

För vissa innebär en karantän hemma bara tristess över att vara isolerad. Men för många kan det innebära en betydligt värre och farligare tillvaro. För en del personer är nämligen hemmet den allra farligaste platsen man kan vara på.

För att vi ska komma åt problemet med våld i nära relationer krävs det också att vi agerar om vi misstänker att någon far illa. Fråga, knacka på, orosanmäl eller ring 112. Hellre en gång för mycket än en gång för lite.

”Våld mot äldre kvinnor ett dolt samhällsproblem”

Brist på kunskap, förutfattade meningar och generaliseringar försvårar för utsatta kvinnor att få hjälp.

Det vi vill lyfta fram är att våldet går inte i pension.

Svenska studier visar att 16 procent av kvinnorna och 13 procent av männen har erfarenhet av våld efter sin 65-årsdag.

Majoriteten av våld i nära relation utövas av män mot kvinnor, men det är vanligt att man som äldre blir utsatt av ett vuxet barn, barnbarn, eller vårdare.

Det är vanligare att den som har sjukdom eller funktionsnedsättning på grund av ålder utsätts för våld. Det är därför inte ovanligt att även män utsätts för våld av sin partner.

Försummelse

Om den som ska ta hand om dig undanhåller dina mediciner eller inte hjälper dig att ge dig mat så är det försummelse och ett sätt att utöva makt och kontroll.

Hur har covid-19 påverkat situationen påverkat äldre människor och dem med en funktionsnedsättning?

Samhällets insatser för att förhindra och minska smittspridningen under covid-19 genom bland annat olika restriktioner, medför en ökad isolering, för redan utsatta grupper, såsom personer med funktionsnedsättning och äldre personer.

Detta innebär isolering, och ökat beroende av närstående också en ökad risk att utsättas för mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

Och det jag tänker är att isolering även kan innebära försämrade möjligheter att ta del av samhällets stödinsatser.

En riskfaktor är att det finns stereotypa föreställningar som utgår från en individs ålder, vilket kallas för ålderism, vilket menas med en homogen grupp.

Ålderism kan innebära att omgivningen har svårt att föreställa sig att en äldre person kan utöva/eller bli utsatt för våld då det inte passar in på vår stereotypa bild av en äldre person.

Äldre personer löper större risk att utsättas för olika typer av våld av nära anhörig, partner eller av vård- och omsorgspersonal, och det är viktigt att poängtera att våld i nära relationer inte upphör för att en person uppnår en viss ålder

Våld i nära relationer mot personer med funktionsnedsättning kan ta olika former och uttryck.

Det är vanligt att våldet riktas mot funktionsnedsättningen.

Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning vittnar om att våldet, både det fysiska och psykiska, riktas mot det som gör mest ont, dvs funktionsnedsättningen

Del 2

Ja det du säger Pernilla är så viktigt att känna till. Att våld mot personer med funktionsnedsättning inbegriper utöver sådant som fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, men även våld som riktas mot en intellektuell, psykisk eller fysisk funktionsnedsättning

Vi tog ju upp ett exempel i förra avsnittet om hur du lätt kan försvåra och begränsa min rörelsefrihet om jag inte kan se.

Det kan innebära att en person exempelvis blir förvägrad nödvändiga hjälpmedel för att klara sådant som att förstå, höra eller gå. Tar bort ditt hjälpmedel, och möblerar om och så vidare.

Vad är det som gör att det kan vara svårt att upptäcka att det förekommer våld mot en person som har en funktionsnedsättning?

Det finns olika hinder för att våldet mot personer med funktionsnedsättningen ska upptäckas av omgivningen:

Funktionsnedsättningen hindrar den våldsutsatta att berätta om våldet, om hon inte har tal, eller om hon inte kan samtala med andra utan våldsutövarens insyn

Det finns också en del fördomar om funktionsnedsättningar.

Ja, exempelvis ses personer med funktionsnedsättning som ”könslösa” eller ”icke-sexuella”, vilket påverkar i vilken omfattning omgivningen kan föreställa sig henne utsättas för sexualbrott.

Och en annan fördom är att personer med funktionsnedsättning lever skyddat från omvärlden och därmed även skyddad från våld, samt att det är för omgivningen svårt att föreställa sig hjälpare, anhöriga som potentiella våldsutövare.

Personer med funktionsnedsättning står oftast i beroendeställning till sin omgivning för att klara det dagliga livet. Beroendet bidrar till att kvinnan stannar i relationen där hon utsätts för våld.

För kvinnor med psykisk funktionsnedsättning kan det finnas en rädsla att inte bli trodd.

Jag vill påminna våra lyssnare om att våld i nära relation finns i alla samhällsklasser, religioner, åldrar och etnicitet.

Män som utövar våld mot kvinnor i nära relationer är sällan idealtypen för gärningsmän. De har en personlig relation till offret, som ofta framhåller deras positiva sida, likaväl som att kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är sällan idealtypen för brottsoffer.

Om jag misstänker att en kvinna med funktionsnedsättning utsätt för våld hur ska jag gå tillväga?

Kvinnor med funktionsnedsättning är de främsta experterna på sina funktionsnedsättningar och därför gynnas arbetet av att man lyssnar och ställer frågor om deras behov, önskemål och funktioner

Ytterligare en aspekt att beröra här är det beroendeförhållande som kan finnas i relationen.

Ja, många våldsutsatta med funktionsnedsättning är beroende av andra i sitt dagliga liv. Det handlar om vård, stöd och service utförd av nära anhöriga, personliga assistenter, färdtjänstchaufförer eller annan personal. Dessa personer kan vara de som upptäcker att någon är utsatt för våld – men de kan också vara förövarna.

Det beroendeförhållande som kan uppstå mellan den våldsutsatta och den som har till uppgift att ge vård och service kan bli förödande vid en våldssituation. Den ena parten behöver den andres stöd och hjälp för att kunna fungera.

Del 3

Osynlighet kan dels handla om att det som den våldsutsatta utsätts för inte betraktas som ett brott utan benämns som ”missförhållanden” eller ”brister” i olika verksamheter. Det blir vårdfrågor i stället för rättsliga frågor, eftersom man bortdefinierar brottet

Här är det viktigt att handläggare som utför en utredning att det skrivs ut, det rätta ordet för ”brister och missförhållanden”.

Det kan också vara svårt att upptäcka brott ifall kvinnan själv inte betraktar sig som utsatt för en brottslig handling

Att den våldsutsatta får vård, stöd och service av anhöriga och därmed blir mycket beroende av dem har också angetts som en orsak till att brott kan osynliggöras

Konsekvenser av isolering och av covid-19:

Att vara utsatt för våld och kränkande handlingar kan föra med sig en rad konsekvenser – fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. Vilka konsekvenser kan det föra med sig?

Psykisk ohälsa i form av exempelvis depression och ångest, även få konsekvenser som bristande tillit till sig själv och andra.

Isolering – att inte komma ut i sociala sammanhang.

Försämrad förmåga att vara förälder då den våldsutsatta kan ha svårt att skydda både sig själv och sina barn

  • fysiska skador
  • akuta bostadsproblem
  • dyrare levnadsomkostnader
  • skuldsatthet, orsakad av den som utövat våldet
  • sjukskrivning.

Tecken och symptom på att våld kan förekomma:

Ibland kan omgivningen lägga märke till tecken på att någon kan ha utsatts för våld. Ofta finns dock inga tydliga tecken, eller så kan de stå för något annat. En del av symtomen kan dessutom överlappa med symtom på en sjukdom eller funktionsnedsättning, men om man är uppmärksam och har kunskap om våld så ökar sannolikheten för att upptäcka våldsutsatthet.

Var observant på fysiska skador och tecken: Så gott som alla fysiska skador kan uppstå genom våld. Det kan handla om blåmärken, krosskador, frakturer, sår, stickskador samt brännskador. Skadorna kan ha uppkommit på en mängd olika sätt – genom slag, sparkar, knuffar och stryptag.

Vad finns det för psykiska reaktioner som är bra att vara observant på?

Våldsutsatthet kan medföra såväl kort- som långvariga psykiska besvär. Andra uttryck för psykisk ohälsa är dåligt självförtroende samt att den våldsutsatta ändrar sin personlighet och exempelvis blir tillbakadragen. Personen kan också bli utåtagerande och börja utöva våld mot andra eller bli självdestruktiv. Dessutom kan den våldsutsatta reagera på våldet genom att undvika vissa personer eller vissa platser, eller motsätta sig fysisk kontakt.

Även depression och ångest är vanliga reaktioner på våld, och den som har utsatts kan utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Våldsutsatta har även en högre risk för självmord. Våldsutsatthet kan förstärka annan psykisk ohälsa, men psykisk ohälsa måste också ses som en reaktion på våldet.

Inte glömma att missbruk kan vara en indikation på våld – och tvärtom.

Forskningen visar på att kvinnor som är utsatta för våld missbrukar alkohol och droger i högre grad än andra kvinnor. En hög konsumtion av alkohol och droger kan därmed indikera att en kvinna är utsatt för misshandel. Det kan därför vara motiverat att ställa frågor om alkohol- och drogvanor till kvinnor som är våldsutsatta – och att tvärtom ställa frågor om våld till kvinnor med missbruksproblem.

Del 4

Vidare visar forskningen på att få kvinnor söker hjälp, varför är det så?

Ofta döljer kvinnor att de är utsatta för våld, för att de skäms eller känner skuld. Kvinnorna kan också dölja sin utsatthet för att de är rädda för repressalier ifall deras situation blir känd. Det kan därför vara svårt för omgivningen, såväl anhöriga och vänner som personal, att bli medvetna om att kvinnan är utsatt för våld. Det är inte ovanligt att båda parter förnekar eller förringar våldet.

Personal som mött våldsutsatta äldre kvinnor pekar på att skammen över våldsutsattheten är stor. Kvinnorna kan skämmas över att de under många år har levt i en våldsam relation, utan att ha kunnat bryta sig loss. Skammen och skulden kan göra att de på alla sätt försöker dölja sin situation.

Om vi sammanfattar lite om de svårigheter som finns för att kunna stötta och uppmärksamma en våldsutsatthet hos äldre människor och människor med funktionsnedsättning med tanke på covid-19.

  • Okunnighet om de rättigheter man har
  • Socialt och ekonomiskt beroende av närstående eller av samhället
  • Konflikt mellan närståendes och andras förväntningar
  • Isolering och ensamhet
  • Beroende av andra för att klara vardagslivet
  • Starkt beroende av våldsutövaren.

När vi träffar människor i olika sammanhang tänker jag att bemötandet är a och o för att få till en givande och förtroendefull dialog. Vad kan ett bra bemötande innebära?

Ett bra bemötande är:

Att vilja se, att vilja veta och att våga fråga är grundläggande förutsättningar för att kunna identifiera och hjälpa en person i svåra situationer

Det är viktigt att utgå från den person man har framför sig och man kan behöva formulera sig olika beroende på den våldsutsattas förmåga att kommunicera. Personen i fråga är i en utsatt situation och kan känna sig utlämnad. Hon kan också vara rädd att inte bli trodd och förstådd.

För att kunna hjälpa en våldsutsatt person så är ett första steg att få vetskap om våldet.

De flesta personer som utsätts för våld vill inte se sig själva som våldsutsatta och tänker kanske inte på att de faktiskt utsätts för misshandel, övergrepp och våldtäkt. När man ställer frågor om våld är det därför viktigt att använda konkreta ord, exempelvis slagen eller knuffad.

Det är samtidigt viktigt att tänka på att det kan vara smärtsamt för den våldsutsatta att redogöra för våldsamma händelser. Särskilt svårt kan det vara att tala om sexuella övergrepp.

Varför stannar kvinnan?

Många kanske frågar sig: varför stannar kvinnan i en relation där hon utsätts eller riskerar att utsättas för hot och våld? Varför går inte mannen?

Många kvinnor kan dock ha svårt att bryta sig loss från en våldsam relation och detta kan vara besvärligt för omgivningen att förstå. Forskare har försökt finna förklaringar till varför det är så svårt för kvinnor att gå men det varierar från individ till individ. För många handlar det om rädsla för fortsatt våld om de lämnar sin partner.

Orsaker till att kvinnan stannar kan vara:

  • Är ekonomiskt beroende av mannen
  • Har svårt att skaffa egen bostad
  • Har religiösa eller kulturella värderingar som föreskriver att familjen ska bevaras intakt
  • Är handlingsförlamad på grund av psykisk stress
  • Tror att mannen inte klarar sig utan henne på grund av beroendeställning
  • Har starka känslor för mannen och förhoppningar om att våldet ska upphöra
  • Han vara rädd för ensamhet och isolering
  • Saknar stöd från omgivningen

För en äldre kvinna kan ytterligare faktorer tillkomma som gör det svårt att bryta upp, i synnerhet om hon har en sjukdom eller funktionsnedsättning. Äldre kvinnor befinner sig dessutom inte längre i arbetslivet och får inte samma referensramar som kvinnor i arbete.

Normaliseringsprocessen

Kvinnan kan också stå ut med våldet för att det har blivit så ”normalt” att hon inte ser det längre, eller för att hon under många år vant sig vid att bli illa behandlad.

Ja det du pratar om kallas för normaliseringsprocessen som uppstår i våldsrelationer. För kvinnan är det mycket viktigt att omgivningen – personal och andra i hennes närhet – kan uppmärksamma situationen.

Är kvinnan beroende av praktisk hjälp kan hon också känna stor tveksamhet att lämna relationen. Rädslan att inte få någon hjälp i framtiden – eller ovilja att be anhöriga om hjälp – kan göra att hon väljer att stanna

Hur och under vilka omständigheter frågor om våld ställs är betydelsefullt:

  • Har någon slagit/sparkat/skrämt dig/gjort dig illa?
  • Jag ser att du har ett blåmärke på armen, hur fick du det?
  • Jag undrar lite, är det något som har hänt dig?
  • Har det hänt att du känt dig rädd för någon?
  • Känner du dig trygg där du bor nu?
  • Känner du dig trygg med din partner?

Att tänka på:

  • Våld i nära relationer är ett folkhälsopropblem
  • Utsattheten finns överallt, i alla samhällsklasser och åldrar. Därför är det bra med kunskap inom verkställigheten
  • Vi har alla ett ansvar för utsattheten
  • Viktigt att arbeta förebyggande
  • Samverka mellan olika förvaltningar

Dina rättigheter

Frihet från våld är en mänsklig rättighet och samhällets ansvar. kommunen har det yttersta ansvaret för att du som är våldsutsatt får det stöd och den hjälp som du behöver.

Om du upplever våld eller hot om våld eller att din integritet kränks – kontakta socialtjänsten eller din biståndshandläggare.

Om du är anhörig/stödjare och orolig för att någon du känner är utsatt kontakta socialtjänsten eller biståndshandläggare för rådgivning.

Du som arbetar med människor, och som kan möta dem som har erfarenhet av våld i nära relationer, är viktig och kan göra stor skillnad om du har god kunskap om problematiken och vet vad ni i er verksamhet kan göra för människor som har erfarenhet av våld.

Att våldsutsatta inte berättar om våld vid sina besök inom hälso- och sjukvården kan till viss del bero på att den som utsatts inte sätter sina fysiska och psykiska besvär i samband med sin situation.

Därför kan det vara svårt för personal att skilja på vad som är våld och vad det kan finnas för sjukdomsbild.

Kontakt

Biståndsenheten
Besöksadress: Mejerigatan 5
Telefon: 0381-360 00

Kontakta din biståndshandläggare.

På kommunens hemsida finns mer information om kontaktuppgifter till andra idéella organisationer etcetera.

Textversion, avsnitt 3, "Hedersrelaterat våld och förtryck"

Hedersrelaterat våld och förtryck har sin grund i den strukturella maktobalansen mellan män och kvinnor i samhället. Visar sig i att våldet och förtrycket bygger på strikt patriarkala värderingar. I en hederskontext har män och pojkar därmed en regel högre ställning än kvinnor och flickor.

Vi hälsar vår gäst Hoda välkommen till programmet

Vad är hedersrelaterat våld och förtryck? Vi diskuterar kring ämnet.

Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om att upprätthålla gemensamma normer och värderingar som råder i den egna familjen/släkten eller ett större kollektiv.

Det kan också handla om att återupprätta familjens eller släktens anseende om det skadats.

Heder handlar om en kollektiv moral där kontrollen av kvinnans sexualitet är en förutsättning för upprätthållandet av kollektivet och patriarkatet.

Ideologin bakom HRV = hedersrelaterat våld och förtryck är typiskt sett djupt rotad i det kulturella arvet hos förövarna och våldet är ofta utfört i samarbete med andra familjemedlemmar eller medlemmar i den kulturella gruppen.

Den patriarkala ideologin bakom HRV spelar kausal roll genom att den påverkar uppfattningar och föreställningar hos dem som utför detta våld. Den får gärningspersonerna att uppfatta det som om offren har uppfört sig på ett orättfärdigt, vanhedrande och skamligt sätt inför förövarna, deras familjer och sociala sammanhang.

Den får också förövarna att tro att de har en skyldighet att spela en roll av en kulturell beskyddare och skiljedomare genom att med våld hindra offer att uppträda på ett ”felaktigt” sätt eller att straffa dem för att de har uppträtt felaktigt.

Så det som framkommer är att HRV är relaterat till kultur.

Man pratar även om att HRV skulle vara kopplat till religion och traditioner, vad är skillnaden?

Vi diskuterar skillnaden mellan kulturellt och religion kopplat till HRV.

Det är förstås människor som brukar våld, inte kulturer. Men personliga ideologier dvs system och ideal, som påverkar och influerar människor att bruka våld är kulturellt baserade.

Våldet begås ofta mot människor som inte tillhör eller identifierar sig med samma grupper. Våld av detta slag har identifierats som ”kollektivt våld”.

Hedersrelaterat våld & förtryck (HRV) kan definieras som faktiskt våld, eller försök till, eller hot och, sådant våld motiverat, åtminstone delvis av uppfattningar om heder.

Särskilda kännetecken som karakteriserar HRV: Det är en specifik form av våld motiverat av personliga, men kulturellt grundade, uppfattningar som uppmuntrar och närmast tvingar fram våld som ett svar på en upplevd orättvisa, vanheder, skam eller annan attack mot en gärningsperson, dennes familj eller deras samhällen.

Moraliskt motiverande, samtidigt som det är uppenbart omoraliskt i det normativa samhälle där detta våld sker.

Hur kan vi beskriva våldets uttryck i en hederskontext?

Hedersrelaterat våld och förtryck kan ta sig många olika uttryck och det kan röra sig om många olika slags handlingar:

”Kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld och våld, inklusive dödligt våld”.

Rapporter runt om i världen indikerar att HRV är vanligt förekommande och också i allmänhet en mycket allvarlig form av våld.

Hur vanligt är det i Sverige? Cirka 240 000 flickor och kvinnor är utsatta för HRV.

Det har uppskattats att cirka 5000 flickor och kvinnor mördas varje år i hederns namn. Hur ser du på den här siffran? Vad är mord? Hur har det mörkats?

Andra konsekvenser för brottsoffren är bland annat könsstympning, vanställdhet, traumatisering, självmord, depression, missbruk, förskjutning från släkt och vänner, och sexuella övergrepp.

Konsekvens av att ta av sig slöja? Diskussionsfråga!

De allvarligaste hoten och motiven om heder som kan leda till hedersmord:

  • Relationer till motsatt kön
  • Homosexualitet
  • Misstanke/rykten om sexuella relationer till motsatt kön
  • Otrohetsaffärer
  • Spridning av tekniskt material som bilder via sociala medier
  • Skilsmässa

Hedersrelaterat våld uttryck:

  • Psykiskt kan handla om att en person blir kränkt, skuld- och skambelagd, förödmjukad, utesluten från kärlek och omsorg samt förföljd och hotad.
  • Socialt kan det handla om att personen bland annat blir utfryst, isolerad och förbjuden att delta i olika aktiviteter, till exempel inom ramen för skolan.
  • sexuellt, bland annat i form av att en person tvingas eller förmås att ingå äktenskap mot sin vilja, vilket kan föra med sig påtvingat sex. Hbt-personer kan vidare tvingas in i en relation med en person av motsatt kön i syfte att ändra sin sexuella läggning, vilket är en form av sexuellt våld. Det finns även andra sexuella övergrepp som kan vara en del av det hedersrelaterade våldet.
  • fysiskt och allvarlighetsgraden kan variera, från handlingar som relativt sett är mer lindriga till mycket grova sådana, inklusive dödligt våld. Det fysiska våldet är ofta ett uttryck för att förtrycket inte fungerar.

Vänd dom inte ryggen, socialstyrelsen (2014)

"När det gäller hedersrelaterat våld finns två olika slags utsatthet: Beskriva närmare

Den ena handlar om att tvingas leva med begränsningar, kontroll och förtryck för att följa normerna om bland annat kyskhet och oskuld samt normen om att kollektivet ska sättas före individen.

Den andra handlar om att utsättas för bestraffningar, hot och våld om man bryter mot normerna. "Den som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder”

Syftet med att bestraffa normöverträdelserna är alltså, i förövarnas ögon, att återvinna familjens heder. Dessa bestraffningar kan handla om allt från känslomässig utpressning till fysiskt våld eller uppmaningar till självmord eller mord.

”Det fysiska våldet är ofta ett uttryck för att förtrycket inte fungerar"

Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas därför som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende.

Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder.

Det kan också medföra att flickor och kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, och att de skuldbeläggs om det kommer fram.

Att leva i en hederskontext innebär att det finns förväntningar och krav på att familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen sätts framför de egna.

Att leva i ett kollektivistiskt sammanhang kan innebära att det finns förväntningar och/eller krav på att sätta familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen framför sina egna. Det innebär att individerna kan tvingas att göra avkall på sina grundläggande mänskliga rättigheter

Den som inte gör det riskerar att övertalas, pressas eller utsättas för fysisk eller psykisk bestraffning. Val av partner är till exempel många gånger inte en individs eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv.

En kollektivistisk struktur kan också, för de barn och unga som växer upp i ett sådant sammanhang, bland annat innebära svårigheter att utveckla ett tydligt eller helt ”jag”.

Det kan också medföra sämre förmåga hos individen att utveckla sin självständighet. De ungas handlingar och val kan istället styras av viljan att vara någon annan till lags, och av rädslan för bestraffningar om man bryter mot familjens och kollektivets normer och värderingar.

Våldet kan också vara sanktionerat, pådrivet och/eller tillåtas av familjemedlemmar eller släktingar som inte direkt medverkar i att utöva våld.

Tecken på utsatthet:

  • Att vara tvungen att alltid gå direkt hem efter skolan.
  • Att inte få ha vänskapsrelationer med det motsatta könet.
  • Att inte få välja vad man vill studera efter grundskolan.
  • Att tvingas bevaka och kontrollera vad ens mamma eller syster gör.
  • Att luras att åka till föräldrarnas hemland för att giftas bort mot sin vilja.
  • Att tvingas gifta sig med någon av motsatt kön trots att man är homosexuell.
  • Att bli betraktad som familjens och släktens stora skam, om man bryter mot reglerna.
  • Att bli utfryst ur familjegemenskapen.
  • Att bli hotad.
  • Att bli misshandlad.
  • Att bli uppmanad att begå självmord.
  • Att riskera att bli mördad.
  • Att tvingas lämna sin familj.

Det är framför allt flickor och unga kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck, men det är viktigt att uppmärksamma att även pojkar och unga män utsätts.

Både unga kvinnor och unga män kan till exempel tvingas att gifta sig mot sin egen vilja och kan också utsättas för våld om de har en relation med någon som familjen eller släkten inte accepterar.

Pojkar och unga män kan även utsättas för våld om de stödjer eller beskyddar flickor eller kvinnor som bryter mot normerna

Pojkar eller unga män förmås vakta över systrar eller kvinnliga kusiner, eller tvingas utsätta exempelvis sin mamma eller sina systrar för olika former av förtryck eller våld.

Syskon kan tvingas bevittna hedersrelaterat våld, även om de själva inte är direkt utsatta.

Hedersrelaterat våld och förtryck kan dessutom drabba homo- och bisexuella personer av båda könen samt transpersoner särskilt hårt.

Hedersrelaterat våld mot homo- och bisexuella samt transpersoner

I sammanhang som präglas av ett hedersrelaterat tänkande är det otänkbart med något annat än en heterosexuell relation. Homo- eller bisexuella ungdomar samt transpersoner kan därför vara mycket utsatta. De kan leva med hot eller vara utsatta för våld, på samma sätt som heterosexuella ungdomar som lever i ett sammanhang präglat av ett hederstänkande. De som är homo- eller bisexuella eller transpersoner kan uppfattas som en skam och bli utstötta av familjen och släkten.

Kontrollen kan hårdna och ta sig mer våldsamma uttryck om familjen får veta att ungdomar är homo- eller bisexuella eller transpersoner.

Många hbt-ungdomar drabbas av så kallade omvändelseförsök. Det inne-bär att familjemedlemmar eller släktingar försöker få dem att bli heterosexuella, till exempel genom att med tvång föra bort dem till släktens ursprungsland för att träffa en viss religiös ledare eller hitta en lämplig partner av motsatt kön. En aspekt av omvändelseförsöken är tvångsäktenskap.

En del flickor/kvinnor kan bli våldtagna för att omvändas.

Centralt är också att valet av partner inte är individens utan familjens eller ett större kollektivs angelägenhet.

Har du stött på den här problematik när du jobbade på skyddat boende?

Personal inom vård och omsorg/skola kan misstänka att en person är utsatt för våld, men vara osäkra på grunden för sina misstankar. De kan också tveka att fråga hur det ligger till för att de inte vet vad de skulle göra om misstankarna bekräftar.

Ibland uppstår starka konflikter mellan etik och moral.

För att kunna hjälpa en person som är utsatt för hedersrelaterat våld är det första steget att få vetskap om våldet så att den utsatta får den hjälp och det stöd som hon eller han har rätt till och behöver.

Det är viktigt att personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård/skola som möter personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck har kunskap om och förmåga att se tecken på detta.

Begrepp: När personen väl berättar eller det kommer fram är det inte heller säkert att han eller hon använder ord som ”heder” utan de talar kanske om oro, lojalitetskonflikter och familjeproblem eller har funderingar kring oskuld och äktenskap. Viktigt att använda rätt ord och formuleringar.

Hur viktigt anser du att vi använder rätt ord och begrepp vid utredningar?

Ungdomar kan känna en stark ambivalens mellan att vilja vara kvar hos familjen och att vilja lämna den, på grund av vad de är utsatta för.

Pojkar och unga män kan också ha mycket dubbla känslor om de både är utsatta själva och har blivit påtvingade att utsätta exempelvis sina systrar för kontroll och hot.

Mellan närstående existerar ofta olika slags beroendeförhållanden som medger att våld utövas upprepat och systematiskt, och många har svårt att berätta på eget initiativ på grund av rädsla som är kopplad till hot samt känslor av skuld och skam som för både vuxna och barn kan göra det svårt att berätta om våldserfarenheter.

Många personer söker därför inte hjälp utan försöker dölja våldsutsattheten, och ibland vill de inte ens erkänna det för sig själva. Den som är utsatt kan även vara rädd för att vad som kan hända om de berättar.

Att ställa frågor om våld är ett sätt att upptäcka våldet så att det kan uppmärksammas även om den som är utsatt inte själv har valt att aktivt söka hjälp att utsättas för mer våld om hon eller han berättar.

Att vilja se, att vilja veta och att våga fråga är grundläggande förutsättningar för att kunna identifiera och hjälpa en person i svåra situationer. Det handlar om att våga lyssna och kunna ta emot en berättelse.

Kunskap behövs om den kollektiva dimensionen av hedersrelaterat våld och om risken för att den unge ska giftas bort. De professionella behöver också förstå att rykten kan få allvarliga konsekvenser och att vissa som är utsatta för våld och förtryck även kan vara förövare och delaktiga i att utsätta andra för samma sak.

När man pratar om hedersrelaterat förtryck och våld finns det en risk för att generalisera och kategorisera människor, det vill säga att alla människor med ett specifikt ursprung tillskrivs samma sätt att se på uppfostran, sexualitet och möjligheten att påverka sitt liv. Men att inte synliggöra det hedersrelaterade våldet är ett lika stort problem.

Om en tolk behövs vid samtal med den utsatta personen själv eller med andra berörda är det helt avgörande att tolkningen sker på ett korrekt sätt. Det är viktigt att använda en tolk som är neutral både i förhållande till den våldsutsatta och till den eller dem som utövar våldet, så att använda en familjemedlem som tolk kan vara direkt olämpligt.

Den utsatta personen måste också lita på tolken och då kan könet ha betydelse.

Den som behöver tolkhjälp kan därför tillfrågas om hon eller han föredrar en kvinnlig eller manlig tolk.

Man behöver vara medveten om att det gäller en redan känslig situation och att tolken ytterligare kan begränsa den våldsutsatta personens vilja och möjlighet att tala fritt.

Kontaktuppgifter

Vi tackar Hoda för att hon har varit med oss, och vill bidra med sin kunskap kring HRV.

Nästa avsnitt så fortsätter vi med att prata om HRV, och vi har med oss en gäst som har varit utsatt för heder och brutit sig loss från en våldsam relation.

Fortsätt att stödja oss i kampen att sprida kunskap om våld i nära relation.

Pernilla ska avsluta med att läsa en dikt som ofta citeras, och Karin Boye anges som upphovsman

  • Varför skall man älska den man ändå aldrig får, varför tändes i mitt hjärta kärlek vid så unga år.
  • Varför skulle vi väl mötas, varför korsar du min stig, ödet förde oss tillsammans, säg mig.. varför träffade jag dig?
  • Jag har kämpat, jag har lidit smärtans bistra kval för dig, men du kan väl inte hjälpa att du inte älskar mig.
  • Jag skall älska dig för evigt, dig för evigt hålla kär, älska blott och tåligt lida, fast jag nu förskjuten är.
  • Trots att hjärtat skall förblöda, inget hindra kan dess kval, endast döden kan oss lösa ifrån denna jämmerns dal.
  • Den som älskat aldrig glömmer, den som glömt ej älskat har, den som älskade och glömde, visste ej vad kärlek var.

Dikten är ofta citerad och Karin Boye anges som upphovsman

Textversion, avsnitt 4, "Följderna efter våldet"

Välkommen till avsnitt 4, av dolda motiv i rampljuset.

Som vanligt är det jag Pernilla och min kollega Annasofia som kommer att ta med er på en resa inom hedersrelaterat våld och förtryck, vi fortsätter där vi avslutade i föregående avsnitt.

Vi tackar för den fina respons som vi har fått från föregående avsnitt.

Vill du berätta mer om vad som kommer att hända i detta avsnitt, frågar Annasofia?

Innehåll: Här tar vi upp om följderna av eftervåld när man har levt i en hederskontext. Vilken hjälp kan man få av socialtjänsten och vilken kunskap kan socialtjänsten behöva? Vår gäst förklarar och berättar hur hon tog sig ur.

Diana vår gäst presenterar sig, hon studerar på universitetet.

Pernilla läser en dikt som hon har skrivit själv:

Normaliseringsprocessen
Varför lämnar hon bara inte? – så brukar det heta…
Det är svårare än många tror
Gränser utplånas och förflyttas
Hennes livsrum krymper
Inte tänka själv
Inte känna vad hon vill
Inte göra vad hon vill
Kontroll, förskjutning
Undergiven, hjärntvättad, isolering…
Våldet…
Varför lämnar hon inte?
Våldet lämnar inte dig…
Kvinnan anpassar sig...
genom att göra hans verklighet till sin egen…
av Pernilla Granath

Varför lämnar hon bara inte…??? Det är en fråga som återkommer i olika sammanhang, hur tänker du kring det Diana?
Kvinnorna vet inte att de är utsatta för våld, normaliserat sen barndomen.

Och vanligt är det att kvinnor utsätts för patriarkala förtryck i deras hemland, är det något du upplevde i din familj? Diana svarar att det har hon inte, hon är uppväxt i en familj med moderna traditioner.

Kulturen/tradition verkar ha en inverkan att utge normer på hur kvinnor ska vara och bete sig, Hur ser du på det? Diana svarar, förtrycket, normaliserat sen barnsben, identifiera snabbt, att det är så det här ska vara.

Män försöker ständigt påminna kvinnorna att det är de som har makten och då kan även våldshandlingar inräknas. Flickor och pojkar lär sig sina roller i tidig ålder. Är det något du upplevde/erfarenhet av Kontroll vid puberteten, i svensk kultur så har barnen ett större livsutrymme när tjejerna blir äldre.

Det är vanligt att mannens familj lägger sig i och försöker kontrollera kvinnan. Innan kvinnan gifter sig är det vanligt att hennes familj samt släkt kontrollerar och bestämmer över henne. Hur ser familjebandet ut? Beskriv gärna! Diana berättar att exmakes mamma inte ville att Diana skulle studera utan hon skulle vara hemma och vara en bra kvinna.

I och med att kvinnornas ursprungsland är annat än Sverige, kan våldets isolering förutom att avskärma dem från släkt och bekanta, även medföra svårigheter och problem för dem att integreras i det svenska samhället. - Diana berättar att mycket förväntas av dom, hålla sig till mannens regler, informationen måste nå ut till kvinnorna, och vi måste nå de på ett bra sätt. Får kvinnorna ta del av informationen? Kvinnor har fått information men det är mannen som tar emot informationen.

De kan på så vis även gå miste om viktig kunskap om vilka regler och mänskliga rättigheter som gäller i Sverige. De har också redan innan äktenskapet blivit kontrollerade i sina hem och fått uppleva isolation på ett annat vis.

Vad kan vi i samhället hjälpa till med, vad behöver utvecklas för att möjliggöra lättillgänglig information för att nå ut? Alla måste hjälpas åt att sprida information, från olika myndigheter.

Del 2, Dianas historia

Berättelse hur du har levt och hur du tog dig ur en hederskontext.

Ex i hemlandet, ung 18, aldrig varit kär innan, kär i honom, som ung var det vackert, romantiserade beteendet, hade inga andra referensramar.

Överbeskyddande, hennes föräldrar skeptiska, han ville förlova sig direkt, förlovade sig efter 1 ½ år, gifte sig därefter.

Gå ner i vikt, passa in i normen för brud, behöver inte utbilda, kan jobba, man ser inte varningssignalerna. Han kom till Sverige, hon hade blivit antagen i Lund, en dröm, hoppade av, hittade en lägenhet, fast inkomst, kom han till Sverige. Hon minns förtrycket när han kom till Sverige, hon kände att något inte var ok, ville ge en chans, när de gifte sig så ramlade polletten ner. Det går inte att lämna honom då hon inte var ren efter giftermålet. Isolerad från familjen, kräva intyg, när hon jobbade, se schema, komma hem i tid, en fru sak inte vara social, får inte prata md grannar, började att förändra sig. När hon såg det tydligt var när hon inte fick studier, hon gjorde det i smyg. Jobbade inom vården hade rörligt schema, men han hade koll.

Kompenserade med CSN, studerade 2 ½ år i smyg, i klädesförrådet, gömde böcker där. Det här är inte normalt beteende att inte våga berätta för sin man, när han fick veta, så skulle han inte hjälpa henne, du är inte frisk att klara skolan. Hon påpekade att någons blod kommer att rinna om du vill skilja dig. Rädd för sin familj skull, han var omtyckt, en bra man han var manipulativ gällande hennes familj, men var rädd om sin lillebror. Osynliga regler, patriarkala regler, hur en kvinna skulle vara. Så länge jag inte är otrogen eller slår dig så kan du inte lämna mig. Men det övergick till fysiskt våld. Måste lyda mannen, hans mamma sa att du måste lyda din man, fick inte jobba natt, sexuella övergrepp. Vågade inte berätta för sina föräldrar. Jag skulle bli boven, det finns ingen som vill ha dig när du är skild. Icke ärbar kvinna. Rädd att något skulle hända så vågade inte lämna honom, skämdes. När han blev svensk medborgare så kom han och ville skilja sig, han sa upp sig och flyttade utomlands. Diana blev väldigt tacksam, han kontrollerade uppbrottet. Varit gifta i 4 ½ år.

Berätta om eftervåldet, vad har du upplevt? – Diana berättar; Ekonomiskt nedbruten, fått tagit lån, fick en depression. Fick mycket stöd av sina föräldrar. Är mycket stark som person idag.

Diana hade ögon i nacken beskriver hon.

Eftervåldet handlar om vad som händer sen. Under tiden du har varit utsatt, självreglerande kontrollmekanism. Ensamheten, chocken lämnar kroppen. Upplever beroende av mannen.

Man behöver väldigt mycket stöd för man blir väldigt ensam. Man kanske har förberett sig på att lämna, men sen så kommer känslorna över en, man vet att man kommer att bli ensam men när man väl sitter där ensam så blir det tufft.

Upplevde du ensamhet? Ja, jag hade stort stöd av mina föräldrar säger Diana. Tog flera år att kunna tag i sitt liv. Tog 5 år innan hon orkade studera igen. Mannen hade fortfarande kontroll över henne, andra människor runt honom kunde rapportera vad hon gjorde. Rädd att få dåligt rykte.

När vågade du berätta om din historia? Det var 2019, när hon började studera. Hon ville förklara för andra hur normalisering och uppbrottsprocessen kunde se ut.

Är det vanligt att kvinnorna har svårt att fatta egna beslut och är osjälvständiga eftersom de levt i ett kollektiv innan där individen har fått stå tillbaka? Ja, absolut, samtidigt när vi kommer till det här livet, vad som förväntas av dig, du är begränsad, du föds in i det, allt handlar om honom, verklighetsuppfattningen som han har gett dig.

Vi på socialtjänsten vill bedriva ett stärkande arbete för att få kvinnorna att känna sig trygga i sig själva och våga ta egna beslut är även något som tidigare forskning har visat.

Hur ska vi på socialtjänsten tänka, när vi utreder ett HRV-ärende? Viktigt att fråga hur kvinnan mår, lyssna på hennes berättelse, hur mycket får hon bestämma själv, kan hon utbilda sig, kan arbeta med obekväma arbetstider? Varningssignal, även om hon jobbar, så kan hon vara begränsad på jobbet, var jobbar hon, schema, får inte jobba med män, arbetstider. Hur ser din arbetssituation ut?

Fanns en eftersträvan att leva i frihet eftersom man har varit förtryckt och levt instängd i sitt tidigare liv.

Svårigheterna kan bero på att hedersrelaterat våld och förtryck, liksom andra typer av våld i nära relation, i regel sker bakom stängda dörrar och att konsekvenserna av att berätta om vad man utsätts för kan bli ödesdigra.

Tystnadskulturen kopplad till en hederskontext handlar om att utsatthet för vissa typer av brott kan vara oerhört stigmatiserande för familjen om den blir allmänt känd. Föräldrar och bröder upplever ett ansvar, särskilt för döttrars och mammors beteende, när det gäller sexualitet.

Hedersrelaterat våld och förtryck kan vara komplicerat att förstå och hantera för omgivningen.

Den som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck kan känna sig kluven ifall hon eller han samtidigt älskar, tycker synd om eller på andra sätt bryr sig om den som utövar våldet, tänker närmast på familjen, släkten.

Är det något du har upplevt efter ditt uppbrott? Frågor som vi ställer till Diana:

Hur lever du i dag? Känner du att du har fått göra några uppoffringar?
Ja, jag fick vänta med att studera, hade velat studera mycket tidigare, men hamnade i en depression efter uppbrottet. Jag har tillåtit en man som har begränsad mig som kvinna

Vilket stöd hade du i din process? Inte från myndigheter, tänkte att jag kommer att klara mig själv. Min familj och vänner berättar Diana.

Är det något du tycker att vi på socialtjänsten ska tänka på? Eller få mer kunskap i?
Våga fråga och lyssna på den våldsutsatta säger Diana.

Kontaktuppgifter

Biståndsenheten: Mejerigatan 5, Eksjö
Kvinnojourén Linnéorna Eksjö: 0381-61 11 76
Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
BRIS: 116 111
TRIS: 0774-40 66 00
Mejladress: irampljuset@eksjo.se

Vi vill tacka vår gäst Diana idag för att hon har med starkt mod velat vara med och berättat om sin berättelse och även gjort oss mycket klokare med sin kunskap.

Tillsammans ska vi arbeta för mänskliga rättigheter och att varje individ ska få leva i harmoni och trygghet och att få bestämma över sitt eget liv!

Vi vill tacka Eksjö kommun som ställer upp och orkar med oss i kampen att kunna upplysa människor om våld i nära relationer

Nästa avsnitt så kommer vi att ha en gäst som ytterligare kommer att få berätta sin egen berättelse om att ha levt i en våldsam relation, och hur hon har tagit sig ur och lever nu i en kärleksrelation, följ med oss då!

Hej då och ta hand om varandra!

Textversion, avsnitt 5, "Linas berättelse"

Pernilla läser upp Linas dikt inledningsvis

Dikt:
Du är den som får mitt hjärta att strama, men aldrig av rädsla eller känslan utav fara.
Du ger mig endast känslan av att vara älskad och omhändertagen.
Av dig får jag aldrig ont i magen.
Jag är van vid rädsla, glåpord och skada men så får det absolut inte längre vara.
Du skulle aldrig tillåta ett sådant beteende, nej det enda jag får av dig är ditt varma leende.
Trots mina mentala ärr står du vid min sida. Även när dessa får mig att verkligen lida.
Med mitt ex var jag rädd för allt, men med dig kan jag känna mig stark.
Tillsammans vet jag att vi allt kan klara.
Jag älskar dig och du mig och så enkelt får det faktiskt lov att vara.
Av Lina

Vi hälsar alla välkomna till programmet, gäst Lina och kompis Karolina.

Vi tackar för den fina respons och stöd och alla som vill vara med och gästa oss

Detta avsnitt handlar om Lina som har levt i psykiskt och kontrollerande våld, där hon har tagit sig ur och börjat lita på kärleken igen i en ny relation.

”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något som den vill.”

Vår gäst Lina, kommer att berätta om sin tid när hon levde i en relation där hon blev utsatt för olika former av våld.

Linas berättelse är helt och hållet hennes egen historia som hon vill berätta för oss.

Lina bor och lever i annan kommun och har ingen koppling till Eksjö kommun.

Lina har levt i en våldsam relation i cirka 3 år, han höjde henne till skyarna. Han började sedan att kontrollera henne, både psykiskt, ekonomiskt och fysiskt. Träffades genom en gemensam vän, träffades när hon var 16 år men blev tillsammans när hon var 18 år. Han var omtyckt och rolig av alla. Började med kontroll och nedlåtande och påpekade saker hon gjorde. Ca 3 månader in i förhållandet började. Ingen i omgivningen märkte något, utan det var i slutet av relationen som de märkte att hon började att må dåligt.

Ekonomiskt våld, han handlade upp hennes pengar så att hon inte kunna köpa något vilket gjorde henne att bli beroende av honom. Det var sällan hon fick handla ensam, han var alltid närvarande. Det har påverkat henne mycket fysiskt, psykiskt, och ekonomiskt våld, hon går via psykiatrin. Hur gick uppbrottet till? Hennes mamma märkte att något var fel, henens mamma tog med henne till Spanien. Först ville han inte träffas eller så kan vi vara kk under tiden. Han kunde dyka upp och försöka tvinga på henne pengar så hon skulle vara i skuld till honom. Vad hade omgivningen kunnat göra? Han fick henne att känna att hon inte är värd någon. Vi pratar om normaliseringsprocessen.

Pratar om osunda relationer. Tog några år innan hon insåg att relationen var fel. Vet inte att man har kunnat tagit kontakt med socialtjänsten. Vad hade vi kunnat hjälpa dig med? Jag var inte mottaglig under den tiden, jag hade nog skyddat vårt förhållande säger Lina.

Ungdomar i åldern 15–24 år är den grupp i samhället som är mest utsatt för våld säger forskningen.

Var går gränsen mellan ett dåligt förhållande och våld?

  • Våld är för henne som medvetet gör något för att skada i ett förhållande, för att göra någon illa.

Hur hjälper man varandra, om man upptäcker att en kompis lever i en våldsam relation?

  • Vi pratar om relationer där man höjer sina partner, att det inte finns några fel, man höjer personen till skyarna. Varför höjer du den här personen så mycket. Allt är så fantastiskt.
  • Vem vill du ha bredvid dig, då nämner man inte sin partner oftast, man märker att de tvekar. Vanligt att personer vänder sig inåt.
  • Man vågar prata med sin kompis, att öppna dörrar.
  • Vi samtalar om skuld och skam som kan uppleva efter att ha avslutat ett våldsamt förhållande att man tar på sig skulden.

Personer som har lämnat en relation med våld känner ofta skam och skuld, inte bara för att de själva kanske ser sig som orsak till våldet, utan även för att de inte har brutit upp från relationen tidigare.

Det finns ett tabu kring att prata om våld, och den som lever med våld tar ofta på sig skulden för det som händer och vill inte avslöja sin situation för någon.

Lina berättar om sitt nuvarande förhållande, hur hon kan tänka mycket på sitt gamla förhållande, men att våga prata med sin sambo om detta. Det kan ta lång tid innan du kommer över det, eftervården är viktig.

När började du att öppna dig för att prata om din situation för någon?

  • Började prata mer med kompisar.

Människor som har utsatts för våld söker ofta hälso- och sjukvård på grund av diffusa fysiska eller psykiska symtom, ofta utan att vara medvetna om att deras ohälsa kan ha samband med det våld de utsatts för. Kan vara lik andra diagnoser.

Är det något som du känner igen?

Vad finns det för signaler som man kan vara uppmärksam på?

  • Messar mig överdrivet mycket och får mig att känna att jag måste svara snabbt.
  • Blir lätt svartsjuk.
  • Har åsikter om klädsel, smink, hur man rör sig
  • Får mig ibland att känna mig ledsen, rädd, skamsen, förnedrad, fel, arg, irriterad eller chockad.
  • Får mig ibland att känna mig ledsen, rädd, skamsen, förnedrad, fel, arg, irriterad eller chockad.
  • Får mig ibland att känna mig ledsen, rädd, skamsen, förnedrad, fel, arg, irriterad eller chockad.

Vi diskuterar vad är en schysst relation?

  • Våra gäster pratar om att lita på varandra att respektera varandra, man höjer varandra när man är svag, man vet att man alltid har sin partner vid sin sida.
  • Att få känna sin trygghet hemma, hos sin sambo.

Om någon säger nej så är det nej, man frågar varandra, att man möter varandra med ömhet, att man inte förändrar någon, att inte ändra sig själv.

Att båda vill vara tillsammans. Att finnas för varandra!

Intresseras sig för varandra, hitta lösningar till varandra, respektera varandras olikheter.

Även om tonåringar definitionsmässigt fortfarande är barn, kan de utsättas för partnervåld på samma sätt som vuxna.

Våldet i relationen kan vara psykiskt, fysiskt, sexuellt, ekonomiskt eller digitalt.

Det är en helt annan värld i dag, det var mer tabu förr att prata om våld i nära relation. Det är viktigt att våga lyfta frågan, och att man kan hjälpa andra.

Digitalt våld är exempelvis att hota med spridning av privata foton eller filmer. Unga berättar ofta att sexuellt våld är vanligt. Att börja arbeta mot killars våld mot tjejer är en förutsättning för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra och det arbetet måste intensifieras och prioriteras omedelbart. Bara så kan vi uppnå visionen om ett jämställt samhälle fritt från våld och Sverige leva upp till sina åtaganden både nationellt och internationellt.

Hur tänker ni att samhället behöver agera för att förebygga våld i nära relationer?

Våga fråga, hur man mår, hur ser relationen ut, hur pratar vi med andra, detta är ett samhällsproblem. Att börja i tidig ålder.

Mer information, få hjälp av kreatörer som tilltalar folk, få inspiration att väcka folk, civilkurage. Samverkan är viktigt, att gå till unga tjejer i tidig ålder. Bjud in folk att prata och diskutera kring våld i nära relationer. Samhället påverkar unga hur de ska tänka och göra.

Män/killar och pojkar har stora krav på sig, just hur en ”man” ska vara.

Skolans ansvar gällande stöd, skydd och åtgärder när det gäller elever som både utsätts och utövar denna typ av våld ska förtydligas. Skolan ska ha porrkritiska samtal med barn och unga.

Rutinmässiga frågor om psykiskt, fysiskt och sexuellt våld som definieras med exempel ska ställas till alla unga inom både hälso- och sjukvården och elevhälsovården, socialtjänsten.

Satsningar mot killars våld mot tjejer och våld i ungas relationer, både när det gäller prevention och stöd, måste resurssättas och prioriteras på samma sätt som när det gäller vuxna.

Bredare och fler kunskapshöjande insatser gällande killars våld mot tjejer.

Vad är det som gör att man söker hjälp som ung, vågar man söka hjälp?

  • Idag är de öppna med hur man söker hjälp, men på ett helt annat sätt, att vara öppen mot sin kompis, att våga fråga och våga vara ett stöd.

Idag befinner sig vår gäst i en kärleksfull relation, och är nu nyförlovad, och vågar prata om sitt förhållande. Vågar prata med sin nya sambo.

Att som vänner kunna prata med varandra, och öppna till att hjälpa andra personer. Finns hopp om ett nytt liv utan sin förövare.

Vad är skillnaden om du skulle vara 25 år och äldre?

Våga prata, och stå upp för sig själv, våga sätt ner foten, och det finns hjälp att få av socialtjänsten. Det är inte fel på dig, vi tar dig på allvar.

Tänk på dig själv i första hand!

Vi tackar Lina och Karolina för deras mod att ställa upp i programmet. Nästa avsnitt handlar om Kvinnor som dödas i nära relation.

Tackar Eksjö kommun för samarbetet med oss. Ta hand om er och var rädda om varandra!

Textversion, avsnitt 6, "Dödligt våld i nära relation"

Pernilla läser en självskriven novell, "Kvinnor som dödas i nära relation"

Lisa hade just lämnat av barnen hos mormor. Det var länge sedan som hon och Erik hade en kväll för sig själva. Det har varit lite spänt mellan dom ett tag nu. Lisa börjar att känna igen tecknen hos Erik eller vad säger man? Den röda tråden, hon hatar det! Den röda tråden,,, handlingarna, mönstret av handlingarna. Han har slagit henne förut, många gånger, men det är inte det värsta. Det är när han trycker ner henne och kallar henne för fula ord inför barnen. Han uttrycker att hon är ”värdelös”, att hon kan ingenting, - vad ska jag med dig till? – ”du duger inte ens i sängen”, ful är du också, ”fet och ful”. Lisa känner hur tårarna tränger upp ur tårkanalerna. Nä det här duger inte tänker Lisa, nu ska vi ha en mysig kväll. Lisa hade varit hos frissan tidigare under dagen, köpt en ny röd tajt klänning som framhäver hennes former. Hon har städat hela huset, det är väldigt viktigt för Erik att det är rent och fint hemma. Därför har Lisa slutat att jobba, för hur ska hon annars hinna? Både ett heltidsjobb och med två små barn. Lisa upplever att Erik blev mer svartsjuk när hon väntade Joel, det första barnet, det var då den första örfilen kom, Lisa blev väldigt chockad, hon såg den inte komma lixom. Hon vet att det går över, han blir ångerfull efteråt och köper henne vackra rosor, 20 Stycken röda rosor för att vara exakt, säger att det kommer aldrig att hända igen.. Mönstret... den röda tråden, fan vad hon hatar det..

Lisa fixar till det sista i vardagsrummet, där hon har dukat med finporslinet som de fick i bröllopspresent för 4 år sedan. Maten stod i ugnen, hon har gjort en lasagne som Erik älskar, han brukar vara ganska petig med maten annars, han finner alltid något som är fel, maten var för salt, eller torrt, eller så hittade han på något för att ha en anledning till att bråk ska uppstå.

Lisa kände sig ovanligt trött, hon tänker att 5 minuter på soffan skadar inte, han kommer inte förrän om 50 minuter. Lisa somnade så fort hon lade ner huvudet på soffkudden. Med ett ryck så vaknade hon till, Lisa kände att det luktade bränt från köket, fan jävlar skit tänkte Lisa. Lisa har nog aldrig svurit så mycket som nu. Lisa går ut i köket och öppnar ugnen, oset for upp i ansiktet som ett spa, det närmast spa hon kommer just nu tänker hon. Lisa känner hur hon får en stor klump i magen när hon ser att lasagnen som hon har jobbat med hela dagen är bränd, just som hon känner att tårarna börjar rinna så hör hon hur nyckeln sätts i dörrlåset…

Skrivet av Pernilla

5 kvinnor dödas inom loppet av 3 veckor

31 mars 2021
Kvinnan i Höör hann bara bli 18 år innan en 26-årig man berövade henne livet, vilket han senare erkände. Hon försvann spårlöst och ett flertal människor gick ut för att leta efter henne då ingenting pekade på att hon försvunnit frivilligt. 24 timmar senare hittas hon död.

3 april 2021
En kvinna knivhuggs till döds i en lägenhet i Flemingsberg, södra Stockholm. Polisen hittade henne med svåra skador efter att ett vittne ringde in till larmcentralen och hon fick åka akut till sjukhuset. Halv ett på dagen meddelades det att kvinnan avlidit till följd av attacken som misstänks vara gjord av sambon. Vid mordet blir barnen vittne.

17 april 2021
Så sent som i lördags misshandlade en man en kvinna på öppen gata i Alvesta, strax innan klockan 13.00 på dagen. När polisen väl var på plats konstaterades kvinnan död. Mannen hittades i en närliggande lägenhet och greps för mord. Den 19 april häktades mannen på sannolika skäl misstänkt för mord

315 kvinnor sedan 1 januari år 2000.

Varje år mördar cirka 13 män någon kvinna de haft eller har en relation till, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Det kan vara att mannen är ex-pojkvän till en kvinna som gått vidare från relationen och skapat ett eget liv – något mannen inte gillar. Inte sällan missbrukar han också, eller lider av psykisk ohälsa.

Dödligt våld mot kvinnor utgör den mest extrema formen av mäns våld mot kvinnor. Det största bakomliggande motivet till dödligt partnervåld mot kvinnor är mannens behov av kontroll över kvinnan. Detta blir tydligt då brotten ofta begås i samband med separation eller med svartsjuka som motiv. Under 2019 dödades 16 kvinnor av förövare som de haft en pågående eller avslutad parrelation med.

Hur ser kunskapen ut vad gäller kvinnor som dödas i nära relation?

Kunskapen om det dödliga våldet mot kvinnor i nära relationer är relativt liten. Hur många faller till exempel offer för detta brott?

16 fall av kvinnorna dödas av en man som de vid brottstillfället har eller har haft en nära relation till, det vill säga nuvarande eller tidigare make, sambo, fästman eller pojkvän.

Det är mycket vanligt att gärningsmannen redan före det aktuella brottstillfället har hotat och misshandlat kvinnan.

Vad kan det finnas för motiv till att döda sin partner?

Svartsjuka och problem i samband med separationer var motivet i 60 procent av fallen. Gärningsmannen som ofta har ett stort behov av att kontrollera har, när han känt sitt kontrollbehov hotat, dödat kvinnan. Utifrån den rapportering är det lätt att tro att dessa brott har ökat.

Mörkertalet

Personer som anmälts försvunna i Sverige men som aldrig kommer tillrätta, så att polisen därför inte rubricerat fallet som något annat än ett försvinnande.

Personer utan någon anknytning till Sverige som fallit offer för dödligt våld i landet, men aldrig anmäls försvunna och vars kroppar heller aldrig påträffas.

Personer som fallit offer för dödligt våld och där dödsfallet i sig konstaterats, men varken polis eller rättsläkare misstänker att ett brott har begåtts.

Vad kan ligga bakom att man väljer att döda sin partner?

Det är mycket vanligt att gärningsmännen lider av psykisk sjukdom eller störning.

80 procent av de män som dödar en kvinna i en nära relation är psykiskt sjuka eller psykiskt störda. En fjärdedel av fallen begår gärningsmännen självmord i samband med brotten. Dessa män lider dubbelt så ofta som andra gärningsmän av psykisk sjukdom.

Alkohol spelar en betydligt mindre roll vid dödligt våld mot kvinnor i nära relationer än vid dödligt våld generellt.

Vem är kvinnan som dödas I en nära relation?

Genomsnittet är strax över 40 år. Det handlar om människor som överlag är mindre socialt marginaliserade än vid det allmänna dödliga våldet, även om majoriteten trots allt är av en låg socioekonomisk status.

Bostaden är den vanligaste brottsplatsen men är det någon skillnad mellan kvinnor och män som dödas?

Det är dock en viss skillnad mellan kvinnor och män, där det är vanligare att kvinnor utsätts för dödligt våld på dagtid (54 procent) och att män drabbas nattetid (64 procent). För kvinnor är det också mycket vanligare att brottsplatsen är inomhus (79 procent) än för män (40 procent).

Fakta, från Brottsförebyggande rådet (BRÅ)

  • År 2020 konstaterades 124 fall av dödligt våld i Sverige.
  • Av de konstaterade fallen av dödligt våld 2020 var offret en kvinna eller flicka i 25 fall och en man eller pojke i 99 fall.
  • Antalet fall av dödligt våld mot kvinnor i en parrelation 2020 uppgick till 13 fall. För manliga offer i en parrelation uppgick antalet till 4 fall.
  • För de kvinnliga offren utgjorde dödligt våld i en parrelation drygt hälften (52 %) av samtliga konstaterade fall av dödligt våld mot kvinnor, medan motsvarande andel för män i en parrelation var 4 procent.

Det finns ju olika våldsmetoder mot kvinnor och män. Vilken är den vanligaste?

Den vanligaste våldsmetoden vid dödligt våld i Sverige är våld med kniv.

När brottsoffret är kvinna är vanliga våldsmetoder strypning, kvävning eller hängning och våld med trubbigt tillhygge, medan det mot män är nästan lika vanligt med skjutvapen som med kniv.

Det är vanligast att brottsoffret avlider innan hen kommer under ambulans­ eller akutsjukvård; det gäller i två tredjedelar av samtliga fall.

En jämförelse mellan könen visar att det är vanligare att kvinnor avlider innan de kommer under sjukvård. En rimlig förklaring till detta är att kvinnor i större utsträckning faller offer för dödligt våld i den egna bostaden och att det därför tar längre tid innan brottet upptäcks.

Vilka är gärningspersonerna?

Vad gäller analyser av gärningspersoner är det viktigt att ha i minnet att de självklart endast rör kända gärningspersoner, och att uppklaringen skiljer sig åt mellan olika typer av dödligt våld.

Exempelvis är uppklaringen 93 procent i fall där brottsoffret är en kvinna och 59 procent i fall där brottsoffret är en man.

Detta innebär att osäkerheten är betydligt större i beskrivningar av gärningspersoner vid brott mot män än i beskrivningar av gärningspersoner vid brott mot kvinnor.

Stämmer det att gärningspersonen oftast känner brottsoffret?

Ja, en dryg tredjedel av gärningspersonerna har dödat en familjemedlem (35 procent).

Oftare självmord bland dem som dödat en kvinna

Det är vanligare att gärningspersonen begår eller försöker begå självmord när brottsoffret är en kvinna.

I två tredjedelar av de totalt drygt 30 fall där gärningspersonen begått eller försökt begå självmord efter gärningen är brottsoffret en kvinna.

I de festa fall rör det sig om dödligt våld i familjen.

Om vi tittar lite till på vad som kan vara bakomliggande motiv och orsaker till dödligt våld

Ofta finns det också flera olika motiv och orsaker som leder fram till det dödliga våldet.

Detta skiljer sig åt beroende på om det är en man eller kvinna som utsätts för dödligt våld. När det är en kvinnas som dödas beror det i första hand på separation och svartsjuka.

Psykisk ohälsa hos gärningspersonen och kraftig berusning är andra orsaker som utlöst händelserna med kvinnliga brottsoffer.

När män utsätts för dödligt våld är det i stället ofta kopplat till den kriminella miljön, att gärningspersonen vill hämnas en tidigare oförrätt eller att det finns ekonomiska motiv.

Vad innebär dödligt våld i nära relationer?

Dödligt våld i nära relationer: Dödligt våld där brottsoffer och gärningsperson har eller har haft en partnerrelation.

Likheterna visar tydligt på att det inte går att tala om förebyggande åtgärder mot dödligt våld generellt; att motverka familjerelaterat dödligt våld kräver helt andra metoder än arbetet mot kriminella gäng.

De flesta brotten sker i det egna hemmet, ögonvittnen saknas i större utsträckning än vid andra typer av dödligt våld och det tar också längre tid innan brottet upptäcks jämfört med andra typer av dödligt våld.

Dödligt våld i nära relation – identifiera riskerna i tid

Trots tidigare nämnda skiftningar finns det vid dödligt våld i nära relationer ofta en tidigare historia av hot och våld.

I nära nio av tio fall är offret en kvinna, och i fyra av tio fall framgår det av ärendet att gärningspersonen tidigare brukat våld mot brottsoffret, i hälften av dessa fall har våldet också anmälts till polisen.

En kartläggning som Kriminalvården gjort, av män som dödat kvinnan de haft barn med, visar också att psykisk ohälsa hos förövaren är en viktig riskfaktor.

Hur ska vi jobba med det dödliga våldet som sker i nära relationer?

Jag tänker att det är viktigt att samverka med olika samhällsaktörer, men hur tänker du?

Även om våldet i stor utsträckning sker innanför hemmets dörrar bör det alltså i flera fall finnas indikationer som olika aktörer i samhället kan agera på, innan det dödliga våldet är ett faktum.

Förutom polisen kan det exempelvis röra sig om akutmottagningar inom sjukvården eller psykiatrin, socialtjänsten eller frivilligorganisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor.

Polis och socialtjänst arbetar sedan länge med olika verktyg för strukturerade hot­ och riskbedömningar av kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. Det är dock svårt att få en uppfattning om hur vanligt det är att sådana bedömningar görs.

Rutinmässigt fråga alla kvinnor vi kommer i kontakt med om de varit utsatta för våld.

Vad göra?

Rutinmässigt fråga alla kvinnor vi kommer i kontakt med om de varit utsatta för våld.

Samverkan med andra samhällsaktörer.

Kontaktuppgifter:

Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se

Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
Polis: 112 (Akut)
Polis: 114 14 (Anmälan)

Textversion, avsnitt 7, "Alternativ till våld"

Välkommen till avsnitt 7, som idag kommer att handla om alternativ till våld – ATV. Med oss är leg psykoterapeut Kjell Nordén och Anna Alm Mårtensson på Länsstyrelsen som arbetar med våld i nära relationer.

Annasofia: Vad är ATV? Beskriv närmare vad det innebär. Kjell berättar vad ATV står för – alternativ till våld för våldsutövare.

Våldet är utövarens problem! Det är dennes psykiska problem. Det är hans sätt att hantera sina känslor och relationer på. Det är hans val av handling utifrån hans upplevelse av situationen. Våld täcker hans behov. Våld, dominans, förtryck och kontroll handlar om hur utövaren reglerar sina känslor.

Pekar mot att det främst är män som har utövat mindre grovt våld som själva söker hjälp för detta. Många gör det för att deras parrelation är i fara, eller att deras partner har ställt krav på att de ska söka hjälp.

Ånger och skam efter våldsutövandet. Hur vanligt är det?
Självinsikt? Hur ser det ut?
Normalisering, likväl som våldet påverkar de våldsutsatta så blir det en normalisering för våldsutövaren.

När och hur söker män hjälp? Som oftast för sent!

  • Vid kris (skilsmässa, kvinnan flyttar till kriscenter, våldet blir synligt).
  • Vid chock över sitt eget våld (tar kontakt direkt efter en dramatisk våldsepisod).
  • När de behöver (tydliga krav från andra).
  • Det är ofta kvinnor som får män att söka hjälp (Partner, mamma, syster osv.).
  • Motivationen är ofta stark och kortvarig.

Mannen – vem är han? Alla typer av män.

  • Hög frekvens av grovt våld i den lägsta samhällsklassen (sammanhang mellan våldsform, social status samt utbildning.)
  • Hög frekvens av grovt våld hos män med problem (drogmissbruk, arbetslöshet, hemlöshet, kriminalitet och så vidare.)
  • Sociala arvet – 70 procent har en egen bakgrund av våld.
  • Psykiska problem – 70 procent med en eller flera diagnoser.
  • Personlighetsstörning – 20 procent av de vi möter.
  • Missbruksproblematik – 20 procent av de vi möter.

Mekanismerna bakom mäns våld;

  • Det sociala arvet – Våldet och kvinnosynen har han lärt sig genom erfarenheter under barndomen
  • Våld är effektivt – Det ger makt och kontroll.
  • Våld är bemästrande av känslor – Ångest, hjälplöshet, vanmakt, sorg, skam osv.
  • Kultur – Patriarkala värderingar.
  • Del av ett annat större problem – Till exempel alkoholism.
  • Situation vs. Person – Skillnad mellan de som har våld och kontroll som ett mönster i alla sina relationer och de som det händer för vid en svår situation.

Orsaker:

  • Makt och kontrollbeteenden, rädsla för att bli övergiven..
  • Våldet har gått i arv.
  • Inre aggressivitet
  • Dominanta och egocentriska
  • Vanmakt och irritation, får inte den bekräftelse de vill ha, vilket i sig väckte starka negativa känslor som utlöste våldet.

Upptrappningsprocessen:

  • Upptrappningsprocessen när kvinnan försöka nå fram till mannen för att ta reda på var hon har honom, vad han tycker och så vidare - Mannen klarar inte att möta henne.
  • Han känner sig hotad och försöker fly eller slingra sig.
  • Ju mer hon trycker på desto mer backar han.
  • Mannens konflikträdsla försätter honom således i situationer där han känner sig inträngd i ett hörn.
  • Våldet kan ses som hans försök att få stopp på vad han upplever som verbala attacker från kvinnan men också som uttryck för den panik och vanmakt han upplever.

Varför vill män inte erkänna våld eller få behandling?

  • De ser sig själva som offer.
  • De tänker inte på sina handlingar som våld (normalisering).
  • Skam och skuld
  • Rädd för straff, fängelse och anmälan till polisen
  • Rädda för att förlora sina barn
  • Litar inte på hjälpare/negativa erfarenheter med hjälpare.
  • Rädd för det han har inom sig och hans känslor.

Vad kan vi göra?

  • Terapeutisk grundhållning; empati, intresse, respekt.
  • Information, information, information
  • Fråga specifikt, inte generellt.
  • Be om hans värdering och historia av den information som har framkommit.
  • Fokusera på barnen (Vart var de, vad fick de med sig, hur hade de det).

Barnens makt

  • Hänsynhet till barnen är den främsta anledningen till att kvinnor fortsätter att leva under förhållanden där de utsätts för våld.
  • Hänsynhet till barn är den främsta anledningen till att kvinnor väljer att gå ur relationer där de utsätts för våld.
  • Fokusering på barn motiverar män till behandling och förändring (Många män vill kanske skada sin fru men inga män vill skada eller förstöra deras barn).

Finns det en bra (våldsam) pappa?

… Slutar använda våld.
… Medger våld.
… Tar ansvar för våldet: våldet handlar om mig, det är fel och det är mitt fel
… Visar motsatsen till våld; säkerhet, förutsägbarhet, pålitlighet och engagemang.
… Är ett stöd för mamman.

Nej, det finns ingen bra våldsam pappa.

Om mannen får hjälp att förstå hur problemen uppstår och paret därefter går på några gemensamma samtal med fokus på hur de kommunicerar kan relationen i en del fall snabbt förändras i positiv riktning.

ATV

  • ATV har sedan 2010 erbjudit psykologisk behandling till personer som utövat våld i nära relationer.
  • ATV har sedan 2019 ett utökat uppdrag – att behandla personer som kommit ur en relation där det förkommit våld och utvecklat en lindrig till måttlig psykisk ohälsa.
  • Vårt upptagningsområde är nu hela Jönköpings län.
  • Behandlarna (psykolog, socialpedagog, psykoterapeut, socionom) har lång erfarenhet av arbete med våld i nära relationer och behandling.
  • ATV Jönköpings län är del av det nordiska nätverket Alternativ til Vold med huvudsäte i Oslo. ATV i Norge är en av de äldsta behandlingsmottagningarna mot våld i Europa med start 1987. Idag är ATV i Norge ett behandlings- och kompetenscenter där man bedriver forskning och utvecklingsarbete.

För personer som utövat våld i en nära relation

ATV Jönköpings län erbjuder psykologisk behandling för personer som varit utövat våld i en nära relation. De har upplevts som skrämmande och kränkande och våldet kan ha varit fysiskt men det även handla om psykiskt våld i form av kränkningar, skrämmande utbrott med materiellt våld eller kontroll och svartsjuka.

Behandlingen för personer som utövat våld i en nära relation kan innehålla bland annat:

Efter bedömningsfasen komma fram till om det är vår hjälp som personen behöver och vill ha.

Klargöra personens problem och öka medvetenhet om vad som är aggressivitet och våld i en nära relation.

Lära personen att känna igen och hantera tankar och känslor som ökar risken för aggression och våld i olika former.

Hitta alternativa handlingsmönster och strategier istället för bete sig hotfullt eller våldsamt.

Bli bättre på att kommunicera behov och känslor på ett tydligt och respektfullt sätt i sina nära relationer.

Om personen har behov av det, förstå hur upplevelser tidigare i livet påverkat, och hur man kan leva mer som man vill och inte som man lärt sig.

Förmedla kontakt till barnbehandlare på annan mottagning eller arbeta vidare med föräldraskap exempelvis genom kommunens Familjebehandling.

Välj att sluta

En stödlinje för våldsutövare: 020-555 666

Välj att sluta är en nationell telefonlinje för dig som vill få hjälp att förändra ett kontrollerande eller våldsamt beteende. Hos oss får du möjlighet att prata anonymt med en rådgivare som har stor erfarenhet av dessa frågor. Här får du stöd och råd, vi kan också hjälpa till att gräva vidare till behandling om du vill och behöver. Är du utsatt för våld eller har frågor om ilska, kontrollerande och våldsamt beteende är du också välkommen att ringa till oss.

Hur får man kontakt med ATV?

  • Vi tar emot remisser från samverkansparter men klienter kan också ta kontakt på egen hand. Samverkansparter kan också ringa och lämna muntlig remiss, vilket vi föredrar.
  • Besöksadress: Länssjukhuset Ryhov, Rehabiliteringscentrum 1, Hus T7
  • Telefon: 010-241 10 10 (välj ”Jönköping”)
  • Funktionsbrevlåda: jonkoping@rjl.se

Vi tackar för våra gäster att de vill använda sig av vår podd för spridning av att vilja sluta slå.

Nästa avsnitt kommer att handla om suicid, ett extra avsnitt, som ligger i tiden plus barn som upplever våld i nära relation.

Sen tar vi ett sommaruppehåll, fortsätt gärna att lyssna på oss, Socialtjänsten är öppen året runt alla dagar i veckan

Kontaktuppgifter:

Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se

Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
Välj att sluta, en stödlinje för våldsutövare: 020-555 666
BRIS: 116 111
Polis: 112 (Akut)
Polis: 114 14 (Anmälan)

Textversion, avsnitt 8, "Våldets påverkan på den psykiska hälsan"

Tro
Jag vill känna tro
Jag vill känna morgondagen nalkas här i lugn och ro
I en vintervärld, finns det någon tro?
Jag vill känna önskan om en tid så ljus som friheten
Känna tro igen

I detta avsnitt i podden Dolda motiv i rampljuset kommer vi prata om hur våldet påverkar den psykiska hälsan och hur det i sin tur kan vara riskfaktor för suicid, både tankar och handlingar. Vi kommer även ta upp hur man kan uppmärksamma att någon är suicidnära och hur man kan tänka i bemötandet och vad finns det för stöd att få. Denna podd vänder sig till dig som själv upplever våld, som känner ngn som är våldsutsatt eller bara önskar mer kunskap inom området.

Avsnittet är cirka en timma och går att nå där poddar finns.

  • Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem
  • Cirka 1 500 personer tar sitt liv varje år = en var sjätte timma.
  • 4 personer varje dag
  • 70 procent är män. Vanligaste dödsorsaken hos män i åldersgruppen 15–44 år i hela världen.

Vid Suicid är det 1 574 personer om man jämför med trafikolyckor som är 324 personer per år. Nationellt, Regionalt och lokalt uppdrag vid förebyggande arbete gällande suicid.

För att beskriva utvecklingen från den första allvarliga suicidtanken till fullbordat suicid används ofta begreppet ”den suicidala processen”. Kan du försöka förklara vad det innebär Pernilla?

Beskriver utvecklingen från den första allvarliga suicidtanken till fullbordat suicid.

Många gånger av ett mönster av mer eller mindre tydlig suicidal kommunikation till omgivningen och kan kortare eller längre tid.

Det som ligger till grund för den suicidala processen är interaktionen mellan biologiska, psykologiska och sociala förutsättningar, samtidigt som individen utsätts för kronisk stress.

Andra faktorer som påverkar den suicidala processen är individens förmåga att kunna be om och ta emot hjälp.

Det är även av stor betydelse vilken förmåga omgivningen och hälso- och sjukvårdspersonalen har att känna igen och ta den suicidnära personens suicidala kommunikation på allvar.

Oftast pågår processen i flera år (bland yngre kan den vara kortare). Det finns alltså många möjligheter att upptäcka, ingripa och hjälpa människor att ändra processens förlopp.

Det finns flera orsaker/riskfaktorer, både kliniska och inte, som kan vara bakomliggande orsak till ett suicidalt beteende:

  • Psykisk ohälsa, störning, sjukdom
  • Missbruk
  • Ekonomisk osäkerhet
  • Kronisk värk, sjukdom
  • Trauma, livskris
  • Flyktingskap
  • Ensamhet och isolering
  • Utanförskap
  • Normbrytande beteende och identitet

Det finns inte någon enskild, tydlig orsak bakom ett suicidfall. Ju fler riskfaktorer desto större är suicidrisken.De enskilt största riskfaktorerna för suicid är tidigare suicidförsök och psykisk sjukdom.Risken att dö efter ett suicidförsök ökar om personen har en psykisk sjukdom eller lider av psykisk ohälsa.Risken är också förhöjd om personen gjort flera suicidförsök och vid tidigare suicidförsök använt en våldsam metod.Äldre personer står jämfört med yngre för ett större antal fullbordade suicid.

Det som också kan ligga bakom ökad psykisk ohälsa och risk för suicid är livsomställningar:

  • Pension eller arbetslöshet
  • Besked om allvarlig sjukdom och diagnos
  • Separation
  • Dödsfall
  • Mobbning eller kränkningar

Traumatiska händelser under barndomen som förlust av förälder, sexuella övergrepp och mobbning ökar risken för suicid. Barn och unga som gör suicidförsök lever ofta i en familjesituation med missbruk, våld och bristande kommunikation. De psykiska och somatiska besvären, särskilt hos flickor, har ökat och fortsätter att öka, även suicidförsök bland unga flickor har ökat de senaste åren. Cirka 40-50 ungdomar under 20 år tar sitt liv i Sverige varje år, av dem är cirka fem under 15 år.

Sårbarheter:

  • Individ - ärftlighet, kön, ålder
  • Samhälle - tillgång till alkohol och droger, arbetslöshet, stigma kring psykisk sjukdom, ensamhet
  • Vård - dålig tillgänglighet, bristande kompetens och rutiner, bristande samverkan, dålig uppföljning

Var ska man se suicid som psykologiska olycksfall?

  • Att det är en serie olyckliga omständigheter som leder till en katastrofal händelse.
  • Det är inte bara en orsak till att någon har tankar på att ta sitt liv.
  • Bör analyseras på det sättet. Kan ofta hindras med små insatser.

Vi kan dela in skyddsfaktorerna i både generella och personliga. De generella skyddsfaktorerna är:

  • God psykisk och fysisk hälsa
  • Socialt nätverk, goda relationer
  • Förmågan att be om hjälp och ta emot den
  • Känsla av sammanhang, mening och hanterbarhet
  • Tidig upptäckt av psykisk ohälsa och tidiga insatser

Personliga skyddsfaktorer:

  • God problemlösningsförmåga
  • Förmågan att förstå suicidtankar som varningssignaler
  • Förmågan att sätta ord på sina känslor
  • Förmågan att be om hjälp och ta emot den
  • Att tidigare livskriser har hanterats
  • Att personen ser och lyfter fram sina egna styrkor

Det finns fler grupper som har en ökad risk för suicid och som sagt tidigare är det vanligt att personer med risk för suicid har en kombination av flera riskfaktorer:

  • Våld i nära relationeroffer och förövare
  • HBTQ-personer
    Risken för suicid är högre bland homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer-personer (hbtq-personer) än heterosexuella personer. Enligt Folkhälsomyndigheten visar forskning att hbtq-personer har sämre hälsa jämfört med övriga befolkningen. Hälsoskillnaderna har samband med att hbtq-personer i större utsträckning utsätts för fördomar, diskriminering och våld på grund av negativa föreställningar om sexuell läggning och könsidentitet.
  • Suicid kopplat till heder
    Att vara utsatt för hedersrelaterat våld ökar risken för suicid. I Socialstyrelsens undersökning ”Frihet och familj” om ungdomar som placerats i skyddade boenden på grund av hedersrelaterat våld eller risk för att utsättas för det, har visat att många mår psykisk dåligt och har psykosomatiska besvär. Cirka 30 procent uppgav att de hade suicidtankar.
  • Psykisk ohälsa, suicidförsök och utsatthet för fysiskt våld och kränkningar varierar beroende på sexuell identitet och transerfarenhet, visar Region Stockholms senaste folkhälsoenkät. Särskilt anmärkningsvärda är resultaten för bisexuella som rapporterar högre förekomst av samtliga utfall jämfört med heterosexuella.
  • HBTQ-personer
    Tidigare studier tyder på att hbt-personer är mer utsatta för kränkande behandling och fysiskt våld, samt lider av psykisk ohälsa i större utsträckning och oftare gör suicidförsök jämfört med befolkningen i stort. I en ny rapport har CES ­­­– med hjälp av data från Region Stockholms folkhälsoenkät från år 2018 – undersökt hur hbt-personer i länet upplever sin situation. Rapporten undersöker också förekomsten av transerfarenhet och olika sexuella identiteter.
  • Bland personer med transerfarenhet uppger 14 procent att de utsatts för fysiskt våld någon gång under senaste tolv månaderna, jämfört med 3,3 procent bland personer utan transerfarenhet. Även förekomsten av suicidförsök är högre i gruppen: 9 procent uppger att de någon gång försökt ta sitt liv jämfört med 2,4 procent i övriga befolkningen.
  • Bisexuella personer har högre förekomst av såväl psykisk ohälsa, som suicidförsök, utsatthet för kränkningar och våld, jämfört med heterosexuella. Förekomsten av suicidförsök är särskilt hög; elva procent uppger att de någon gång försökt ta sitt liv.
  • Suicidförsök samt att utsättas för kränkande behandling är också mer vanligt förekommande bland homosexuella jämfört med heterosexuella.

Skyddsfaktorer:

Skyddsfaktorerna stärker en individs förmåga att hantera svåra situationer, och därmed ses andra utvägar än suicid. Detta är av vikt för att utveckla det suicidpreventiva arbetet. Det varierar vad som gör att risken att begå suicid minskar. Exempel på skyddsfaktorer:

  • ett gott stöd i parrelationen, familjen eller hos andra närstående
  • förmåga att skapa och vidmakthålla nära relationer
  • personliga värderingar som motstånd mot suicidhandling eller religiös tro
  • rädsla för kroppslig skada vid suicidhandling
  • förmåga att uthärda psykisk smärta
  • omsorg om barn, familjemedlemmar eller andra
  • undanröja medel i hemmiljön för att kunna begå suicid, t.ex. knivar, läkemedel
  • kunskap om hur man hanterar svårigheter och tunga tankar och känslor.
  • Skyddsfaktorerna stärker en individs förmåga att hantera svåra situationer, och därmed ses andra utvägar än suicid. Detta är av vikt för att utveckla det suicidpreventiva arbetet.

Förebyggande arbete, vad är det?

  • Eftersom suicid inte är enbart en konsekvens av psykisk sjukdom, krävs det insatser som förebygger även andra orsaker till lidande eller som dämpar lidandets effekt på suicidalitet, till exempel genom att stärka individen innan lidandet inträffar eller medan det pågår. Det är också viktigt att fokusera på den existentiella aspekten och att förstärka samhällets resurser att fånga upp och stärka de drabbade.
  • Generellt finns behov att satsa på utbildning och kommunikation med syfte att minska stigma, fördomar och myter. Detta skulle även bidra till ökade kunskaper hos allmänheten vad gäller psykiska hälsa och suicid i stort men även vad gäller kompetens i mötet med suicidala personer. Kunskap är en färskvara varför utbildning ska ske kontinuerligt.
  • Det suicidpreventiva arbetet är tvärsektoriellt omfattar olika arenor och yrkesgrupper. Det finns ett särskilt behov av kunskap och kompetens hos de yrkesprofessioner som möter personer med social problematik.

Farliga myter

  • Självmord är ett val
  • Man kan inte hindra någon som har bestämt sig
  • Om man varit deprimerad och plötsligt blir glad är faran över
  • Suicid förekommer oftare i dysfunktionella familjer
  • De som talar om självmord tar inte livet av sig
  • Suicid inträffar plötsligt utan förvarning
  • Efterlevande vill inte prata om självmordet
  • Att inte tala om självmord- ”väck inte den björn som sover”

Sanningen är den..

  • Nej, ingen vill dö egentligen. Smärtan de suicidala bär handlar om så mycket mer än att dö, man orkar varken leva eller existera.
  • Jo, det går visst att rädda någon som bestämt sig. Det går visst att hjälpa någon som är suicidal!
  • Nej, det handlar inte om något val. Man resonerar inte rationellt, man vet knappt vad man vill överhuvudtaget.
  • Nej, personen behöver inte vara deprimerad för att vara suicidal. Däremot är det extremt vanligt att personen är det.
  • Nej, Självmord kan inträffa i alla grupper; bland olika åldrar, hos fattiga som rika. Självmord finns i alla samhällsklasser i vårt samhälle. Däremot är vissa grupper som HBTQ och ensamkommande flyktingbarn särskilt utsatta.
  • Man ska alltid ta orden på allvar.
    Ord som: ”Allt känns meningslöst” ”Jag orkar inte mer” ”Jag känner mig hopplös” ”Jag vill inte leva”. Framförallt, våga ställ den extremt obehagliga frågan ”Har du tänkt på att ta ditt liv?”
  • Självmord kan både va spontan och välplanerad.
  • Jopp, anhöriga/efterlevande löper större risk att själva ta sitt liv och har stort behov av hjälp, stöd och att prata om sin situation.
  • Nej, det leder inte till att personen gör det – det kan istället rädda hen!
  • Våga störa döden!

Hur vet man om någon planerar att ta sitt liv?

  • Man vet inte säkert!
  • Man=vi, du och jag måste våga fråga!
  • Våga fråga om självmordstankar
  • Frågan visar att det är OKEJ att prata om självmord.
  • Du behöver inte ha en lösning, det räcker långt att bara lyssna.

Vad göra?

  • Suicidnära personer är ofta deprimerade och känner stor hopplöshet.
  • De ser självmord som den enda lösningen på sina problem och sina lidanden.
  • Fastän suicid är svårt att förutse, har de flesta av dem som eventuellt kommer att ta sitt liv visat olika mer eller mindre tydliga varningssignaler om suicidtankar några veckor eller månader före dödsfallet. Detta är inte bara beskedliga signaler om uppmärksamhet, utan ett viktigt rop på hjälp som bör tas på allvar.
  • Vad kan det vara för signaler? Vad ska man titta och lyssna efter?

Signaler att vara uppmärksam på;

Verbala uttryck:

  • Jag önskar att jag vore död
  • Jag vill bara bort
  • Den här låten vill jag ha på min begravning
  • Jag orkar inte längre
  • Nu skiter jag i det här
  • Skriva dikter om smärta och hopplöshet
  • Uttrycker brist på stöd och förtroende från samhället

Andra suicidala signaler:

  • Drar sig undan
  • Ge bort sina saker
  • Avsluta konton på internet
  • Skriva avskedsbrev
  • Sortera papper och slänga en massa
  • Ordna med en stor fest
  • Åka moped utan hjälm/bil utan bälte

Om man ställer frågan, kan den suicidnära personen ha bestämda tankar och planer om hur han eller hon ska gå tillväga.

  • Att ta reda på hur personen tänker och hur omfattande planeringen är, är centralt för att kunna bedöma risknivån. Frågor om hur, när, var och varför kan antyda hur välplanerad suicidhandlingen är, och om personen känner någon ambivalens inför att ta sig liv.

Det kan tilläggas att suicidnära personer som är tydliga med sina varningssignaler utgör en hög risk om:

  • de nyligen förlorat en nära anhörig eller vän
  • de har varit utsatta för en förändring i arbetssituationen, såsom avsked, förtidspension, nedgradering eller andra förändringar i arbetslivet
  • de har drabbats av försämrad hälsa
  • det finns ett ökat missbruk av alkohol eller andra droger
  • det finns en bakgrund med självmordsbeteende eller självmordsförsök inom familjen
  • de har en pågående depression

Om det förekommer suicidtankar eller suicidalabeteenden;

  • Se till att lotsa rätt
  • Är personen akut suicidal - ring 112
  • Försök kalla på hjälp, lämna inte personen ensam
  • Nödrätt och nödvärn

Löften:

  • Lova inte att hålla personens mående och planer hemligt.
  • Om du redan gjort det måste du acceptera att om det blir farligt så måste du bryta det löftet.
  • Det går att be om ursäkt till en person som överlevt.

Hur ska jag veta vad jag ska säga?

  • Om det var du, vad skulle du vilja höra då?
  • Du kan/ska inte ha alla svar
  • Var icke-dömande
  • Uppmuntra personen att berätta mer
  • Lyssna
  • Inge hopp - hela tiden!

Vad kan jag göra för att hjälpa?

  • Gör NÅGONTING nu!
  • Visa att du ser att personen mår dåligt!
  • Var medveten om dina egna reaktioner och känslor.
  • Ta dig tid.
  • Visa att du finns där.
  • Fråga om självmordstankar.

Om du själv har självmordstankar:

  • Du är inte ensam om att känna som du gör.
  • När man mår dåligt kan det vara svårt att tro på att det kommer att kunna kännas bättre i framtiden. Men det finns ett hopp – även för dig. Livet kan bli ljusare igen, även fast det inte känns så just nu.
  • Akut ångest klingar alltid av efter en stund. Kroppen orkar inte ha hög ångestnivå hur länge som helst. Det kommer att kännas lite lättare igen.
  • Sök kontakt med någon!Det är viktigt att du inte håller allt inom dig i ensamhet nu när du mår så här.
  • Mind Självmordslinjen för dig som behöver någon att prata med.
  • Få stöd – SPES
  • Om det är akut – ring SOS Alarm på 112 Länk till annan webbplats.. Berätta att du tänker på självmord och var du är någonstans. Be om hjälp!
  • Andra vårdalternativ är att ta dig till närmaste vårdcentral, psykiatriska öppenvårdsmottagning, psykiatrisk akutmottagning eller en vanlig akutmottagning.
  • Våga ta kontakt, våga be om hjälp. Om du inte får den hjälp du behöver – sök vidare, försök igen! Du är värd att må bra och att få det stöd du behöver.

Stödlinjer - förmedla hopp om hjälp

STYRKA av Marie Fredriksson

Att vara stark är inte att aldrig falla, att alltid
veta, att alltid kunna

Att vara stark är inte att alltid orka skratta,
att hoppa högst eller vilja mest

Att vara stark är inte att lyfta tyngst,
att komma längst eller att alltid lyckas

Att vara stark är att se livet som det är, att
acceptera dess kraft och ta del av den

Att falla till botten, att slå sig hårt och
alltid komma igen

Att vara stark är att våga hoppas när ens tro är
som svagast

Att vara stark är att se ett ljus i mörkret och
alltid kämpa för att nå dit

Kontaktuppgifter:

Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se

Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
Välj att sluta, en stödlinje för våldsutövare: 020-555 666
BRIS: 116 111
Polis: 112 (Akut)
Polis: 114 14 (Anmälan)

Textversion, avsnitt 9, "Barn som upplever våld"

Dagens avsnitt handlar om barn som upplever våld i familjen, och tillsammans med vår gäst så ska vi ta upp om den nya barnfridsbrottslagen som trädde i kraft den 1 juli 2021, samt berätta hur arbetar vi på socialtjänsten med de orosanmälningar som kommer in till oss.Gäst: Elin, enhetschef för barn och unga i Eksjö kommun

Citat från Astrid Lindgren:
"Det är inte lätt att vara barn” läste jag i en tidning och blev högst förvånad, för det är inte varje dag man läser något i tidningarna som verkligen är sant.”

“Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv.”

”De som alltid låter barn göra som de vill har fullständigt missförstått begreppet frihet. Det är direkt fegt att säga till sina barn: Gör som ni vill.”

”Man kan inte piska in något i barn, men man kan smeka fram mycket ur dem.”

Våld i familjen är en av de allvarligaste riskerna för barns hälsa och utveckling.

  • Stoppa våld mot barn ett av de viktigaste målen för folkhälsan.
  • Dold familjehemlighet, varför är det så?
  • Barn berättar inte alltid.
  • Familjevåldets inverkan på barnen kräver mer uppmärksamhet.
  • Brister i forskningen: i för liten grad problematiseras barnets situation och sambandet mellan kvinno- och barnmisshandel.

Lagstiftning:

Samtal kring de olika lagstiftning som gynnar barn:

  • Socialtjänstlagen
  • Föräldrarbalken
  • barnkonventionen
  • 2007 betrakta barn som upplevt våld som offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp.
  • 2013 beakta barns bästa vid beslut och se till att de får det stöd och den hjälp som behövs.
  • Barns rätt till deltagande
  • Ny lag 1/7 - Barnfridsbrott

Enligt artikel 19 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonvention) har varje barn rätt att skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande inklusive sexuella övergrepp av föräldrar, vårdnadshavare eller annan som har hand om barnet.

FÖRÄLDRARBALKEN 6 kap. 2§
Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov enligt 1 § Länk till annan webbplats.blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter samt ska bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning

Ett särskilt barnfridsbrott från 1 juli 2021
Att utsätta barn för att bevittna våld i nära relationer har tidigare inte varit brottsligt enligt lag. Men från den 1 juli 2021 införs en ny bestämmelse i brottsbalken om det nya brottet barnfridsbrott.Det blir hädanefter straffbart att utsätta barn för att bevittna vissa brottsliga gärningar i en nära relation, till exempel vålds- och sexualbrott. Barnfridsbrott ska kunna ge fängelse i upp till två år. Ett grovt barnfridsbrott ska kunna ge fängelse i upp till fyra år. Syftet med den nya lagen är att stärka det straffrättsliga skyddet för barn som bevittnar vissa brott mellan närstående eftersom dessa barn enligt forskning löper ökad risk att drabbas av både psykisk och fysisk ohälsa. Barnfridsbrottet gör det straffbart att låta ett barn bevittna vissa uppräknade brott i 3, 4, 6 och 12 kap. BrB samt straffbara försök till de angivna brotten. Brottet förutsätter att barnet är närstående eller tidigare närstående till både gärningspersonen och målsäganden i grundbrottet (det bevittnade brottet).

Relationen mellan gärningspersonen och målsäganden i grundbrottet saknar betydelse. Brottet är gradindelat (ringa, normalgrad, grovt) och kommer även ingå i grov fridskränkning.Barnet som bevittnat brott blir målsägande och har rätt till biträde av särskild företrädare/målsägandebiträde. Bevittna innebär i barnfridsbrottet att barnet ska ha sett eller hört de väsentliga delarna av brottet. Det finns inget krav på att barnet förstår att det som händer utgör ett brott eller att barnet kan ge uttryck för sin upplevelse.Uppskattas att ca 10 % av alla barn i Sverige har upplevt våld i hemmet någon gång. 5 % av barnen upplever ofta. Det finns en stark koppling mellan att bevittna våld och utsättas för våldet. Barn som växer upp i familjer där det förekommer upprepat våld lever under mycket speciella omständigheter. Barnets bästa måste alltid vara i fokus!

Våldets påverkan på barnet:

  • Att ett barn tvingas bevittna våld i sin närmiljö kan få negativa effekter för barns fysiska och psykiska hälsa, för barns beteende samt för deras kognitiva och kunskapsmässiga utveckling.
  • Kort sagt påverkar den psykologiska, fysiologiska och sociala utvecklingen.
  • Barn som upplever våld i hemmet känner en stor otrygghet och har ofta skuldkänslor.
  • Fysiska symtom, känna oro och ångest eller bli självdestruktiv.
  • PTSD
  • Tar ansvar för våldet.
  • Försvarsstrategier
  • Våldet överförs mellan generationer.

Spädbarn:

  • Förutom direkta fysiska skador kan våldet leda till stress som hämmar barnets utveckling och skadar nerv- och immunsystemet.
  • Tillväxthämning, Hos spädbarn kan därför tillväxthämning vara ett tecken på våldsutsatthet. Det kan handla om att den som ska ge barnet mat är utsatt för våld och därför inte kan vara tillgänglig för barnets signaler.
  • Att ett spädbarn inte får mat när det är hungrigt kan göra att mat- och sovrutiner slutar fungera.
  • Spädbarn som växer upp med våld löper också risk att bli negligerade i sitt kontaktsökande, vilket kan leda till att de blir passiva och slutar söka kontakt.
  • Livshotande skador till följd av Abusive Head Injury (AHI). Antalet fall av spädbarn med livshotande skador till följd av Abusive Head Injury (AHI), tidigare benämnt som Shaken Baby Syndrome, beräknas i Sverige till 15 barn per år.

Förskoleåldern:

  • Psykosomatiska symptom som ont i magen eller ont i huvudet.
  • Försenad språkutveckling och tillväxthämning.
  • Återupprepar ofta traumatiska händelser i sina lekar.
  • Uppvisa ångest, oro, rädsla och ledsenhet samt ha mardrömmar.

Skolbarn:

  • Skuld för att de inte kunnat förhindra våldssituationer
  • Känner ofta skam och försöker bevara våldet som en familjehemlighet.
  • Koncentrations- och minnessvårigheter.
  • Uppvisa tecken på oro, ångest, rädsla och ledsenhet eller mardrömmar.
  • Psykosomatiska symptom som huvudvärk och magont.
  • Aggressivitet kan bli vanligare samt skolsvårigheter, rymningar hemifrån och självmordsförsök.

Arv och miljö

Det sociala nätverk som omger familjen är avgörande
för barns upplevelse av våld. Hur barnen själva, deras syskon, mor- och farföräldrar samt andra vuxna reagerar på, och hanterar, den ena förälderns våld mot den andra kan bidra till att våldet antingen upphör eller fortsätter.

Barn som delaktiga vittnen, När den ena föräldern utsätter sin partner för våld vet de flesta barn vad som pågår och många har både hört våld och sett våld och upplevt dess konsekvenser.

För att förstå ett barns situation då det upplever våld i sin familj är det helt centralt att den förälder som utsätts – typiskt sett mamman – i de flesta fall är någon som barnet har en nära relation till och är beroende av för trygghet och omsorg.

Att barn ser och hör våld betyder inte att de är ”utanförståendebetraktare. Man talar därför om dessa barn som ”delaktiga vittnen” i en situation som de inte själva valt eller ansvarar för, men tvingas förhålla sig till på något sätt.

Barnets personliga utveckling grundas på arv och miljö.

Arvet och miljön kompletterar varandra och båda två formar oss till de människor vi är.

Miljön är som sagt utgångspunkten och arvet har en stor betydande roll.

Men vi människor utvecklas och formar oss själva med hjälp av miljön beroende på vart vi lever, i vilka förhållanden, de normer och värderingar vi växer upp i med mera.

Särskilt utsatta grupper:

  • Risken för fysiskt våld direkt mot barnet ökar ju äldre barnen blir. Men riktigt allvarliga fall av barnmisshandel upptäcks främst bland barn under två år. När det handlar om ålder är det viktigt att notera att ju yngre barnet är, desto allvarligare blir konsekvenserna av våldet. Risken för att misshandel och vanvård ska upprepas är dessutom större ju tidigare i ett barns liv det förekommer.
  • Elever födda utanför Norden, Barn födda utanför Norden upplever familjens ekonomi som dålig i större utsträckning än barn födda i Sverige
  • Dålig familjeekonomi, är en av de riskfaktorer som mest konsekvent återkommer i studier om våld mot barn. Mäns våld mot kvinnor kan få ekonomiska konsekvenser för kvinnan i form av förlorad arbetstid och förhöjd risk för arbetslöshet. Det är inte heller ovanligt att våldsutövande män undergräver kvinnors försök att få eller behålla ett arbete eller utövar någon annan form av ekonomiskt våld.
  • Barn som lever i en hederskontext, våldet och förtrycket kan utövas av flera i familjen – såväl föräldrar och syskon som andra i familjens nätverk.
  • Barn med funktionsnedsättningar, fysisk misshandel i större utsträckning (28 procent) än barn utan funktionsnedsättningar eller kronisk sjukdom (17 procent). Att de upplevt våld mellan sina föräldrar (17 procent, jämfört med 8 procent för barnen utan funktionsnedsättning).

Riskfaktorer:

  • Växa upp med en vuxen som har psykiska problem, oförmåga att hantera stress, dålig impulskontroll, låg självkänsla, samt missbruk.
  • Bland faktorerna som ökar den sociala och ekonomiska pressen kan nämnas: att bo i en hyreslägenhet i ett fattigt område, att vara arbetslös, ha ekonomiska svårigheter, låg utbildning
  • Funktionsnedsättning, Slutligen finns en ökad risk för utsatthet för våld för de barn som på grund av ålder eller funktionsnedsättningar har svårt att skydda sig själva

Skyddsfaktorer:

  • Att växa upp och har en nära relation till kompetenta och friska omsorgsgivare som uppvisar god föräldraförmåga.
  • Tillgång till och får stöd från familjens sociala nätverk.
  • Barnet har ett ”lättsamt temperament” och god anpassningsförmåga.

Barnets agerande vid våld i närmiljön:

  • Försöker hindra våldet och mildra det på olika sätt genom att ingripa, kalla på hjälp och trösta efteråt.
  • En del barn försöker stoppa våldet genom att antingen ingripa själva eller genom att kalla på hjälp.
  • Söker skydd och stöd hos sin mamma eller hos sina syskon.
  • Försöker undvika och distansera sig från våldet
  • Kan försöka hålla sig ur vägen, stänga in sig på sitt rum, gå och lägga sig, medan äldre syskon kan skydda yngre syskon från våldet genom att hålla om dem och försöka stänga ute ljudet av våldet
  • Sensoriska strategier, kan vara att lyssna på musik, teckna, skriva poesi och på så vis försöka skingra tankarna.
  • Söka sig utanför hemmet, tillbringa mer tid i skolan, hos kompisar eller släktingar.

Våld och omsorgsförmåga:

  • Vad är omsorgsförmåga? En förälders uppgift är att på olika sätt bidra till att barnet utvecklas så bra som möjligt, utifrån sina förutsättningar.
  • Våld i nära relationer påverkar föräldrars omsorgsförmåga både direkt och indirekt. Att utöva våld mot den andra föräldern är i sig ett uttryck för brister i omsorgsförmåga, men även den våldsutsattas omsorgsförmåga kan påverkas.
  • Studier kring barn visar att pappor som utövar våld mot sin partner också utövar våld mot barnen i högre utsträckning än vad andra pappor gör. Risken ökar ju allvarligare våld som pappan utövar mot sin partner.
  • Att utsätta sitt barn för att se, höra och på andra sätt uppleva våld mot en förälder, är att betrakta som psykisk barnmisshandel.
  • Bristande ansvar och engagemang, Ansvarslösheten kan komma till uttryck som en frånvaro i barnens liv, pappor som utövade våld mot sin partner är mindre engagerade i och leker mindre med sina barn än pappor som inte utövar våld.
  • Ansvaret för våldet tillhör alltid den förälder som utövar våld.
  • När man talar om omsorgsförmågan hos den våldsutsatta föräldern – typiskt sett mamma – är det viktigt att påminna sig om att ansvaret för våldet alltid tillhör den förälder som utövar våld.
  • Stress och akut fokus på säkerhet. Ett exempel på direkt negativ påverkan på omsorgsförmågan är att mammor tvingas till ett akut fokus på barnens säkerhet så att andra aspekter av omsorgsförmågan hamnar i skymundan.
  • Risk att barnet utsätts, Våldsutsatta föräldrar har jämförelsevis en mer auktoritär föräldrastil och risken för försummelse är högre. Tvingande och kontrollerande våldkan öka risken för att den våldsutsatta föräldern försummar barnet.

Extra god omsorgsförmåga, Vissa våldsutsatta mammor försöker aktivt kompensera för de negativa effekterna av våldet. Att vara mamma och ge omsorg till ett barn kan fungera som en buffert mot den stress och belastning som våldet innebär.

Samhällets bemötande:

  • Viktigt att myndigheter får kännedom om våldet för att barnet ska få hjälp.
  • Professionella ska agera kraftfullt.
  • Risk att ”hamna mellan stolarna”
  • Anmälningsplikt
  • Inleda utredning
  • LVU – vid påtaglig risk för barnets hälsa eller utveckling

Vad försvårar barnets bästa:

  • Yttrande och utredningar som beslutsunderlag.
  • Utredningsåtgärder som saknar lagstöd kräver samtycke.
  • Föräldrarna i vårdnadstvist berättar så lite som möjligt om sina bekymmer och behov av stöd. Allt som sägs kan vändas mot det.
  • Uppgifter om risk måste ha stöd från andra myndigheter för att beaktas i domstolens handläggning.
  • Utredarna bör ha kompetens avseende psykisk hälsa, missbruk och våld samt kunna relatera till föräldraförmågan.
  • Barnfridsbrott omfattas av Socialstyrelsens rekommendation för socialnämnden attpolisanmäla misstanke om brott mot barn. Av de allmänna råden framgår att, om det finns en misstanke om brott mot ett barn enligt bland annat 4 kap. BrB, bör en polisanmälan skyndsamt göras, såvida det inte strider mot barnets bästa.

Vikten av samverkan:

  • Samverka med de aktörer som är viktiga ur barnets perspektiv.
  • Barnet ska ges möjlighet till delaktighet.
  • Långsiktig samverkan kräver att kommunens politiker är överens.
  • Huvudmän behöver ge tydliga uppdrag som utgår från barnets behov och göra en ansvarsfördelning till verksamheterna.
  • Tvärprofessionell samverkan för att skapa helhetssyn och ett gemensamt mål.
  • Samverkansuppdraget bör vara knutet till en funktion och inte person.
  • Rutiner för tidig upptäckt.

Finns det hopp:

  • Våldet är i hög grad ett resultat av hur vi organiserar vårt samhälle kombinerat med hur vi uppfostrar våra barn.
  • Våld är knutet både till makt och maktlöshet!
  • Hjälpa barn som har våld och aggression som sitt symptom.
  • Våldsspiralen kan brytas.
  • Våga se, våga lyssna och våga prata.

”Gör vad du känner är rätt i hjärtat, för du kommer bli kritiserad ändå”
Eleanor Roosevelt

Kontaktuppgifter:

Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se

Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
Välj att sluta, en stödlinje för våldsutövare: 020-555 666
BRIS: 116 111
Polis: 112 (Akut)
Polis: 114 14 (Anmälan)

Textversion, avsnitt 10 och 11, "Missbruk och våld"

Inledning

Har inte visat
Inte vågat att se
Att va nån annan
Inte vilja vara med
Vågar du släppa taget
Fast du lever för nån annan

Att vara älskad och få ge nånting tillbaks
Fast alla andra säger du finns inte kvar
Vågar du släppa taget
Jag behöver inte dig idag
Behöver inte dig idag

Av Clara Klingenström

Äntligen kommer ett nytt avsnitt av Dolda motiv i rampljuset och som vanligt kommer ni lyssna på mig Pernilla och min kollega Annasofia. Dagens avsnitt handlar om en särskilt sårbar grupp som lätt glöms bort. Vi kommer att prata om hur det är att vara kvinna som är våldsutsatt och därtill har ett missbruk av alkohol och /eller narkotiska preparat. Till vår hjälp har vi med oss en person som vet vad hon pratar om, har ett stort hjärta och bär på mkt klokhet. Välkommen Miriam! Miriam arbetar som enhetschef på öppenvården.

Idag ska vi prata om kvinnor som har ett missbruk av alkohol eller narkotika och deras utsatthet vad gäller våld i den nära relationen. Men först ska vi börja med att prata lite generellt om våld i nära relation och skillnaden mellan män och kvinnor. Vi vet att oavsett könstillhörighet eller sexuell läggning kan det förekomma våld i nära relationer. Det kan dock skilja sig åt hur våldet ter sig och i vilken omfattning och grad.
Både män och kvinnor utsätts för våld – men på olika sätt.

Vi har även i tidigare avsnitt pratat om att vissa grupper är mer utsatt och sårbara än andra vad gäller våld. Dessa är:

  • Hemlösa, som befinner sig i ett missbruk eller beroende
  • Kvinnor med missbruksproblem
  • Kvinnor med funktionsnedsättning
  • Kvinnor med utländsk bakgrund
  • Äldre kvinnor

Och idag som sagt ska vi fokusera på de kvinnorna med missbruksproblem och samtidigt befinner sig i en våldsam relation och hur denna sårbarhet hindrar till att ta sig bort från denna situation och möjligheterna till stöd.

Enligt ett delbetänkande till Missbruksutredningen utgör kvinnor cirka en tredjedel av patienterna inom missbrukarvården.

Statistik visar att 90 % av kvinnor med substansberoende har upplevt våld. Vi kan alltså inte bortse ifrån att majoriteten av alla kvinnor i beroende behöver mötas upp i sin våldsutsatthet och få förståelse utifrån våldets mekanismer.

Det som gör gruppen extra sårbara är:

  • Om man lever i en miljö där missbruk förekommer är risken stor att hamna i en situation där det finns risk att exponeras för våld.
  • Den värld dessa människor lever i kännetecknas ofta av interna uppgörelser, stölder, våld och hot. Är man dessutom hemlös eller kriminellt belastad är risken för att utsättas för våld ännu större.
  • Personer i missbruk/beroende som finansierar sitt missbruk genom att sälja sexuella tjänster är extra utsatta för våld och hot.
  • De har oftast en hög toleransnivå för våld. Att det finns en generell uppfattning om att våld är ngt man får räkna med i missbruksförhållanden. Våldet utövas av personer i missbruksmiljöer men även av poliser, väktare eller behandlingspersonal.

Vad behöver vi ha med oss…Hur ska vi göra för att särskilt uppmärksamma denna grupp? Dvs att kunna erbjuda de insatserna utifrån behov?

  • Kvinnor som är utsatta för våld missbrukar alkohol och droger i högre grad än andra kvinnor. En hög konsumtion av alkohol eller droger kan därmed vara indikatorer på att en kvinna är utsatt för misshandel. Kan vara ett sätt att hantera den våldsamma tillvaron på. Det kan därför vara motiverat att ställa frågor om alkohol och drogvanor till kvinnor som är våldsutsatta.

Våldsutsatta kvinnor i missbruk eller beroende – vilka är de?

  • Det är ingen homogen grupp. De kommer från olika sociala och kulturella bakgrunder och samhällsklasser.
  • De kan missbruka såväl alkohol som narkotika eller läkemedel.
  • De kan leva under ordnade förhållanden och ha både arbete och familj,
  • men de kan också befinna sig i en socialt marginaliserad situation, där de saknar både arbete och hem. De har inte sällan kontakt med socialtjänsten eller andra stödinsatser i samhället.
  • Våldsutsatta, missbrukande kvinnor som befinner sig i stabilare sociala situationer riskerar därmed att hamna i skymundan.

Nu ska vi prata om sambandet mellan upplevelse av våld, missbruk och den psykiska hälsan. Har du några tankar kring det Miriam?

  • Det tycks som att många våldsutsatta kvinnor i missbruk samtidigt har någon psykiatrisk problematik. Många har psykiatriska diagnoser men inte alla. De kan ha ett litet socialt nätverk och är beroende av andra för att komma i kontakt med vården.
  • Att just psykisk ohälsa är något som än mer försvårar för kvinnor i missbruk eller beroende att få rätt stöd och hjälp. ”Kvinnorna bollas hit och dit mellan beroendevården och psykiatrin på grund av att ansvarsfrågan är oklar”
  • Överlevnadsstrategier: alkohol och droger används som självmedicinering för att döva sina känslor och på sätt kunna uthärda en våldspräglad relation.
  • Våld och övergrepp förvärrar en redan svår situation. Erfarenheter från uppväxten kan föda fortsatt våldsutsatthet. Våldet är redan normaliserat när en relation inleds.

Att anmäla att man blivit utsatt för våld kan vara svårt i vissa situationer omöjligt, men hur är det för de kvinnor som uteblivit våldsutsatta och samtidigt har ett beroende av och missbrukar narkotika exempelvis?

  • För våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem är det inte helt ovanligt med erfarenheter av kriminellt verksam, många ggr kan de vara hårt kriminellt belastade. Att bruka narkotika är i sig en olaglig handling.
  • För många kvinnor framstår det som en omöjlighet att polisanmäla mannen, av rädsla för repressalier, och för att råka ut för ännu farligare och hotfullare situationer.
  • Rädslan för att få barnen omhändertagna av socialtjänsten om kvinnans missbruk eller kriminella verksamhet uppdagas, kan vara en av anledningarna till att kvinnan inte anmäler eller söker hjälp för sin våldsutsatthet.
  • Skam- och skuldkänslor.

Hemlöshet och sexuella tjänster i utbyte mot droger och bostad låter som en slogan, men det är det verkligen inte utan har en vidare och tragisk innebörd.

  • Missbrukande kvinnor förstärks svårigheten genom att även omgivningen verkar betrakta det som normalt att det förekommer våld mellan personer med missbruk.
  • Att våldet har normaliserats gör det svårare för kvinnan att lämna relationen, men för missbrukande kvinnor förstärks svårigheten genom att även omgivningen verkar betrakta det som normalt att det förekommer våld mellan personer med missbruk.
  • För missbrukande, våldsutsatta kvinnors del skulle man kunna tala om ett dubbelt “skylla sig själv” – dels den allmänna skuld som omgärdar missbrukare, och dels det medansvar som ofta direkt eller indirekt läggs på kvinnor som utsätts för mäns våld, och som kommer till uttryck i frågor som ”Varför går hon inte?”
  • Rädsla för att utsättas för våld inte bara från den misshandlande mannen om de skulle anmäla honom, utan även från andra inom den kriminella gruppen. Det talades mycket om en sorts hederskodex som gör att man inte “sätter dit” varandra kriminella emellan, och att den som bryter mot kodexen straffas.
  • Även misshandlade kvinnor som inte befinner sig i missbruk kan känna rädsla för att förlora vårdnaden om barnen om de avslöjar misshandelsrelationen, men för kvinnor i missbruk är denna rädsla förstärkt.

Vilken roll spelar missbruket i en våldsam relation – och vilka faktorer kan försvåra ett uppbrott från en våldsam tillvaro för kvinnor med missbruks- eller beroendeproblem?

  • Ett dubbelt beroende: av mannen och relationen i sig, liksom av drogerna.
  • Kontroll - "sova med fienden"
  • Han kan dessutom hota att avslöja hennes missbruk om hon lämnar eller anmäler honom på grund av våldet.

Våld mot kvinnor i missbruk eller beroende behöver belysas mer.

  • En våldsutsatt kvinna som har ett missbruk har svårare att få hjälp.
  • Avsaknad av kunskap om kombinationen av våldsutsatthet och missbruk, och hur man ska hantera den i mötet med kvinnorna.
  • Våldet skyms av missbruket
  • Det finns en misstro
  • bara missbruket upphör så upphör även våldet”
  • Ett typiskt exempel är då en våldsutsatt kvinna blir nekad vård inom psykiatrin för sina akuta psykiska problem eftersom hon är narkoman.

Skyddade boenden och kvinnojourer inte tar emot missbrukare av alkohol eller droger – åtminstone inte då de befinner sig i ett aktivt missbruk.

Bristfälligt, vilket är problem för dessa kvinnor som behöver ett skydd.

Skiljer det sig något när det finns ett känt missbruk sedan tidigare, behandlingskontakt finns och framkommer våld i nära relation?

  • Min bild är att våldet negligeras än mer då det finns ett beroende och det normala är att vistas i miljöer som är destruktiva, där dt gemensamma intresset är hur man ska få pengar till alkohol/narkotika.
  • Därtill kan det finnas en psykisk ohälsa sedan långt tillbaka, omsorgssvikt under barndomen och övergrepp.
  • Hur ska vi nå den här människan, skapa förståelse för att inte ok att godta våldet. Att lyfta skulden och skammen från hen. Att arbeta med det egna värdet, att våga lita på ngn annan, ge framtidshopp som kan resultera i att våga se en annan framtid?

Hur arbetar vi i kommunens öppenvård med de som är utsatta för våld i nära relationer?

  • Råd och stödsamtal, man behöver ingen insats från socialtjänsten.
  • Man kan även kontakta socialtjänsten och bli beviljad en insats hos öppenvården.

Samverkan mellan olika professioner:

  • Det krävs att samverkan mellan olika professioner och verksamheter fungerar.
  • Komplexa ärenden
  • Ansvarsområden
  • En kvinna med missbruksproblem kan alltså befinna sig mitt i en komplicerad process bestående av en mängd olika insatser, behandlare och enheter. Att hitta former för samverkan i en sådan sfär kan med andra ord många gånger vara en utmaning för de olika aktörerna – liksom att upprätthålla ett helhetsperspektiv utifrån individens behov.

Samtidigt är våldsutsatta kvinnor med missbruks- och beroendeproblem inte är en homogen grupp utan individer som lever under olika sociala villkor och med olika förutsättningar. Den enskilda individen ska alltid vara utgångspunkten för bedömning av situationen och behoven.

Tack för att du Miriam har varit med oss idag och delat med dig av din värdefulla kunskap.

Tack ni som lyssnar, ni möjliggör att kunskapen sprids vidare via etern.

Fortsätt att stödja oss i kampen att sprida kunskap om våld i nära relation!

Avslutning

Styrkan som finns i mig
Gör att jag kan bli fri från dig
Du fick mig att bli nån annan
Jag behöver inte dig idag

Nu letar jag mig tillbaks
Struntar i alla svar
Vill inte va nån annan
Jag behöver inte dig idag

Av Clara Klingenström

Kontaktuppgifter:

Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se

Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
Kvinnojouren Linnéorna i Eksjö: 0381-61 11 76
Välj att sluta, en stödlinje för våldsutövare: 020-555 666
Tris (Tjejers Rätt i Samhället): 0774-40 66 00
BRIS: 116 111
Polis: 112 (Akut)
Polis: 114 14 (Anmälan)

Textversion, avsnitt 12, "En vecka fri från våld"

Välkommen till dagens avsnitt som kommer att handla om den oranga dagen – dolda motiv i rampljuset. Orange Day är dagen då FN uppmanar hela världen att uppmärksamma och manifestera mot våld mot kvinnor. Som en ljus och optimistisk färg representerar orange en värld fri från våld mot kvinnor och flickor.

25 november – Internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor instiftades av FNs generalförsamling år 1999. Orange Day kampanjen startades år 2008 av FNs dåvarande generalsekreterare som utnämnde den 25:e varje månad till Orange Day. År 2010 skapade FN:s generalförsamling UN Women, enheten för jämställdhet och stärkandet av kvinnors rättigheter. Världen över lyser kända byggnader upp i orange, människor bär något orange och engagerar sig på olika sätt för att manifestera mot våldet.

  • En av tre kvinnor i världen utsätts under sin livstid för fysiskt eller sexuellt våld.
  • Våld mot kvinnor är en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna och drabbar kvinnor oavsett religiös- eller etnisk tillhörighet, social status eller geografisk plats.
  • Miljontals kvinnor lever i länder där våld mot kvinnor inte är ett brott
    och i alltför många fall leder våldet till att kvinnor och flickor mister sina liv
  • Våld mot kvinnor har många former – i hemmet, i nära relation, sexuella trakasserier,
    kvinnlig könsstympning, barnäktenskap, trafficking, sexuellt våld i krig och mord.

Viktiga årtal:

  • 1946 FN:s kvinnokommission inrättas. - pernilla
  • 1979 Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) antas.
  • 1981 träder Kvinnokonventionen (CEDAW) i kraft i Sverige.
  • 1982 FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor bildas.
  • 1993 Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor antas.
  • 1994 En särskild rapportör om våld mot kvinnor tillsätts.
  • 1995 FN:s fjärde världskvinnokonferens hålls i Beijing.
  • 2000 Resolution 1325, Kvinnor och fred och säkerhet, antas av säkerhetsrådet
  • 2001 Resolution 55/66 om avskaffande av brott mot kvinnor i hederns namn antas av generalförsamlingen.
  • 2006 Resolution 61/143 om att intensifiera arbetet med att motverka våld mot kvinnor antas av generalförsamlingen
  • 2008 Resolution 1820, Kvinnor och fred och säkerhet, antas av säkerhetsrådet. Resolutionen klargör att sexuellt våld kan förvärra beväpnade konflikter och att sexuellt våld är en fråga om internationell säkerhet
  • 2010 UN Women skapas av FN:s generalförsamling
  • Internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnorden 25 november instiftades av FNs generalförsamling år 1999 som en påminnelse om Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor.
  • Det specifika datumet valdes för att hedra systrarna Mirabal från Dominikanska republiken. De lönnmördades och blev folkhjältar för sitt okuvliga motstånd mot landets forne diktator, sexualförbrytaren och massmördaren Rafael Trujillo.

Historien bakom systrarna Mirabal

Systrarna Patria (född 1924), Minerva (1926) och María Teresa Mirabal (1935), som sedermera blev kända som de fjärilarna (Las Mariposas på spanska), blev symboler för våldet mot kvinnor i Latinamerika.

Under 1950-talet gav sig systrarna Patria Mercedes, Bélgica Adela, María Argentina Minerva och Antonia María Teresa Mirabal Reyes in i motståndskampen mot Rafael Trujillo, diktator i Dominikanska republiken. – Patria, Minerva och María Teresa – mördades av Trujillos män den 25 november 1960.

Långtifrån alla känner till bakgrunden. Datumet har firats sedan 1981 i Latinamerika till minne av systrarna Mirabal. De lönnmördades och blev folkhjältar för sitt okuvliga motstånd mot Dominikanska republikens forne diktator, sexualförbrytaren och massmördaren Rafael Trujillo.

Tre av de fyra systrarna drogs efter en trygg och skyddad barndom in i motståndskampen mot diktatorn Trujillo, en kamp som de förenade med sina vardagsliv, äktenskap och djupa familjegemenskap.

Trujillos välde kännetecknades av korruption, personkult, nepotism (svågerpolitik) och våld. Massakrer och folkmord på invånarna från grannlandet Haiti hörde till vardagen. Han utnämnde en av sina söner till överste när han var fyra år gammal. Trujillo och hans familj förskingrade landets resurser och blev enormt rika, de fick arbetare och bönder att arbeta på deras plantager för en spottstyver och dominikanerna flydde landet, många bosatte sig i USA, Mexiko och Spanien. Städer och monument till hans ära svalde landets resurser och det fanns inga gränser för hans girighet.

Trujillo var känd för sina sexuella övergrepp mot unga flickor och han skickade soldater för att kidnappa unga bondekvinnor som han utnyttjade och sedan lämnade. Många av dem hamnade sedan i prostitution och misär.

Systern Minerva utbildade sig till advokat men kunde aldrig praktisera eftersom Trujillo själv såg till att hon aldrig kunde arbeta som jurist.

Ryktet var att Trujillo hade velat ha en romantisk affär med henne och hon hade avböjt, Trujillo hade blivit besatt av henne och använde all sin makt för att hämnas på systrarna Mirabal. Antonia, den yngsta av systrarna, var en begåvad matematiker. De bildade en underjordisk motståndsrörelse och ledde flera uppror mot Trujillo. De fängslades och torterades flera gånger, både FN och OAS, den mellanstatliga organisationen för länderna på den amerikanska kontinenten, utövade påtryckningar mot Trujillo för att frige dem.

Han gick med på det, men beslutade i hemlighet att lönnmörda dem. De mördades den 25 november 1960, bara några månader innan Trujillo mördades, den 30 maj 1961. De mördades på en enslig bergsväg den 25 november 1960 efter att ha besökt sina fängslade män. Morden betydde inte slutet för hans styre utan sonen Ramfis, som levde playboyliv i Paris, hämtades för att efterträda sin far.

En våg av hämnd och våld mot de inblandade i mordet på Trujillo svepte över landet och systrarna Mirabal blev symboler för folkets motstånd. I deras namn saboterades järnvägar och fartyg som skeppade iväg varor till USA och Europa från Trujillos imperium.

Nu har huset där systrarna växte upp förvandlats till ett museum och FN har gjort den 25 november till en dag för att protestera mot våldet mot kvinnor. I hela världen demonstrerar kvinnor och män, men få kommer ihåg att det är systrarna Mirabal som vi hyllar den dagen.

År 2008 startade FNs dåvarande generalsekreterare FN-kampanjen UNiTE To End Violence Against Women för att stödja civilsamhället och det globala initiativet 16 Days of Activism against Gender-Based Violence.

16 days startar varje år den 25 november på internationella dagen mot våld mot kvinnor och avslutas den 10 december på internationella dagen för mänskliga rättigheter.

UNiTE kampanjen är en flerårig pågående global insats för att förebygga och eliminera våld mot kvinnor och flickor i världen. UNiTE kampanjen har även utnämnt den 25:e varje månad till Orange Day.

Som en ljus och optimistisk färg representerar orange en värld fri från våld mot kvinnor och flickor. FN uppmanar med kampanjen regeringar, företag, organisationer, media, civilsamhället och privatpersoner att uppmärksamma och ta ställning mot våld mot kvinnor.

I samband med Orange Day och den 25 november och under 16 days färgas hela världen orange för att manifestera mot våldet. Världen över lyser kända byggnader upp i orange, människor bär något orange och engagerar sig genom att anordna event och manifestationer för att uppmärksamma våld mot kvinnor.

Statistik:

  • 35 procent av världens kvinnor har upplevt antingen fysiskt och/eller sexuellt våld. I vissa länder har uppemot 70 procent av kvinnorna utsatts för fysiskt och/eller sexuellt våld under sin livstid från en intim partner.
  • I 12 länder går våldtäktsmannen fri från om han gifter sig med offret.
  • Globalt sett lever idag mer än 750 miljoner kvinnor som gifts bort som barn (under 18 år).
  • Omkring 120 miljoner flickor runtom i världen (drygt 1 av 10) har någon gång i sitt liv upplevt våldtäkt eller annan form av sexuell tvångshandling.
  • 200 miljoner flickor och kvinnor har utsatts för någon form av kvinnlig könsstympning.
  • Trafficking snärjer miljontals kvinnor – Kvinnor och flickor utgör 71% procent av traffickingoffer. Uppskattningsvis är tre fjärdedelar av dessa kvinnor och flickor utsatta för sexuell exploatering.
  • Det mesta våldet mot kvinnor begås av nuvarande eller tidigare män eller intima partners. Mer än 640 miljoner kvinnor över 15 år har utsatts för våld i nära relationer (26 procent av kvinnorna som är 15 år och äldre) Källa: Un Women
  • 137 kvinnor dödas av en familjemedlem varje dag.Det uppskattas att av de 87 000 kvinnor som avsiktligt dödades 2017 globalt dödades mer än hälften (50 000) av intima partners eller familjemedlemmar.
  • Mer än en tredjedel (30 000) av de kvinnor som avsiktligt dödades 2017 dödades av sin nuvarande eller tidigare intima partner

Varje år arrangeras en vecka fri från våld i länet. Här samlar vi de programpunkter som erbjuds - kostnadsfritt för dig som vill lära dig mer inom våldsområdet.

Veckan syftar till att sprida kunskap kring mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Budskapet är att våld går att förebygga.

Under veckan inträffar även den internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor, Orange day, som FN instiftat. Detta uppmärksammar vi genom att lysa upp länet i färgen orange.

Mer information att tillgå

Vi kommer nu att ha uppehåll med podden till efter årsskiftet, då kommer vi att lägga krutet på effekter av våldet och ha med oss en gäst, och få höra hennes historia.

Vi vet att våldet inte tar julledigt, och vi finns på plats hela julen samt socialjouren.

Kontaktuppgifter:

Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se

Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
Kvinnojouren Linnéorna i Eksjö: 0381-61 11 76
Välj att sluta, en stödlinje för våldsutövare: 020-555 666
Tris (Tjejers Rätt i Samhället): 0774-40 66 00
BRIS: 116 111
Polis: 112 (Akut)
Polis: 114 14 (Anmälan)

Textversion, avsnitt 13, "Våld i unga relationer"

Hälsar alla välkomna till avsnitt 13, Dolda motiv i rampljuset med mig Pernilla och min kollega Annasofia. Vi är lite ringrostiga då det var ett tag sen som vi spelade in.

I dagens avsnitt ska vi prata om våld i unga relationer, är det någon skillnad på våldet beroende på hur gammal man är? Det ska vi försöka svara på snart. Så häng på!

Vad är nära relationer när vi pratar om ungdomar som upplever våld?

  • Våld i ungas nära relationer kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld mot en nuvarande eller tidigare partner, flick-/pojkvän, någon man dejtar eller har tillfälligt eller regelbundet sex med.
  • Nära relationer avser ibland även föräldrar, syskon eller nära vänner

Vad är våld i ungas nära relationer?

  • Våld i ungas nära relationer kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt. Det kan handla om fysisk misshandel, kränkningar, hot eller förolämpningar.
  • Att kontrollera den andres förehavanden, till exempel vad hen har på sig, vem hen träffar, vad hen tycker och tänker eller att på andra sätt försöka begränsa den andres frihet och livsutrymme.
  • Det kan också vara sexuellt tvång, våldtäkt eller andra sexuella övergrepp. Våldet kan ske offline eller online. På nätet och i sociala medier kan det till exempel förekomma att någon sprider bilder eller filmer mot ens vilja.
  • Vi kan inte utgå från att våld i ungas nära relationer ter sig på samma sätt som i vuxnas relationer. Ungas och vuxnas liv skiljer sig på många sätt. Delvis för att samhället förändras över tid, men också för att ungas livsvillkor skiljer sig från vuxnas då de till exempel rör sig i andra miljöer och ofta bor hos sina föräldrar. Därför är det troligt att våld i ungas nära relationer även kan ta andra former och uttrycksätt än för vuxna.

Hur vanligt är det?

  • Det finns få studier om förekomsten av våld i ungas nära relationer i Sverige men BRÅ (Brottsförebygganderådet) har gjort en kartläggning som visar att nästan var femte 16–24-åring i Sverige har blivit utsatt.
  • Både killar och tjejer utsätts för våld i nära relation, men det är vanligare för tjejer att bli utsatta. Även att identifiera sig som en hbtq-person innebär ökad utsatthet.
  • Förekomsten var högre bland tjejer (23 %) än bland killar (14 %), och bland 20–24-åringar var det också högre jämfört med de som var mellan 16 och19 år.
  • Det vanligast förekommande våldet var psykiskt våld (16 %) följt av fysiskt våld innefattande även sexuellt våld (9 %).
  • I BRÅs undersökning framkom att det är väldigt få som som anmält till polisen att man blivit utsatt för våld i nära relation (under 5 %) att de hade polisanmält händelsen. Däremot hade ungefär 12 % av tjejerna och 3 % av killarna önskat att de fått mer stöd än de fick.

Vem utövar våld i ungas nära relationer?

  • Enligt BRÅ:s undersökning var förövaren oftast i samma ålder när en kille blev utsatt, medan tjejer vanligen blev utsatta av killar som var något äldre än de själva.
  • Vanligast var att förövaren var en person av motsatt kön. För 98 % av de utsatta tjejerna var förövaren manlig och för 90 % av de utsatta killarna var förövaren en tjej.

Maktobalans i unga relationer

  • Den som utsätter tar makt över den andra, genom att göra så att den andra känner sig hotad, pressad eller otrygg. Den som blir utsatt kan känna sig tvungen att anpassa sitt liv för att skydda sig.
  • Ofta är den som använder våld lika gammal eller några år äldre. En åldersskillnad på bara några år kan påverka maktbalansen i ett förhållande, till exempel att den ena personen bor hemma och går i skolan medan den andra har ett eget boende och tjänar egna pengar.

Varför är det så svårt att se om någon blir utsatt för våld?

  • De som använder våld brukar vara bra på att dölja det, tex genom att vara världens gulligaste när andra är med eller att rikta våldet mot en del av kroppen där blåmärken kommer döljas av kläder. Många som blir utsatta väljer av olika anledningar att inte berätta för vänner och familj, till exempel för att de är oroliga för vilka reaktioner de kommer möta.

Bortförklaringar, ursäkter och löften..

  • De flesta som använder våld är dåliga på att ta ansvar för sina handlingar, och skyller ifrån sig på något eller någon.
  • De kan säga att de blev provocerade eller att de har ett hett temperament och inte kan kontrollera sig.
  • De kan vara manipulativa och försöka få det till att det är de själva det är synd om.
  • Många förminskar andras känslor och upplevelser, till exempel säger att den som är utsatt är känslig eller överdriver.
  • Ofta ber de om ursäkt och förlåtelse direkt efter våldet, och lovar att det här var sista gången och att det ska bli ändring.
  • Även om det kan bli bättre i perioder, är det tyvärr vanligt att den som utsätter sin flick- eller pojkvän för våld fortsätter med det, trots ånger och löften.

Vad finns det för koppling mellan normer och föreställningar om kön, sexualitet och relationer?

  • Enligt en del forskare så har våld i nära relationer ett tydligt samband med normer och föreställningar om kön, maskulinitet och femininitet. Det behöver dock inte innebära att våldet är socialt accepterat.
  • När det handlar om unga personer finns även andra normer och föreställningar, till exempel normer om hur ungdomar och deras relationer eller sexualitet ska vara. Dessa normer kan också påverka barn och ungdomars syn på våld och våldsbeteenden.
  • Det är viktigt att uppmärksamma att normer alltid förekommer i ett samhälleligt, socialt och kulturellt sammanhang.

Ung och övervakad – våld i digital form

  • När man är nykär vill man oftast vara tillsammans 24/7. Och kan man inte vara tillsammans fysiskt så kan man ju alltid ringa, chatta eller messa. Problemet uppstår när den ena parten börjar kontrollera och begränsa den som hen är tillsammans med.
  • Digitalt våld kan till exempel innebära att någon delar privata bilder av dig eller sprider rykten om dig i sociala medier. Det kan också handla om att din pojkvän eller flickvän kontrollerar, trakasserar och hotar dig genom mobilen, paddan eller datorn.
  • Det kan börja med att ens partner hela tiden vill veta var man befinner sig eller vill ha lösenorden till din mejl eller sociala medier. Först kanske man uppfattar det som gulligt att hen är lite svartsjuk, men ofta eskalerar det till att man slutar umgås med några andra än sin partner av rädsla för att bli straffad.

Mobilen lämnar spår – vad menas med det?

  • I dagens digitaliserade samhälle krävs ingen större insats eller tekniskt kunnande för att kontrollera en partner. Och vill förövaren inte bli påkommen med att gå igenom sin partners samtalshistorik eller sms kan jobbet skötas av spionappar som speglar allt användaren skriver, säger och gör och som inte syns på skärmen.
  • Spionappar, gps – och platsfunktioner är verktyg som ibland utnyttjas för att kunna kontrollera en partner eller familjemedlem via mobilen.
  • Spionappar används även mot unga som lever i en hederskontext och hbtq-personer. Det kan till exempel handla om föräldrar som kontrollerar sina barn eller pojkar och män som kontrollerar sina flickvänner och fruar för att upprätthålla familjens heder.
  • För kvinnor som lämnar en våldsam relation kan det vara nödvändigt att radera sin identitet på alla digitala plattformar. Om man lämnar digitala spår kopplade till ens gamla identitet är man spårbar. När det handlar om unga personer, som umgås i samma kretsar eller kanske till och med går i samma skola, blir det näst intill omöjligt för den utsatta att undvika förövaren.

Nya verktyg, samma mekanismer

  • Digitalt våld är ett uttryck för pojkars och mäns våld mot flickor och kvinnor. Även om digitalt våld kan förekomma i alla typer av relationer är majoriteten av de som utsätts för kontroll och maktutövande flickor och kvinnor. Personen som utsätter är då oftast en pojke eller man.
  • Fysiskt våld samspelar nästan alltid med psykiskt och digitalt våld. Däremot kan digital kontroll och digitalt våld i vissa fall förekomma utan fysiskt våld. Därför kan det vara svårt att se vart gränsen mellan kärlek och kontroll går för den utsatta. Det kan också vara så att vänner och familj till den utsatta förringar eller ursäktar digitalt våld med att partnern är väldigt omtänksam. Det kan också vara så att det digitala våldet fortsätter även efter det att relationen är avslutad.

Våld kopplat till Tinder, pornografi och förväntningar

  • Frågan om porr är något som berör många och väcker starka känslor. Vårt fokus i frågan ligger i det förebyggande arbetet och hur vi kan prata med unga om nätet, sex och gränser.
  • Porr är idag en del i många ungas liv som påverkar deras sexualitet på olika sätt. Därför tycker vi att det är viktigt att på ett neutralt sätt kunna lyfta frågan. Att våga prata öppet om vad de möts av på nätet och vilken effekt det har på dem utan att vara vare sig uppmuntrande eller dömande.
  • Forskning visar att porr kan bidra till flera skadliga effekter gällande sex, sexköp och övergrepp.

Dagens porr

  • Porr är ofta den första och huvudsakliga källan till ”sexualkunskap”
  • Medelåldern för att aktivt söka efter porr är 12 år
  • En av fyra killar i 18 års åldern tittar på porr varje dag, de som tittar dagligen har oftare varit utsatta för sexuella övergrepp och/eller utsatt andra
  • Porr utformar idag barns, ungas och vuxnas syn på kön, sex, samtycke och relationer
  • Stor konsumtion av porr ”tröttar hjärnan”, man behöver titta oftare och/eller se grövre porr för att få samma kick

Är porren jämställd?

  • Många som tittar mycket på porr upplever att de blir negativt påverkade. Det är vanligt att porr innehåller förnedring mot framför allt tjejer och kvinnor och andra handlingar som inte känns bra att titta på. Den känslan är viktig att ta på allvar. Väldigt mycket porr är kvinnoförnedrande och framställer tjejer och kvinnor som objekt som bara finns till för mannen. Det visas oftast heller ingen ömsesidighet eller samtycke.
  • Att gå över någon annans gränser kan vara inspirerat av porr. Forskning visar till exempel att killar som tvingar eller pressar tjejer att ha analsex är delvis inspirerade av porr. Porr kan också användas som en del av ett sexuellt övergrepp, till exempel att tvinga någon att titta på porrfilm. Ett annat övergrepp är att pressa någon att bli fotad eller filmad och sedan sprida bilden/filmen på porrsajter.

Hur kan porren påverka relationen och synen på vad som är ok?

  • En som tittar på porr kan tro att sex ska vara som i filmerna. Killar kan tro att tjejer gillar det som kvinnor i porrfilmer utsätts för, till exempel förnedring eller våld. Som kille kan du också tänka att du ska vara dominant och bete sig på samma sätt som i porren. Tjejer kan å sin sida känna att de måste ställa upp på allt som visas i porren.
  • Porren skapar och förstärker också rasistiska fördomar. Samma sak om du är hbtq-person. Personer som konsumerar porr kan ha överdrivet positiva attityder till din sexualitet, tycker du är ”spännande” och blir fixerad och fascinerad över att du är “annorlunda” från hen själv. Att bli utsatt för diskriminering på det viset känns ofta fel och förnedrande. Ofta kan det kännas som att en blir till ett objekt, “en stereotyp” och inte bli sedd som en hel människa med en egen sexualitet.
  • Kom ihåg att det är helt okej att tycka och känna att du inte vill att den du är tillsammans med kollar på porr.

Kopplingen mellan våld och ohälsa

  • I flertalet rapporter framgår även att det finns tydliga könsskillnader i hur unga kvinnor och män reagerar på våldet. De unga kvinnorna uppger att de mår sämre och lider mer av våldet, särskilt det psykiska våldet, än de unga männen. Detta kan bero på att de unga kvinnorna oftare utsätts för våld av någon närstående, vilket kan göra övergreppet svårare att hantera och bearbeta.
  • En ständig oro för våldsutsatthet kombinerad med faktisk utsatthet kan också vara en faktor som leder till stora påfrestningar för unga kvinnor.

Lagar och regler

  • När förbudet mot sexuella trakasserier infördes var den svenska lagstiftaren tydlig; Sexuella trakasserier utgör ett maktmissbruk och måste ses ur ett könsmaktsperspektiv. Ett förbud mot sexuella trakasserier är därför en viktig jämställdhetsfråga*.
  • Det finns ett flertal olika lagar som kan bli aktuella när det handlar om sexuella trakasserier.
  • De fyra viktigaste lagarna är; diskrimineringslagen, arbetsmiljölagen, skollagen och brottsbalken.
  • Dessa kan aktualiseras parallellt eftersom en handling som omfattas av diskrimineringslagen eller utgör ett arbetsmiljöproblem även kan vara ett brott enligt brottsbalken.

Lagar och regler – Jämställdhetsmyndigheten (jamstalldhetsmyndigheten.se) Länk till annan webbplats.

Vi får inte heller glömma samtyckeslagen. Det var första juli 2018 som sexualbrottslagstiftningen trädde i kraft. Den bygger på principen om att allt sex ska vara frivilligt, ibland kallas den också för samtyckeslagen.

  • Enligt lagen blir det förbjudet att ha sex med en person som inte uttryckligen sagt ja eller aktivt visar att den vill delta. Det ska inte längre krävas att gärningspersonen har använt sig av våld eller hot, eller utnyttjat offrets särskilt utsatta situation.

Svartsjuka är inte romantisk

  • Jämställdhetsmyndigheten är delaktig i många våldsförebyggande uppdrag med fokus på kunskapsspridning och mäns delaktighet och ansvar i arbetet mot våld. Bland annat driver myndigheten tillsammans med länsstyrelserna och stiftelsen ungarelationer.se den årliga kampanjen Svartsjuka är inte romantiskt Länk till annan webbplats.. Syftet med materialet är att skapa samtal om killars våld mot tjejer och våld i ungas partnerrelationer.
  • Tjejers och unga kvinnors utsatthet för våld är också ett särskilt fokus i regeringens nationella strategi Länk till annan webbplats.för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Tack för oss! Vi tackar för idag och hoppas att kunnat förmedla lite ny kunskap kring hur våldet kan te sig i unga relationer.

Nästa avsnitt så fortsätter vi med att prata om ungdomar och fokuserar då på sexuell exploatering.

Fortsätt att stödja oss i kampen att sprida kunskap om våld i nära relation, tillsammans gör vi en förändring.

Kontaktuppgifter:

Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se

Textversion, avsnitt 14, "Sexuell exploatering"

Hälsar alla välkomna till Dolda motiv i rampljuset och avsnitt 14 med mig Annasofia och min kollega Pernilla.

I föregående avsnitt pratade vi om våld i unga relationer och i dag ska vi fortsätta ha fokus på ungdomar och beröra ämnet sexuell exploatering och vad det innebär.

Sexuell exploatering, vad menas med det?

Sexuell exploatering är ett samlingsbegrepp för olika former av sexuellt utnyttjande. I svensk rätt är sexuell exploatering en definition av ett flertal olika brott, till exempel:

  • Människohandel för sexuella ändamål.
  • Groomingbrott, det vill säag när en vuxen person tar kontakt med ett barn i syfte att begå sexuella övergrepp mot barnet.
  • Köp av sexuell tjänst.
  • Framställning, innehav eller spridning av dokumenterade sexuella övergrepp mot barn (barnpornografibrott).
  • Genom att sprida den här informationen vill vi uppmärksamma att omfattningen av sexuell exploatering av barn och unga i Sverige är stor, och att den sker på många olika sätt.

Vilka och hur?

  • Pernilla: Barn och unga som säljer sex kommer från alla typer av familjer i alla delar av samhället, från olika kulturer och från olika länder.
  • Att sälja sexuella tjänster kallas i regel prostitution, vilket inte sällan förknippas med en stereotyp uppfattning om hur det går till: En person (oftast en kvinna) går på gatan och erbjuder sin kropp till män som passerar förbi i bilar. Det sker såklart på det sättet också, men nuförtiden är det mer vanligt att det går till på andra sätt.
  • Barn och unga som säljer sex gör det oftast i sociala medier. På nätet finns forum som är helt avsedda för annonsering av sexuella tjänster. För barn och unga som befinner sig i sexuell exploatering finns få möjligheter att skonas från ytterligare utnyttjande.
  • Genom användandet av sociala medier är den utsatte nästan alltid tillgänglig, och efterfrågan när det kommer till sexuell exploatering av ungdomar är enorm.
  • Inom begreppet ”prostitution” behöver det inte alltid förekomma rena pengar heller. Ett byte av någon form av sexuell tjänst mot tak över huvudet, mat, kläder, droger eller liknande är också en form av prostitution.
  • Många som byter sexuella tjänster mot saker vill inte definiera sig som en del av prostitution och vissa vill heller inte tillstå att det finns en problematik kring det som sker.
  • Det är aldrig den som utsätts för sexuell exploatering som bär ansvaret för det som sker. Det spelar ingen roll om barnet/ungdomen har möjliggjort exploateringen genom att sälja sexuella tjänster eller genom att ha gjort sig själv tillgänglig för exploatering på andra sätt.

Självskadebeteende

  • Vi börjar med att prata om vad ett självskadebeteende är. Ett självskadebeteende räknas som något en person gör mot sig själv med avsikt att skada sig. Det kan handla om fysisk eller psykisk skada. När man pratar om självskadande tänker många på någon som skär sig, för det är den vanligaste formen av självskada det pratas om. Det finns dock mängder av olika självskadebeteenden, men vi kommer inte gå igenom fler just nu, förutom sex som självskadebeteende.
  • Först på senare år har sex som självskadebeteende börjat uppmärksammas, att det överhuvudtaget finns som begrepp. Sex som självskadebeteende innebär att ha sex eller låta någon ha sex med en fast det inte känns bra. Det kan prostitution med någon form av betalning, eller utan betalning. Det kan handla om att ha sex på sätt som man egentligen inte vill, eller låta den andra personen göra saker som man inte vill, till exempel bjuda in en tredje part.

Men varför?

  • Det undrar många.
  • Ja, varför någon skadar sig själv med sex – eller på annat sätt – kan finnas många anledningar, men handlar oftast om sätt att hantera sin ångest.
  • Det är inte ovanligt att våldtäkter eller andra sexuella övergrepp ligger i ryggsäcken för den som utvecklat ett sexuellt självskadebeteende.
  • Våldtäkt och övergrepp sätter spår, spår som kan ställa till det långt framöver. Genom att utsätta sig om igen för övergrepp så kan den lätta ångesten för tillfället, även fast det i långa loppet skapar ännu sämre mående.
  • Det är av väldigt stor vikt att den som blivit utsatt för ett övergrepp av någon form får möjlighet att prata om det som skett och hjälp att bearbeta.

Miljöer på internet

  • Snapchat
    Kort sagt är Snap en mycket populär app där bilderna försvinner efter att du tittat på dem.
  • Yubo
    Yubo är appen som förut hette Yellow, men nu alltså bytt namn. Det är som en dejting-app för ungdomar där de får ställa in vilket kön och ålder de vill skaffa kompisar i och sedan ”swajpa” fram kontakter. Det har funnits många varningsflagg gällande det som försiggått på Yellow och appen bytte namn till Yubo.
  • KiK
    KiK är en chatt-app som är mycket populär bland barn och ungdomar.
  • Instagram
    De flesta av oss känner till Instagram vid det här laget, appen där vi kan dela med oss av våra liv i bildform. Det som är viktigt att veta är att många olika kändisar och så kallade ”influencers” har stora följarskaror, där barn och ungdomar kan bli kontaktade av äldre män.
  • Tinder
    Dejting-appen för vuxna som även ungdomar använder. Det har nyligen, 2019, rapporterats om att prostitution förekommer på Tinder där män kontaktar kvinnor och erbjuder dem pengar för sexuella tjänster.

Unga som säljer sex

  • Den kunskap som finns inom området visar att den genomsnittliga åldern när unga börjar sälja sex är 15 år bland pojkar och 16 år bland flickor.
  • Enkätundersökningar bland elever på svenska gymnasieskolor visar att runt 1 procent av ungdomarna har sålt sex mot ersättning. I undersökningarna är det något fler pojkar än flickor som svarar att de sålt sex.
  • Undersökningar visar att erfarenheten av sex mot ersättning är något högre bland unga homo- och bisexuella personer än unga heterosexuella personer, samt bland transpersoner.

Sugardejting

  • Så kallad sugardejting är en form av prostitution och ett uttryck för mäns våld mot kvinnor. Det förekommer vanligtvis mellan en äldre man och en yngre kvinna, men även mellan äldre kvinnor och yngre män, mellan samkönade eller personer som inte definierar sig som kvinna eller man.
  • Relationen definieras av att det finns en uttalad eller outtalad överenskommelse om ersättning för sexuella tjänster, som till exempel kläder, resor och restaurangbesök. Det finns fall av så kallad sugardejting som inte involverar sexuella handlingar, men förbindelsen kännetecknas ändå av makt och kontroll från köparens sida.
  • Den som är sugarbaby strävar vanligen efter att finna någon som kan finansiera vederbörandes liv eller livsstil Länk till annan webbplats., medan den äldre parten vanligen eftersträvar en sexuell relation Länk till annan webbplats.. Den ekonomiska ersättningen kan exempelvis utgöras av ett kreditkort, månatliga betalningar, eller betalda möten, och det är vanligt att den som är sugarbaby dessutom får dyra kläder, resor och middagar.

Var sker det här dejtandet?

  • Pernilla: Sugardejtning bedrivs ofta via internet på särskilda dejtningssidor. Andra dejtningssidor kräver att man anger kön, samt eventuellt sexuell läggning och ålder.
  • Sugardejtningssidorna kräver att vederbörande anger om den är en sugardad, sugarmama, sugarbabe eller boytoy. Vanligen är det fråga om sugardad och sugarbabe, det vill säga heterosexuella relationer mellan äldre män och yngre kvinnor, där relationen innefattar ekonomisk ersättning till den yngre parten.
  • När du träffar en person på en sugardejting-sida kan du inte med säkerhet veta personens bakgrund eller ens om denne använder sitt riktiga namn eller ålder. Du kan heller aldrig veta om denna person har onda avsikter, vilket sätter dig i en väldigt utsatt position, och kan leda till att du blir utnyttjad både psykiskt och fysiskt.

När någon ställer upp på sex i utbyte mot gåvor har det så avgörande samtycket försvunnit och förövaren gör sig skyldig till sexköp.

Om den som utsätts för så kallad sugardejting är under 18 år så begår förövaren ett sexualbrott, det vill säga utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. Är den utsatta under 15 är brottsrubriceringen våldtäkt av barn.

Även pojkar och unga män utnyttjades genom sugardejtning

  • Under 2018 noterade polisen en fortsatt ökning av en så kallad sugardejtning som bedrevs via internet på särskilda dejtningssidor.
  • Sugardejtning är, enligt polisen, ytterligare ett sätt för vuxna män att kunna utnyttja unga personer för sexuella ändamål mot betalning. Under 2018 såg polisen en ökning av antalet unga män och pojkar som utnyttjades inom ramen för sugardejtning.

Vad säger sexköpslagen?

  • Den som “mot ersättning skaffar sig en sexuell förbindelse” kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.
  • Köp av sexuell handling från barn under 18 år kan ge upp till två års fängelse.
  • Köp av sexuell handling från barn under 15 år kan ge sex års fängelse för våldtäkt mot barn.
  • Försök till sexköp är också olagligt.

Vad är Grooming?

  • Grooming innebär att någon föreslår en träff eller stämmer träff med barn under 15 år i sexuellt syfte. Med träff menas både fysiska möten och möten på nätet. Den första kontakten sker ofta på sociala medier eller spel. En förövare kan ha kontakt med flera hundra barn samtidigt.
  • Genom bekräftelse, mutor, utpressning eller rena hot försöker förövaren få barnet att posera naket eller att träffas så att förövaren kan begå sexuella övergrepp. Grooming kan ge böter eller fängelse i upp till två år. Läs mer om sexualbrott mot barn på nätet på polisens webbplats Länk till annan webbplats..
  • Tänk på det här! Det här kan hända alla barn. Både tjejer och killar. Det är aldrig barnets fel.

Hur kan grooming gå till?

  • Ofta är det svårt att veta om man är utsatt för grooming. Många förövare pratar inte om sex till en början. De låtsas vara någon annan och tar kontakt med barn och ungdomar för att bygga upp en relation.
  • Det finns också en annan typ av förövare som inte har tålamod att bygga upp relationer, utan direkt ber någon att till exempel visa brösten eller liknande. Genom att kontakta många killar och tjejer samtidigt, ibland fler än hundra, hoppas personen att någon av dessa ska nappa.
  • Det finns vuxna som är ute efter att träffas för att ha sex, för att komma över lättklädda bilder eller för att få se bilder på unga, lättklädda personer. De kan använda sig av flera olika användarnamn och låtsas vara olika personer. Förövarna är alltid inne på appar, spel och liknande som är mest populära bland unga.

De här berättelserna är baserade på verkliga fakta, men både namn och användarnamn är påhittade.

Isak:

Fredrik_01 började chatta med Isak, 12 år, när de spelade onlinespel. Snart spelade och chattade de dagligen och pratade bland annat om fotboll och tjejer. När Isaks pengar tog slut innan sommaren var Fredrik_01 snäll och satte in 200 kronor på hans spelkonto. Under sommaren fyllde han även på Isaks kontantkort till mobilen.

Isak var glad över att ha hittat en så schysst kompis. Därför var det inte konstigt att de skulle träffas hemma hos Fredrik_01. Isak gick dit själv eftersom de kände varandra så väl och bodde i samma stad.

Men när han kom dit visade det sig att Fredrik_01 var en gubbe som ville att Isak skulle göra äckliga saker med honom. Isak blev väldigt förvånad eftersom han hade trott att killar inte råkade ut för sådant här. Det tog tre år innan Isak vågade berätta vad som hänt för någon.

Julia:

Julia, 12 år, kände sig ofta ganska ensam. Hon ägnade allt mer tid åt att chatta och tyckte det var en av de bästa dagarna i hennes liv när hon och Fluffis99 hittade varandra. Julia tyckte att det var så skönt att Fluffis99 nästan alltid fanns där hon loggade in. Ingen hade tidigare sagt till henne att hon var söt och fin.

Hon tyckte att det kändes som om Fluffis99 förstod henne när hon berättade om sitt liv och om vad som var jobbigt. Efter ett tag skrev Fluffis99 att de borde prova att bli modeller. Hon hade en jättebra kontakt som hon till och med hade träffat på riktigt, en helschysst kille som hette Gustav.

Gustav och Julia började umgås online och han ville se henne i webbkameran, helst utan tröja, för att kunna avgöra om hon skulle passa som modell. Han sa att han gillade vad han såg. Julia kanske skulle kunna bli modell! Hon blev väldigt glad. Hon hade aldrig känt sig så uppskattad av någon.

Tänk att Gustav, en fotograf, tyckte att hon var snygg. Han ville se mer av henne i webbkameran och Julia skickade dessutom några bilder. Till sist fick Julia veta att Gustav och Fluffis99 var samma person. Fluffis99 var alltså en 57-årig man som använde sig av flera smeknamn.

Från grooming till snabba hot och utpressning

  • Grooming förekommer fortfarande men det har blivit vanligare att förövare istället agerar mycket snabbt för att få ett barn att visa sig naken i webbkamera eller skicka nakenbilder.
  • En vanlig metod är att en förövare tar kontakt med ett barn och inleder en konversation, för att sedan snabbt – med hjälp av smicker, instruktioner, mutor och tjat – få barnet att skicka bilder och filmer på sig själv.
  • Förövaren kan också använda hot. Hotet kan handla om att skada barnets syskon, husdjur, en förälder eller barnet självt. Ett annat vanligt hot är att förövaren säger sig kunna sprida rykten om, eller sexuella bilder på, barnet.
  • Barnet kan sättas under tidspress för att öka stressen och illusionen av att hen inte har någon annan utväg än att följa förövarens instruktioner. När barnet väl har skickat en bild så kan den användas för fortsatt utpressning. Hur funkar Länk till annan webbplats.grooming Länk till annan webbplats.? - ECPAT Sverige Länk till annan webbplats.

Hur kan jag prata med barn om grooming?

  • Ett barn som utsätts för utpressning kan känna sig helt i förövarens våld, rädd för både nästa kontakt och för att hotet ska verkställas. Skam och rädsla är känslor som gör att många barn och unga inte vågar berätta om eller anmäla övergreppen.
  • En vanlig reaktion hos föräldrar är att ifrågasätta varför barnet inte har berättat. Men en del i groomingprocessen är många gånger just att få offret att känna sig delaktig, att hen får ”skylla sig själv”. Förövaren bygger upp en känsla av medansvar hos barnet. Ofta blir resultatet att barnet inte berättar för att hen skäms eller inte vågar. Barnet kan också känna att hen får skylla sig själv.
  • Om barnet har hotats, utpressats eller övertalats att skicka en bild, eller om barnet fått en oönskad nakenbild skickat till sig: stötta barnet genom att vara lugn och närvarande. Döm inte, utan avlasta barnet från skammen. Det är aldrig barnets fel!

Tips till dig som är förälder, vad kan man som förälder tänka på?

  • Fråga inte bara hur barnet har det i skolan eller på träningen, utan också hur det är på internet.
  • Ta reda på vilka appar, sociala medier och spel barnet använder och prata om dem tillsammans med barnet.
  • Berätta att det finns vuxna på nätet som försöker utnyttja barn. Dessa vuxna är bra på att luras och kan verka unga och schysta. I vissa fall kan förövaren locka med smicker eller kanske saker i spel. I andra fall övergår det till rena hot.
  • Uppmana barnet att vara försiktigt med att lämna ut privat information eller att skicka bilder till någon. Man vet aldrig vad som händer med bilderna i framtiden.
  • Be barnet berätta för dig om det händer något på nätet som inte känns okej.

Vad kan vi göra - våldsprevention

  • Annasofia: Att förändra beteendet hos våldsutövare är viktigt för att förebygga våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Kommuner och regioner behöver stärka det arbetet – med de våldsutsattas trygghet i centrum.
  • Du som möter unga och/eller arbetar med unga har inte bara skyldigheter utan också möjligheter att hjälpa unga som lever med våld.
  • Unga ger ett starkt och tydligt mandat till dig som arbetar med unga, eller möter dem i exempelvis föreningssammanhang, att ta upp frågan om våld i ungas partnerrelationer. Vår erfarenhet är att unga anser att det är ditt ansvar som vuxen som valt att arbeta med unga och det innebär också en fantastisk möjlighet.
  • Unga värdesätter vuxna som har modet att prata om det som finns i deras liv, men som många vuxna inte verkar vilja se. Vi vet från samtal med unga att de efterfrågar kunskap, stöd och hjälp från vuxna, och, om inte annat, ibland bara någon vuxen som visar att den vill och vågar lyssna.
  • Det finns många olika organisationer dit du som blivit utsatt för sexuella övergrepp kan vända dig. Polisanmäl alltid när du blivit utsatt för ett brott.
  • Föreningen Storasyster kan hjälpa dig som blivit utsatt för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp. På deras hemsida kan du chatta med deras volontärer.
  • Brottsofferjouren: 020-021 20 19
  • Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
  • Jourhavande medmänniska 08-702 16 80 (har telefontid på nätterna)

Tack för oss!

  • Nu är det dags att säga hej då, vi hoppas att detta avsnitt har varit givande.
  • Vad är innehållet i nästa avsnitt?
  • Det är inte klart än.
  • Aha, men häng på och fortsätt att stödja oss i kampen att sprida kunskap om våld i nära relation, tillsammans gör vi en förändring.

Kontaktuppgifter:

Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se

Textversion, avsnitt 15, "Effekter av våldet, del 1"

Du gråter, pratar snabbt
Ändå förstår jag allt
Berätta vad han har gjort
Försök att andas

Vi ska packa dina saker mitt i natten
Ta din väska och gå
Vi ska packa dina saker i en taxi
Och dra därifrån
Och om det så tar tusen gånger
Ska jag hjälpa dig att lämna honom

Om det så tar tusen gånger
Ska jag hjälpa dig att lämna honom
Om det så tar tusen gånger
Ska jag hjälpa dig att lämna honom

Jag kommer säga det, tills du tror på det
Dеt är inte ditt fel
Jag kommer säga dеt, tills du tror på det
Det är inte ditt fel

Det var aldrig det

Välkommen till avsnitt 15 av podden Dolda motiv i rampljuset.

Dagens avsnitt handlar just om effekter av våldet och hur det påverkar den psykiska hälsan.

Idag har vi med oss en gäst som heter Sharlee, som ska med egna ord få berätta sin berättelse, välkommen hit!

Effekter av våldet:

  • Att utsättas för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld kan bidra till ökad risk för olika former av psykisk och fysisk ohälsa, både på kort och på lång sikt. Våld kan ge upphov till akuta skador som kräver sjukvård, men också leda till bland annat kroniska smärtor, ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom.
  • PTSD, ångest och depression är vanliga symtom bland våldsutsatta. I den svenska studien ”Slagen dam” uppgav nästan en fjärdedel av kvinnorna att de var deprimerade. Resultaten i en senare svensk studie visade att kvinnor som utsatts för fysiskt, sexuellt eller kontrollerande psykiskt våld oftare rapporterade symtom på depression än kvinnor som inte utsatts. I synnerhet var detta sant för kvinnor som utsatts för kontrollerande psykiskt våld.
  • Så det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att utsatthet för våld är ett betydande folkhälsoproblem.

Sharlees egna berättelse:

Sharlee berättar om en period i sitt liv då hon var våldsutsatt från sitt X. Han har utsatt henne för fysiskt, psykiskt, och sexuellt våld, det förekom både grovt fysiskt våld och förnedring och kontroll. Sharlee levde med detta i 3 år. Effekten av våldet har yttrat sig genom PTSD, depressioner, panikångest och fysiska effekter. Hon har fått uppsöka sjukhus flertalet gånger under denna period. Sharlee fick leva under sekretess under en period. Sharlee kan inte arbeta idag på grund av den psykiska ohälsa som hon blev drabbad av.

Sharlee kom i kontakt med en kvinnojour som hjälpte henne att bryta och flytta från mannen.

Kontaktuppgifter:

Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se

Textversion, avsnitt 16, "Effekter av våldet, del 2"

Välkommen till dagens avsnitt där vi kommer att fortsätta där det förra avslutade. Vi har kvar Sharlee på tråden som är fortsatt med oss och, där vi nu kommer att fokusera på effekter av våldet.

De kvinnor och män som hade utsatts för allvarligt sexuellt, fysiskt och/eller psykiskt våld uppgav i betydligt högre utsträckning symtom på depression och riskbruk av alkohol, och även kroppsliga symtom som huvudvärk, smärta i axlar eller nacke, yrsel eller återkommande tarmbesvär jämfört med dem som inte varit utsatta. Det var även flera gånger vanligare att uppge symtom på posttraumatiskt stressyndrom och självskadebeteende.

  • Personer som utsatts för våld i nära relationer kan uppleva allvarliga psykiska stressreaktioner med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) som en relativt vanlig följd.
  • PTSD är ett allvarligt och långvarigt ångesttillstånd som kan uppstå efter traumatiska upplevelser. Det yttrar sig på olika sätt, men har alltid inslag av tre typer av psykiska symtom: återupplevande, undvikande av det som påminner om händelsen och överspändhet.
  • Symtomen vid PTSD liknar dem som förekommer vid en akut stressreaktion. Skillnaden är att en akut stressreaktion per definition pågår som längst fyra veckor. Människor som lider av PTSD till följd av våld uppvisar påtagligt sämre livskvalitet än genomsnittsbefolkningen.
  • Psykisk ohälsa: De indikatorer som har valts för att belysa respondenternas psykiska hälsa är posttraumatiskt stressyndrom, depression, självskadebeteende och riskbruk av alkohol.
  • Post-traumatiskt stressyndrom (PTSD): Ett långvarigt stresspåslag ses ibland hos människor som utsatts för svåra traumatiska händelser.
  • Människor som lider av PTSD upplever ofta plötsliga, påträngande minnen från den traumatiska händelsen, är överspänt vaksamma, blir lätt stressade, sover dåligt och har svårt att koncentrera sig.

Psykisk ohälsa – depression och självskadebeteende

  • Depression: Depression är ett vanligt tillstånd hos både kvinnor och män i Sverige och en betydande orsak till sjukskrivning och behov av sjukvårdsresurser.
  • I likhet med PTSD är depression också kopplad till risk för annan psykisk och fysisk ohälsa, hälsofarliga vanor såsom rökning och riskbruk av alkohol samt risk för självskadande beteende.
  • Självskadebeteende: Att skada sig själv genom att rispa eller skära sig eller på annat sätt orsaka sig skador, liksom självmordstankar eller självmordsförsök är uttryck för ångest och psykisk ohälsa.
  • Riskbruk av alkohol: Riskbruk sågs hos 20 procent av alla svarande och var vanligare bland män (21 procent) än bland kvinnor (18 procent).

Fysisk hälsa

  • Psykosomatiska symtom: Att uppleva enstaka kroppsliga symtom, med eller utan en känd bakomliggande sjukdom, är vanligt bland både kvinnor och män. Förekomst av flera symtom, till exempel huvudvärk, smärta i axlar eller nacke, yrsel, öronsus eller återkommande tarmbesvär, kan tyda på ett så kallat somatiseringssyndrom, där fysiska besvär kan kopplas till psykisk oro, ångest, nedstämdhet eller stress.
  • Hjärtinfarkt: kan även vara en följd av våldet.
  • Bland de våldsutsatta kvinnorna var andelarna som uppvisade psykisk och fysisk ohälsa relativt lika oavsett om det allvarliga våldet de utsatts för var sexuellt, fysiskt eller psykiskt. Förekomsten av ohälsa skiljde sig inte heller åt beroende på om utsattheten skedde i barndomen eller i vuxen ålder.

Vad hände sen?

  • Hur vanligt är det då att man pratar med sina närstående, söker professionell hjälp eller polisanmäler sexuella övergrepp man utsätts för?
  • Hur gick det för dig efter uppbrytningen från din våldsutövare? – Jag tog kontakt med en kvinnojour som hjälpte mig ur våldet.
  • Vilken hjälp har du fått? Har du varit i kontakt med socialtjänsten? Varför, eller varför inte? Socialtjänsten såg inte mig då, utan jag pratade ur mig det och ljög om mina blåmärken, jag hade ursäkter för allt.
  • När började du att berätta för nära och kära? Visste de om att du levde i en våldsam relation? Jag har berättat lite för dom och de kanske misstänkte, men inte allt.
  • Droger och alkohol? Blev beroende av droger då jag vill döva slagen och inte gråta. Är drogfri sen 2013.

Kontaktuppgifter:

Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se

Textversion, avsnitt 17, "Människohandel, del 1"

Vi hälsar alla välkomna till avsnitt 17 av Dolda motiv i rampljuset med mig Annasofia och min kollega Pernilla. I dagens avsnitt ska vi prata om människohandel, vad innebär det?

Vad är människohandel?

  • Människohandel är en organiserad transport av människor som syftar till att utnyttja dem för olika ändamål.
  • Människohandel är ett brott som i många fall sker över gränserna och ibland utnyttjas offren för människohandel för flera olika ändamål, inte bara sexuella.
  • Vid människohandel samarbetar flera gärningspersoner ofta i olika länder, för att transportera offren från ett stället till ett annat.
  • Människohandel är ofta en del av den organiserade brottsligheten.
  • Brottet kan omfatta både ursprungsländer, transitländer och destinationsländer, men kan också ske endast inom ett land.
  • Människohandel är ett brott som förekommer över hela världen. Handeln med människor genererar stora vinster, samtidigt som få personer åtalas och döms för brottet. Människohandel sker ofta över landsgränser, men förekommer även inom ett lands gränser.

Vad säger lagen om människohandel?

  • År 2002 blev människohandel för sexuella ändamål ett brott i Sverige.
  • År 2004 utvidgades paragrafen till att även omfatta människohandel som syftar till andra former av utnyttjande än för sexuella ändamål, som till exempel tvångsarbete och handel med organ. Kravet på att något gränsöverskridande skulle ha skett togs också bort.
  • År 2010 antogs en ny paragraf om människohandel där det så kallade kontrollrekvisitet togs bort.
  • År 2018 antogs en reviderad paragraf om människohandel och en helt ny paragraf om människoexploatering.

Om människohandel för sexuella ändamål:

  • I Sverige är människohandel för sexuella ändamål främst ett storstadsfenomen, men det förekommer även på mindre orter i landet.
  • De kvinnor och flickor som utnyttjas för sexuella ändamål förs i första hand till Sverige från Rumänien, Nigeria och Polen. Många av kvinnorna är medvetna om att de kommer att utnyttjas i prostitution men blir lurade när det gäller villkoren.
  • Till exempel riskerar de att skuldsättas. De förväntas ofta betala tillbaka pengar för resekostnader, hyra, annonsering, mat och hygienartiklar.

Andra orsaker till att det sker handel med människor:

  • Människohandel med barn. I Sverige har de flesta fall av människohandel med barn för sexuella ändamål rört flickor i åldrarna 16-17 år. Det förekommer också att barn förs till Sverige för att de ska utnyttjas för att begå brott och för att tigga.
  • Människor utnyttjas även för andra ändamål, som tvångsarbete, tiggeri och brottslig verksamhet som inbrott och stölder.
  • Människohandlarna tar ibland ifrån offren deras passhandlingar när de anländer till destinationslandet. På det sättet begränsas deras rörelsefrihet. Därefter får de arbeta av en fiktiv skuld.
  • Några av de branscher där tvångsarbete förekommer är inom bärplockning, hotell och restaurang, trädgårdsarbete, byggarbete och asfalts- och stenläggningsarbete.
  • Den som utnyttjar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri, döms för människoexploatering. Straffet är fängelse i högst fyra år.
  • Om offret är under 18 år krävs det inte att något otillbörligt medel som exempelvis våld, hot eller tvång har använts mot dem för att förövaren ska dömas för människoexploatering.
  • Om brottet gäller en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett särskilt hänsynslöst utnyttjande döms förövaren för grov människoexploatering. Straffet är fängelse i lägst två och högst tio år.
  • Brottsbalkens människohandelsparagraf kan användas i situationer där ett offer exploateras för krigstjänst, avlägsnande av organ, tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte.
  • I en dom från Göteborgs tingsrätt 2012 förklarar domstolen att ”situationer som innebär nödläge i den mening som avses med straffbestämmelsen om människohandel är när en person förmås arbeta under synnerligen svåra förhållanden till en mycket låg lön. Andra exempel är när en person förmås tigga eller stjäla”.

Människohandel för tiggeri och brottslig verksamhet:

  • Tiggeri – att utan någon motprestation be om ekonomiskt understöd – är i sig inte straffbart eller annars otillåtet enligt svensk rätt. Det gäller även när det bedrivs i former som kan beskrivas som organiserade, dvs. att enskilda som tigger samordnar sina aktiviteter samt bor, reser och lever tillsammans. Att på detta sätt organisera tiggeri är inte brottsligt så länge det inte sker på ett otillbörligt sätt, dvs. att ingen luras eller tvingas till att utföra tiggeriverksamhet åt någon annan.
  • Om det sker på ett otillbörligt sätt kan människohandel för tvångsarbete enligt 4 kap. 1 a § brottsbalken bli aktuellt.
  • Liksom för människohandel för sexuella ändamål och tvångsarbete är det svårt att beräkna omfattningen av människohandel för tiggeriändamål till, i och genom Sverige.
  • Vad gäller tiggeri träffar bestämmelsen endast den som exploaterar, dvs. otillbörligt använder andra i tiggeri. Utanför det straffbara området faller exempelvis normala frivilliga samarbeten vid tiggeri. För straffansvar måste det finnas ett orsakssamband mellan användandet av ett otillbörligt medel och exploateringen.
  • Utrymmet för en utsatt person att samtycka till en exploatering begränsas av kravet på att exploateringen ska ha skett genom ett otillbörligt medel och att själva exploateringen ska innefatta ett otillbörligt användande.
  • Under 2018 fick polisen in mer information om att kvinnor som tvingades tigga även tvingades till prostitution:
  • Erfarenheter från Sverige och andra länder visar att det främst är personer med fysiska eller intellektuella funktionsnedsättningar samt barn som löper risk att falla offer för människohandel för tiggeriändamål. En orsak till detta är, enligt Europol, att dessa särskilt utsatta grupper av offer genererar störst vinster åt förövarna. En annan grupp är unga kvinnor som dessutom ibland utsätts för sexuellt utnyttjande och bjuds ut för prostitutionsändamål av människohandlarna.
  • De som rekryterar personer som ska utnyttjas att tigga har ofta någon form av relation till offret: de kan vara släktingar, bekanta eller grannar. En sådan relation till förövarna kan göra det svårt för offren att våga vittna på grund av rädsla för repressalier. I några fall har förhör genomförts via videolänk till en domstol i offrets hemland då offret inte vågat vittna på plats i svensk domstol.

Människohandel för tvångsarbete:

  • Människor utnyttjas även för andra ändamål, som tvångsarbete, tiggeri och brottslig verksamhet som inbrott och stölder.
  • Människohandlarna tar ibland ifrån offren deras passhandlingar när de anländer till destinationslandet. På det sättet begränsas deras rörelsefrihet. Därefter får de arbeta av en fiktiv skuld.
  • Några av de branscher där tvångsarbete förekommer är inom bärplockning, hotell och restaurang, trädgårdsarbete, byggarbete och asfalts- och stenläggningsarbete.

Människohandel för tvångsarbete alternativt arbetskraftsexploatering inom kroppsvårdsverksamheter:

  • Under 2017 och 2018 sågs en kraftig ökning av antalet salonger i Sverige som erbjöd nagelvård.
  • Salongerna etablerades av utländska aktörer, oftast personer från Vietnam som
    hade så kallade EU-permanenta uppehållskort.
  • I vissa fall visade det sig att dessa uppehållskort hade utfärdats på felaktiga grunder.
  • Efter ankomsten till Sverige flyttades personalen regelbundet mellan olika nagelsalonger, vilket försvårade kontrollen av den anställdes faktiska arbetsplats och av att anställningsvillkoren efterföljdes.
  • Personer som anställs i den här typen av kroppsvårdsverksamhet riskerar att falla offer för brott
    människohandel eller att utsättas för andra eller arbetskraftsexploatering i form av orimliga arbetsvillkor och låga löner.
  • Under 2018 inleddes enstaka förundersökningar om människohandel för tvångsarbete kopplade till

Tvångsarbete eller en situation som innebär nödläge

  • Inom flera sektorer på den svenska arbetsmarknaden används i allt högre grad utländsk arbetskraft. Detta gäller särskilt i sektorer med en hög grad av lågkvalificerade och lågavlönade arbeten, där inhemsk arbetskraft inte finns tillgänglig eller är villig att utföra arbetena.37 Till skillnad från arbetskraft från EU-länder behöver medborgare i länder utanför EU arbetstillstånd för att ha rätt att arbeta i Sverige. I takt med att inslaget av utländsk arbetskraft ökade på den svenska arbetsmarknaden under 2000-talet skedde även en ökning av information till polisen gällande bl.a. arbetskraftsexploatering38 i form av dåliga arbetsförhållanden, orimliga arbetsvillkor, låga löner och svårigheter att få ut inarbetad lön, men även rörande människohandel för tvångsarbete.
  • Enligt artikel 2 i Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 29 angående tvångsarbete eller obligatoriskt arbete definieras tvångsarbete som:
  • a) varje arbete eller tjänst
  • b) som avfordras en person under hot om något slag av straff, och
  • c) till vars utförande ifrågavarande person icke inbjudit sig av fri vilja.

För att ge en bild av hur omfattande människohandel är och hur det ser ut i ett jämställdhetsperspektiv tänkte jag att vi ska nämna lite hur statistiken ser ut:

  • de flesta offer för människohandel är kvinnor (49 procent) och flickor (23 procent)
  • och därefter följer män (21 procent) och pojkar (7 procent)
  • en övervägande majoritet av offer för människohandel för sexuella ändamål är kvinnor
  • en tredjedel av offer för människohandel för tvångsarbete är kvinnor och flickor.
  • det finns en stor risk för att falla offer för människohandel i situationer där det råder väpnade konflikter och naturkatastrofer på grund av nedsatt rättssäkerhet, tvångsförflyttningar och socioekonomisk
  • Handel med kvinnor och barn fortsätter att vara en strukturell form av våld mot kvinnor, och medlemsländerna är enligt lag skyldiga att vidta könsspecifika åtgärder för att skydda och stödja offren.

Flyktingar från Ukraina löper risk för människohandel:

  • I samband med flyktingsituationer ökar risken för människohandel. Det kan finnas personer som verkar hjälpsamma men som istället vill utnyttja situationen. Jämställdhetsmyndigheten, som är nationell samordnare mot människohandel, har tagit fram information och flyers till flyktingar om vad de bör tänka på när någon erbjuder sig att ordna exempelvis resa, boende eller jobb.
  • Risken när de kommer till Sverige, lätt att utnyttjas
Eftersom frågor om prostitution och människohandel är komplexa och behovet av samverkan, rådgivning och stöd till de utsatta är stort, gav regeringen 2009 Länsstyrelsen i Stockholm ett nationellt samordningsuppdrag för att stärka det svenska arbetet inom området.Inom ramen för det uppdraget startades det Nationella Metodstödsteamet (NMT) mot prostitution och människohandel.NMT består av myndigheter som arbetar mot prostitution och människohandel och fungerar som en strategisk och operativ resurs för att utveckla och effektivisera samordningen mellan myndigheter och frivilligorganisationer.

Målet är att förebygga prostitution och människohandel för alla ändamål i Sverige. En viktig del i arbetet är att förbättra skyddet för utsatta och öka lagföringen av förövare.

Vi tackar för idag och hoppas att ni vill fortsätta att följa oss

  • Nästa avsnitt kommer att fortsätta att handla om människohandel och prostitution
  • Fortsätt att stödja oss i kampen för ett Sverige fritt från våld.

Kontaktuppgifter:

Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se

Textversion, avsnitt 18, "Människohandel, del 2"

I dagens avsnitt ska vi fortsätta att prata om människohandel och prostitution, om vem som är förövare, samt om samverkan mellan olika aktörer och stödinsatser.

Profiler: förövare och organiserade brottsnätverk

  • De brottsliga grupperingar som var ansvariga för de människohandelsbrott som uppdagades i Sverige under 2018 misstänktes tillhöra organiserade nätverk i offrens ursprungsländer. Grupperingarna, som huvudsakligen bestod av män, härrörde från länder som Rumänien, Bulgarien, Polen, Nigeria och Sverige. De var av skiftande etnisk bakgrund och var ibland knutna till organiserad brottslighet, men kunde också ingå i familjebaserade sammanslutningar.
  • De flesta förövare hade vid avslöjandet vistats längre eller kortare tid i Sverige, och hade ofta kontakter med personer med liknande bakgrund men med permanent hemvist i landet. Förövarna behärskade det svenska språket, och även engelska, samt besatt goda kunskaper om det svenska samhället. Detta innebar att de hade och utnyttjade ingående kunskaper både om situationen i destinationslandet, och om brottsoffrens levnadsförhållanden och ekonomiska och sociala förutsättningar i ursprungslandet. Dessa kunskaper gjorde det enklare att rekrytera och kontrollera offren, som inte hade motsvarande kunskaper.
  • Nedlagda förundersökningar och annan information från 2018 visar att vissa personer som misstänktes för människohandelsbrott för sexuella ändamål även misstänktes utnyttja offren, kvinnor och flickor, för människohandel för andra ändamål såsom t.ex. tiggeri.

Kriminella nätverk

  • Strukturen i de rumänska kriminella nätverken kan beskrivas som konstellationer med många lösa kontakter och vars bestående inte beror på en enskild individ. Konstellationerna ändrar sig över tid och individerna kan ägna sig åt flera olika brottstyper samtidigt som de organiserar människohandel för sexuella ändamål, människohandel för tiggeri och stöldbrottslighet. Nätverken exploaterar i majoriteten av fallen sina egna landsmedborgare för sexuella ändamål eller tiggeri.
  • På grund av de egenskaper som präglar flertalet av de observerade nätverken går det inte att fastställa hur många nätverk som bedriver denna typ av brottslighet i Sverige. I de konstellationer som är kända finns det någon form av släktskap mellan flera individer och det finns kopplingar mellan nätverken. Detta innebär att medlemmarna i de olika nätverken kan stötta varandra med till exempel fordon, logi och förmedling av andra kontakter. De rumänska nätverkens kriminella strukturer bedöms göra det möjligt för dem att vara flexibla, anpassa sig och därmed kunna ägna sig åt olika former av brottslighet samtidigt.

Förövarnas tillvägagångssätt – rekrytering av offren

  • Den information som inkom till den nationella rapportören i frågor som rör människohandel under 2018 visade, precis som tidigare år, att människohandlare och hallickar utnyttjade offrens socioekonomiska och individuella sårbarhet för att få dem att lämna sina hemmiljöer. De erbjöd kvinnorna försörjningsmöjligheter som verkade attraktiva eller åtminstone ansågs bättre än vad som erbjöds i ursprungslandet eller, i vissa fall, initierade ett känslomässigt förhållande som kunde vara svårt för kvinnorna att motstå på grund av deras redan prekära situation. Kvinnorna blev på så sätt lojala mot förövarna och mindre benägna att vittna mot dem.
  • Europol noterar i sin rapport om människohandel från 201628 att det rapporterats om många fall i bl.a. Nederländerna och Belgien, där s.k. pojkvänshallickar lurat eller tvingat minderåriga flickor in i prostitution.29 Flickorna har sedan blivit offer för människohandel för sexuella ändamål. Med ”pojkvänshallickar” menas unga män eller pojkar som inleder en relation med minderåriga flickor eller unga kvinnor med löften om en känslomässig relation eller giftermål och ett bättre liv. Syftet med en sådan relation är att binda flickorna till sig känslomässigt för att sedan kunna förmå dem till att utnyttjas för prostitutionsändamål. Liknande tillvägagångssätt har även använts i Sverige de senaste åren och även under 2018. För mer information, se bilaga 1, polisregion Stockholm.
  • Det förekom också att kvinnor reste till Sverige efter att ha ingått en överenskommelse med en rekryterare som de fått kontakt med via arbetsplatsannonser, internet, sociala medier såsom Facebook och Instagram, lokala rekryteringsagenturer eller personliga kontakter inom t.ex. familjen eller vänkretsen. Så fort kontakt etablerats är det vanligt att man väljer att kommunicera på forum som inte kan övervakas eller kontrolleras eller som är krypterade, såsom t.ex. WhatsApp.

Förövarnas tillvägagångssätt – transport av offren

  • Precis som tidigare år använde människohandlare flyg, bil, buss eller färja för att transportera flickorna och kvinnorna till Sverige. När kvinnorna kom till Sverige fick de i många fall själva ta sig till en överenskommen adress, oftast en lägenhet, eller så fördes de dit av förövarna. Kvinnorna utnyttjades för prostitutionsändamål i lägenheter som oftast hyrts i andra hand, i hyrda hotellrum, i kroppsvårdsverksamheter såsom massagesalonger eller, i begränsad omfattning, genom strippklubbar och i gatuprostitution. Det förekom också att hallickar och människohandlare eskorterade kvinnorna till en sexköpande mans bostad eller hotellrum för att minska risken för upptäckt och för att hålla nere kostnaderna för t.ex. lokaler.
  • Utnyttjats i prostitution av hallickar och människohandlare i flera andra EU-länder innan de fördes till Sverige. Detta förfarande är vanligt bland de kriminella nätverk som bedriver människohandel inom EU och görs för att kunna erbjuda sexköpande män omväxling och nya kvinnor samt för att förövarna ska kunna maximera sina vinster. Omplaceringen av offren gör det svårt för dem att etablera närmare kontakter med individer eller organisationer lokalt som skulle kunna erbjuda dem hjälp och stöd för att ta sig ur prostitutionen. Därmed minskas också risken för att information om offren och den brottsliga verksamheten når fram till polisen och att de kriminella organisationerna kan avslöjas.

Samverkan flera myndigheter nödvändigt

  • Människohandelsbrott innefattar ofta situationer där flera personer samverkar, mestadels i olika länder men också inom ett land, för att med hjälp av otillbörliga påtryckningar rekrytera och sedan förmå ett offer att resa från ett ställe till ett annat och där utnyttjas för olika ändamål.
  • Handel med människor är ett globalt växande problem som kräver strategier som prioriterar internationellt samarbete och omfattande förebyggande och straffrättsliga nationella åtgärder.
  • FN-organet för narkotikakontroll och förebyggande av brott, UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime), konstaterade i en global rapport publicerad 2018 att antalet rapporterade fall av människohandel och antalet dömda människohandlare ökade över hela världen.
  • Orsakerna till denna ökning kan vara dels en ökad kunskap om identifiering av offer för människohandel, dels en faktisk ökning av antalet individer som faller offer för människohandel. Den största ökningen av antalet identifierade offer för människohandel noterades framförallt i Asien och USA.

Stödfunktioner för att upptäcka prostitution och människohandel

  • Under 2018 ansvarade Jämställdhetsmyndigheten för stödfunktioner såsom ett nationellt metodstödsteam, en stödtelefon och regionkoordinatorer för bland annat yrkesverksamma. Stödet kunde bl.a. bestå av hjälp med att identifiera personer som kunde vara utsatta för människohandel och säkerställa att de fick sina rättigheter tillgodosedda. Regionkoordinatorer gjorde under året även uppsökande insatser i samverkan med Polismyndigheten riktat mot prostitution på ett flertal platser i landet.

Stödinsatser

  • I Sverige finns ett nationellt stödprogram (NSP) med syftet att erbjuda ett förbättrat samt kompletterande stöd till utsatta för människohandel och exploatering. Stödet ska anpassas till den utsattas individuella behov och ge möjlighet till en förbättrad livssituation. NSP är ett kompletterande stöd och kan därför inte användas i stället för samhällets medel, utan finns för att täcka upp vårdluckor och stärka utsattas möjligheter att ovillkorligt få stöd och skydd enligt de internationella mänskliga rättigheterna. Det är endast certifierade aktörer som kan ansöka om att en utsatt person ska ges tillträde till programmet och som därefter kan ansöka om finansiering av stödinsatser i de fall samhället inte bekostar dessa. För att kvalificera för programmet måste den utsatta anses ha behov av och rätt till stöd och skydd enligt de internationella överenskommelser som Sverige har ratificerat.
  • Totalt 2018 ingick 42 utsatta individer (27 vuxna och 15 barn) i NSP under 2018. Av dessa fick 12 kvinnor och 5 medföljande barn omfattande stödinsatser genom sex olika skyddade boenden.
  • Stöd för frivilligt återvändande och återintegration av personer utsatta för människohandel i Sverige
Myndigheternas ansvar, åtgärder och samarbete skapar tillsammans goda förutsättningar för att upptäcka prostitution och människohandel.Under 2018 hade Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att främja samordning och samverkan mellan myndigheter, frivilligorganisationer och andra aktörer inom områdena prostitution och människohandel.Utmaningar för rättsväsendet i ärenden om människohandel för tvångsarbeteMänniskohandel för tvångsarbete kan vara svårt att påvisa eftersom de personer som utnyttjas inte alltid ser sig som offer för människohandel – även i de fall då polis och åklagare har misstankar om att de utsatts för dessa brott. Offren rör sig oftast fritt, men är kontrollerade genom exempelvis hot om våld eller genom att de fråntagits sina passhandlingar eller satts i skuld till dem som organiserar verksamheten.Arbetstagare från länder utanför EU, som arbetar illegalt i Sverige hos oseriösa svenska arbetsgivare, står dessutom under stor press eftersom den illegala vistelsen kan avslöjas för myndigheterna om arbetstagarna protesterar över dåliga villkor. Offren är särskilt utsatta eftersom de befinner sig i ett land med en främmande kultur där de inte känner till de regler som styr arbetsmarknaden och inte kan språket.Det kan också vara svårt att utreda i vilken utsträckning en person kan ha blivit utnyttjad och om utnyttjandet är tillräckligt allvarligt för att ses som brottsligt under människohandelslagstiftningen eller om personen har vilseletts.

När det gäller att utnyttja någons utsatta belägenhet ska personen i princip inte ha haft något annat godtagbart val än att foga sig. Motsvarande bevisproblem finns även vid människohandel för sexuella ändamål, och i de situationerna finns det en möjlighet att åtala förövarna för alternativa brott som koppleri och grovt koppleri. Ett liknande utrymme för alternativa brott vid människohandel för tvångsarbete finns numera i form av det nya brottet människoexploatering.

Sanktioner mot arbetsgivare

  • Under 2015 sökte över 160 000 människor asyl i Sverige. I takt med att fler personer får avslag på sin ansökan om asyl växer andelen personer som avviker och ”går under jorden”. Under 2017 kände polisen till 12 000 personer som hade avvikit efter att de fått avslag på sin ansökan om asyl. Andelen personer som avvek efter att avlägsnandebeslutet vunnit laga kraft och vars ärenden då överlämnades till Polismyndigheten var något högre 2018 än 2017.54
  • De som håller sig gömda lever ofta ett mycket svårt liv. Om de arbetar har de en extremt låg lön och utnyttjas ofta av sina arbetsgivare. Det förekommer att de som inte arbetar tvingas in i någon form av kriminalitet såsom narkotikahandel, bedrägeri, stöld och rån eller att de utnyttjas sexuellt. I Stockholm varnar gränspolisen för att ensamkommande unga män kan utnyttjas som ”underhuggare” av kriminella grupperingar.
  • I Sverige är det brottsligt att ha en person anställd om han eller hon inte har rätt att vistas i landet eller saknar arbetstillstånd. När oseriösa arbetsgivare inte respekterar förbudet finns det stor risk för att dessa personer utnyttjas och faller utanför de skyddsnät som finns i fråga om arbets- och anställningsvillkor. Denna utveckling är inte bara skadlig för individen, utan för samhället i stort. Oseriösa arbetsgivare som utnyttjar obetald eller underbetalad arbetskraft snedvrider konkurrensen, dumpar arbetstagarnas löner och riskerar därmed att konkurrera ut de arbetsgivare som följer reglerna.
  • För att komma tillrätta med problemen med oseriösa arbetsgivare infördes en ändring i utlänningslagen den 7 juni 2018 som innebär att Polismyndigheten får genomföra inspektioner på arbetsplatser inom verksamhetssektorer som är identifierade som risksektorer. Detta för att kontrollera att arbetsgivare inte har anställda som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige. För att ytterligare motverka utnyttjandet av sådan arbetskraft dubblerades också straffavgiften för arbetsgivare.

Brottslighet och tillsynsarbete

Genom att bedriva tillsynsarbete lokalt ökar möjligheterna att uppdaga och beivra människohandel för olika ändamål. I praktiken innebär detta att polisen utövar tillsyn mot illegala och legala verksamheter som svart- och spelklubbar, restauranger, vattenpipskaféer, kroppsvårdsverksamheter m.m. Särskilt fokus riktas mot oseriösa arbetsgivare och brottsnätverk inom verksamheter där det finns stor risk för att människor utnyttjas för sexuella ändamål eller i tvångsarbete, alternativt i frågor om arbets- och anställningsvillkor.

Kontaktuppgifter:

Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se

Textversion, avsnitt 19, "Prostitution och människohandel, del 1"

Prostitution och människohandel för sexuella ändamål ingår som en viktig del i regeringens arbete för att motverka mäns våld mot kvinnor. Dessa områden lyfts särskilt fram i regeringens tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Människohandel för sexuella ändamål är att betrakta som en av de värsta formerna av mäns våld mot kvinnor. Människohandel förekommer i många former och flickor, kvinnor, pojkar och män utsätts på olika sätt för den här brottsligheten i Sverige.

Prostitutionens innebörd

Ordet prostituerad härstammar från latinets pro-stituere, som betyder ”att offentligt ställa ut”. Det antyder att någon ställs ut till allmänhetens beskådande, som en vara i ett skyltfönster, i syfte att granskas och säljas till vem som helst som är beredd att betala vad det kostar. Ordet beskriver med andra ord ganska väl vad prostitutionen handlar om. I prostitution är inte bara kroppen, utan hela människovärdet till salu.

Förbjudet att köpa sex, men inte att sälja. Varför?

  • I Sverige är det förbjudet att köpa sex, men inte att sälja sin kropp.
  • Det beror på att vi i det här landet, efter många års forskning, förstått att den som far illa i prostitutionen är den som säljer sig (oftast en kvinna) och hon behöver därför allt stöd hon kan få för att lämna sexhandeln.
  • Köparen däremot (oftast en man) använder kvinnan som en vara, vilket är helt oacceptabelt i ett jämlikt samhälle.

Vad är prostitution och vad säger lagen?

Prostitution definieras som:

När minst två parter köper eller säljer sexuella tjänster mot ersättning (vanligen ekonomisk); vilken utgör en förutsättning för den sexuella tjänsten (SOU 1995:15).

  • År 1999 blev Sverige det första landet i världen att förbjuda köp av sexuell tjänst utan att kriminalisera de personer som säljer sex.
  • Utformningen av lagen utgick från att det som gör prostitution möjligt är efterfrågan snarare än utbudet. Det ansågs inte heller rimligt att kriminalisera personer i prostitution då dessa redan befinner sig i en utsatt situation.
  • Syftet med lagstiftningen är att genom en normativ effekt minska efterfrågan på sexuella tjänster mot betalning.

Sexköpslagen – från kontroversiell lag till internationell modell

  • Sverige var det första landet i världen som gjorde det olagligt att köpa sexuella tjänster, men inte att sälja dem.
  • Prostitution skulle ses som en del av mäns våld mot kvinnor och därför blev det också viktigt att ansvaret skulle ligga hos förövarna, inte hos de utsatta. I oktober var jämställdhetsmyndigheten medarrangör till en konferens för att uppmärksamma att sexköpslagen fyller 20 år.
  • Det var ett stort folkrörelse- och påtryckningsarbete som låg till grund för att sexköpslagen till slut röstades igenom i riksdagen.
  • Kvinnliga politiker försökte övertala sina manliga kollegor att uttala sig positivt om lagen eftersom de antog att fler skulle lyssna då.

Var sker prostitutionen?

  • Gatuprostitutionen har minskat.
  • I dag är andrahandslägenheter den mest attraktiva marknadsplatsen för dem som organiserar prostitutionsverksamheter i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö.
  • Förövarna hyr oftast lägenheterna under en kort period på två till tre veckor genom olika lokala förmedlingar av andrahandsuthyrningar.
  • Antalet fall där oseriösa personer kontaktar kvinnor, som annonserar om försäljning av sexuella tjänster på olika webbsidor, med erbjudanden om att hyra lägenheter ökar också.
  • I de norra delarna av Sverige förekommer köp av sexuella tjänster både på hotell och i lägenheter, men också på vandrarhem och i
    camping- och hyrstugeområden.

Försäljning och köp av sexuella tjänster via internet under 2018- hur påverkar internet prostitutionen/köp av sexuella tjänster?

  • Öppnare gränser i kombination med de ökande möjligheter som teknikutvecklingen erbjuder för transaktioner och betalningslösningar via internet underlättar för kriminella aktörer.
  • Internet används för att förbereda brott, inhämta information om lämpliga potentiella marknader, kartlägga och rekrytera offer, annonsera offrens tjänster, publicera hot och undanröja bevis samt för betalningar för sexuella tjänster. Brottsligheten frigörs därmed från både tid och rum eftersom förövarna kan begå dessa brott när och var som helst.
  • Eftersom internetbrottslighet till sin natur är gränsöverskridande är internationellt rättsligt samarbete en förutsättning för effektiv brottsbekämpning. Samtidigt försvåras samarbetet av att många länders lagstiftning på området är outvecklad eller skiljer sig åt betydligt. Detta kan vara fallet när det gäller möjligheten att stänga ner webbsidor som används för förberedelse till koppleri och webbsidor där sexköpande män utbyter erfarenheter av att köpa och sexuellt utnyttja kvinnor och där de publicerar bilder på övergreppen.
  • Försäljningen av sexuella tjänster sker i dag i Sverige liksom i andra länder mestadels via internet.
  • Förövarna skriver ofta annonser så att sexköpande män skulle få intrycket av att offren själva är ansvariga för annonserna.
  • Sökverktyg används för att kunna kategorisera exempelvis land, kvinnornas etnicitet eller de sexköpande männens sexuella preferenser.
  • Kvinnorna har oftast ingen vetskap om vad som faktiskt beskrevs i annonserna, och vad de förväntades utföra. Detta gäller särskilt flickor och kvinnor som inte är skriv- och läskunniga.
  • Internet används också av sexköpande män för att recensera kvinnor som de köpt och utnyttjat för att utbyta erfarenheter samt varna andra män för att köpa kvinnor via vissa annonser eller webbsidor.

Vad finns det för arenor för köp av sexuell tjänst?

  • Sedan 2009 har Polismyndigheten bedrivit ett samarbete med flera hotellkedjor och även genomfört utbildning för hotellpersonal.
  • Sedan dess har det skett en successiv övergång från organiserade prostitutionsverksamheter på hotell till lägenheter hyrda i andra hand, framför allt i storstadsregionerna.
  • Det är troligtvis den ökade kunskapen hos hotellpersonal, samverkan mellan polisen och hotellbranschen samt framgångsrika ingripanden som ligger bakom denna märkbara förskjutning av prostitutionsarenorna.
  • Under den senaste tioårsperioden har antalet massagesalonger och andra verksamheter för kroppsvård i Sverige ökat kraftigt. De är mestadels koncentrerade till storstäderna men förekommer även i mindre städer.
  • Det bör understrykas att majoriteten av dessa verksamheter uppfyller alla tillståndskrav och är inte involverade i någon kriminell verksamhet. Det finns dock information som visar att vissa kroppsvårdsverksamheter används som täckmantel för brottslighet med fokus på prostitutionsverksamhet, men också för ekonomisk brottslighet och att majoriteten av offren ursprungligen kommer från andra länder än Sverige.

Vem säljer och vem köper?

  • Personer som befinner sig i prostitution kan komma från alla samhällsklasser och ha olika erfarenheter av att sälja sex, men de flesta hamnar i prostitution på grund av någon form av yttre eller inre tvång.
  • Det som främst upprätthåller prostitution är emellertid efterfrågan.

Vem köper då?

  • Samma här, kan vara vem som; yngre, äldre, spelar ingen roll hur den ekonomiska eller sociala situationen ser ut, gifta män, singlar, pappor, från alla delar av Sverige mm

Även pojkar och unga män utnyttjades genom sugardejtning.

  • Under 2018 noterade polisen också en fortsatt ökning av s.k. sugardejtning som bedrevs via internet på särskilda dejtningssidor.
  • Vanligen innebär sugardejtning att en äldre man, ”sugardad”, ger ekonomisk eller annan ersättning till en ung kvinna eller ung man ”sugarbabe”, för en sexuell tjänst.
  • Ersättningen kan utgöras av t.ex. ett kreditkort, månatliga betalningar eller betalda träffar.
  • Det är också vanligt att den unga kvinnan eller unge mannen erhåller betalning genom dyra kläder, resor och middagar.
  • Sugardejtning är, enligt polisen, ytterligare ett sätt för vuxna män att kunna utnyttja unga personer för sexuella ändamål mot betalning.
  • Under 2018 såg polisen en ökning av antalet unga män och pojkar som utnyttjades inom ramen för sugardejtning.

Annonsering:

  • Annonseringen under 2018 rörde huvudsakligen utländska flickor och kvinnor från Rumänien, Nigeria, Latinamerika, Ryssland, Ukraina och Polen. Annonseringen rörde dessutom ett mindre antal svenska flickor och kvinnor samt enstaka kvinnor från Litauen och Ungern.
  • De flesta webbplatser där flickor och kvinnor såldes för prostitutionsändamål under 2018 kunde lokaliseras till en server i utlandet, t.ex. Tyskland, där dessa sidor inte kan stängas ner på laglig grund.
  • En del annonser innehöll svenska mobilnummer som aktiverades när kvinnorna anlände till Sverige.
  • På webbplatserna kunde sexköpande män beställa en kvinna till sitt hem eller hotellrum eller boka ett besök hos kvinnan i en lägenhetsbordell eller på ett hotellrum.
  • Vissa sexköpande män har berättat för polisen att de föredrog att köpa sexuella tjänster av svenska kvinnor. De antog att polisen fokuserade sina insatser på annonser där utländska kvinnor såldes, något som kunde vara ett tecken på att prostitutionsverksamheten var organiserad av en hallick eller människohandlare. Genom att undvika att köpa utländska kvinnor ansåg de sexköpande männen, felaktigt, att risken för upptäckt minskade.
  • Priserna för sexuella tjänster har fallit de senaste åren. Priserna för försäljning av sexuella tjänster på olika webbsidor låg på samma nivå under 2018 som 2017. Detta innebär att kvinnorna måste utnyttjas av fler sexköpande män för att öka hallickarnas och människohandlarnas inkomster.

Varifrån kom de kvinnor som utnyttjades i prostitution i Sverige?

  • Det begränsade antal flickor och kvinnor som rekryterades till Sverige för prostitutionsändamål under 2018 kom i första hand från Rumänien och Nigeria, men också från Bulgarien, Polen, Thailand, Ryssland, Moldavien och Ukraina. Några enstaka kvinnor kom även från Mexiko, Kazakstan, Colombia, Kuba, Brasilien, Ecuador, Sierra Leone, Kamerun, Gambia, Guinea, Elfenbenskusten, Uganda, Kamerun och Kina. Information som polisen erhöll under 2018 visade, som tidigare år, att huvudparten av offren var kvinnor mellan 20 och 40 år.
  • Denna information skiljde sig något från den information som civilsamhället rapporterade in under 2018, då de i sin verksamhet kom i kontakt med ett ökat antal kvinnor från Albanien som förts till Sverige för prostitutionsändamål. Det rörde sig om ett lågt antal kvinnor från Albanien (12), men det finns ändå anledning för polisen att titta närmare på denna problematik. För mer information om vad civilsamhället rapporterat in, se avsnitt 5.
  • Under 2018 sågs en ökning av antalet transsexuella personer från Brasilien, Colombia och Malaysia som utnyttjades i prostitution.

Allmänt om offer för människohandel för sexuella ändamål inom Sverige:

  • Sedan 1999 har alla kända offer för människohandel för sexuella ändamål, koppleri och grovt koppleri i Sverige varit flickor och kvinnor i åldrarna 13–45 år. I de relativt få fall där män eller pojkar fallit offer för människohandel i Sverige handlar det om utnyttjande för andra ändamål än sexuella, t.ex. tiggeri- och stöldverksamhet samt tvångsarbete.
  • Olika erfarenheter och studier i Sverige och internationellt visar att offer för människohandel för sexuella ändamål ofta har ett bristande förtroende för myndigheter och är ovilliga att delta i rättsprocessen.
  • De kan dessutom sakna tilltro till de tolkar som finns tillgängliga eftersom tolkarna kan ha samma bakgrund som offret eller komma från samma plats, etniska grupp eller land. Detta gör att offret kan känna oro för sin personliga säkerhet och för att kränkande och känslig information kan spridas i deras hemländer, till familj och vänner eller bland landsmän i destinationslandet.
  • De kan även känna rädsla för repressalier från förövarna, t.ex. genom användandet av traditions- eller religionsbaserade riter eller hot om våld och skam och skuld när de tvingas berätta om de allvarliga och förnedrande sexuella övergrepp som sexköpande män, hallickar och människohandlare ofta utsatt dem för.

Kvinnornas bakgrund

  • De kvinnor som utsattes för människohandel eller människohandelsliknande brott i Sverige under 2018 hade, liksom tidigare år, en likartad bakgrund. Det rörde sig antingen om kvinnor som prostituerats för första gången eller kvinnor som utnyttjats i prostitutionsaktiviteter i många år i andra EU-länder eller i sina ursprungsländer.
  • Dessa kvinnor kom ofta från en fattig bakgrund i länder där kvinnors och flickors rättigheter begränsas på olika sätt: genom diskriminering i utbildningssystemet och på arbetsmarknaden eller där det sociala trygghetsnätet inte fungerar. Många av flickorna och kvinnorna flydde dessutom från situationer där de utsatts för olika former av fysiskt, psykologiskt och sexuellt våld såsom tvångsgifte, våldtäkter, sexuella övergrepp eller våld i nära relationer.
  • Många saknade kunskaper om hur det svenska samhället fungerar och om möjligheterna att söka hjälp och skydd hos polis, sociala myndigheter och frivilligorganisationer. De flesta kvinnorna och flickorna förstod inte svenska och endast ett fåtal behärskade engelska. En del av kvinnorna var också ensamstående mammor med barn i hemlandet eller med barn som de medfört till Sverige och som de måste försörja.

Vi har pratat kort om vem det är som säljer sex, att det inte finns ngn klar mall, men vem är egentligen hon som säljer sin kropp?

  • Hon är den unga mamman från ett sydeuropeiskt land, som blev lämnad av sin make, med en skuld på 300 000 kronor som var hans - en skuld som hon nu betalar av till kronofogdemyndigheten i hemlandet genom att sälja sig i Sverige en vecka varje månad. Alternativet vore ännu värre, att bli fråntagen hus och hem och riskera att förlora vårdnaden om sina tre små barn.
  • Hon är flickan som sitter i regnet och gråter, som har kramp och knappt kan andas därför att hennes farfar våldtagit henne gång på gång sedan hon var nio år och som sålts vidare till hans kompisar sedan hon var tretton. Nu, 18 år gammal, skadar hon sig sig själv genom att träffa män som vill köpa henne. Inte för att hon vill, utan för att häva den ångest som väller fram när det börjar bli kväll. Ett desperat försök att förekomma det oundvikliga och återta kontrollen.
  • Hon är kvinnan som inte kan sluta tvätta sig. Som har kroppen full av sår efter hundratals timmar i duschen och lönlösa försök att skrubba bort minnena av alla främmande händer som varit utanpå och inuti henne. Som blivit såld av den man som påstod att han älskade henne, men som enbart utnyttjade det faktum att hon inte var medveten om sitt eget värde.
  • Hon är tjejen som inte orkade leva längre och som en sen vinterkväll hoppade från en balkong i en förort till Stockholm, men som överlevde. Hon som inte vågar gå till simhallen själv i rädsla för att bli mobbad av unga killar på vägen, killar som hört rykten om att hon säljer sig i city på fredagsnätterna. Vad de inte vet är att hon levt med ett bottenlöst självförakt sedan första gången hennes fosterpappa våldtog henne som femåring. Hor-kläderna (som hon kallar dem) lägger hon ut på balkongen för att inte ”smutsa ner” lägenheten.

Vi tackar för idag!

Kontaktuppgifter:

Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se

Textversion, avsnitt 20, "Prostitution och människohandel, del 2"

I dagens avsnitt ska vi fortsätta att prata om människohandel och prostitution

Varför?

  • Det finns en stark koppling mellan hur väl man inser sitt eget värde som människa och vad man är beredd att låta sig utsättas för. Vi säger inte att det inte existerar någon som valt ett liv i prostitution, men vi har aldrig kommit i kontakt med någon som – efter att vi lärt känna henne mer än bara ytligt – sagt att hon mår bra i prostitutionen. Tvärtom visar det sig ofta att kvinnan, för att överhuvudtaget stå ut, omedvetet dissocierar d v s avskärmar sig från sina upplevelser eller (i värsta fall) delar upp sin person i olika delar.

Orsaker

  • Vägen in i prostitution ser givetvis olika ut för olika människor i olika samhällen. För en del är det en hallick som tvingar, för andra är det livsomständigheterna som tvingar d v s man måste försörja sin familj och sina barn och har inga andra alternativ än att sälja sin kropp. Med en skadad självbild, tidigare kränkningar och avsaknad av ett stödjande nätverk borde risken för att detta ska ske öka markant.
  • Enligt forskning finn det en mycket stark koppling mellan prostitution och tidig sexuell traumatisering. Även forskningen stödjer den slutsatsen.[1] Man skulle kunna säga att det i dessa fall handlar om ett inre (i motsats till yttre) ”tvång” som ligger till grund för prostitutionen; ett självskadebeteende som bl a bottnar i en sargad självbild, skam, ångest och en omedveten strävan att återta kontrollen. Nedan följer ett citat av en hallick som avslöjar mer än vad siffror kan göra om kopplingen mellan tidiga sexuella övergrepp och prostitution.

”Skönhet? Ja. Sexuell erfarenhet? I viss mån. Men det går att lära sig lättare än du tror. Det som är viktigare än något annat är lydnad. Och hur får man lydnad? Du får lydnad om du får kvinnor som haft sex med sina pappor, sina farbröder, sina bröder – du vet, någon de älskar och är rädd att förlora, så de låter bli att trotsa. Sen är det bara att vara snällare mot kvinnan än de någonsin varit – och farligare. De kommer att göra allt för att glädja dig. Det är så det går till.” Han nickar mot kvinnorna och båda ler. ”Båda de här flickorna har varit med sina pappor. Nu gör de mig rik – och de är glada.”

  • Det finns olika faktorer som ligger till grund varför en person, som utsatts för tidiga sexuella övergrepp, löper en större risk än andra att dras in i prostitution.
  • Vi påstår inte att detta på något sätt är en fullständig redogörelse av bakomliggande orsaker. Vi vill även understryka att vi tror att det i de flesta fall inte är en enskild orsak utan en rad olika faktorer som ligger bakom att en person tar steget in i prostitution. Nedan följer några sådana påverkansfaktorer som vi tror är av betydelse: känslomässig avstängning och dissociation, skam, upplevd fientlig het, hantera ångest, återta kontroll, gränsdragningsproblem samt Pengar.

Ska vi prata lite närmare om dessa orsaker. Om vi börjar med känslomässig avstängning och dissociation

  • Vissa forskare hävdar att sexuella övergrepp under uppväxten mer än något annat påverkar om en person hamnar i prostitution senare i livet.
  • De förklarar en kvinnas inträde i prostitutionen med en så kallad ”direkt effekt modell”. Vad modellen säger är att sexuella övergrepp i barndomen ökar risken för prostitution senare i livet – oavsett om det finns andra bidragande orsaker eller ej.
  • Man kan säga att upprepade sexuella övergrepp leder till en tidig träning i känslomässig avstängning och dissociation så fort personen kommer i beröring med någonting som har med sex att göra.
  • Dissociation är också en överlevnadsstrategi som används av den person som säljer sin kropp för att överhuvudtaget göra det möjligt att utstå den fortsatta förnedringen i prostitutionen.

Skam

  • Skam är en känsla som kan vara både sund (och därmed fylla en viktig funktion) och osund. Osund skam handlar om en djup känsla av att vara värdelös och obetydlig som person. En genomgripande känsla av skam bottnar i tron att man inte är en fullvärdig människa.
  • De personer som blivit sexuellt kränkta som barn har ofta denna djupa smärta i sina liv. Denna själsliga smärta inbegriper ofta även en djup avsky för den egna kroppen som upplevs som att den svek dem.
  • När kroppen ger gensvar på sexuell beröring vid övergreppet/övergreppen och barnet samtidigt avskyr det som sker skapas ofta en överväldigande känsla av skam, självhat och förvirring. Med detta i åtanke är det inte svårt att förstå varför en person accepterar att bli behandlad som en handelsvara.

Upplevd fientlighet

  • Enligt vissa forskare är upplevelsen att världen är fientlig en långsiktig konsekvens av sexuella övergrepp. Betydelsen av detta är att den person som utsatts för sexuella övergrepp tenderar att se världen som en fientlig plats där det inte finns något man naturligt sett förtjänar och ingenting ges ”fritt och för intet”. Det enda sättet att få något är att erbjuda en motprestation eller att lura till sig det. Anledningen till detta synsätt är att de som utsattes för sexuella övergrepp som barn lärde sig att deras kroppar, i vissa betydelsefulla vuxnas ögon, var deras värdefullaste ”tillgång”.

”Till och med före puberteten lär sig många flickor att använda sin sexualitet för att behaga sin far. Efter många år kan det hända att hon ser prostitution som en logisk fortsättning på att ha sålt sex hemma. Många utnyttjade kvinnor fattar ett beslut som går ut på, att om de nu ändå är tvungna att ha sex med män, så tänker de i alla fall se till att ta betalt för det.”

Stävja ångest

  • Tidiga sexuella övergrepp kan leda till en slags “inlärd maktlöshet”. Det spelar ingen roll vad barnet gör (eller inte gör) för att undvika övergreppen – de upphör i alla fall inte. Vetskapen om att ’något kommer att hända, jag vet inte när, men jag vet att’ skapar mycket ångest.
  • För en del barn är den enda lättnad de någonsin känner, den lättnad som infinner sig direkt efter att ett övergrepp ägt rum. Precis då är det nämligen som troligast att man blir lämnad ifred för ett tag.
  • Att växa upp med denna känsla av konstant rädsla och inlärd maktlöshet är för många outhärdligt.
  • Många kämpar med rädslan och ångesten långt senare i livet, efter att övergreppen upphört. Att då utsätta sig själv för fortsatta övergrepp kan vara ett sätt att kontrollera ångesten, som (liksom tidigare) oftast är som minst påträngande direkt efter ett övergrepp.

Återta kontroll

  • Det finns forskning som hävdar att prostitution ibland är ett sätt att repetera tidiga traumatiska upplevelser i ett undermedvetet försök att förändra den smärtsamma upplevelsen och därmed läka en skadad självbild.
  • Det är mycket vanligt att personer som utsatts för sexuella övergrepp återupplever händelsen/händelserna i flashbacks och mardrömmar, men övergreppen kan alltså även återupplevas i konkreta, nya händelser.
  • Målet är (medvetet eller undermedvetet) att återta makten och kontrollen, men tragiskt nog leder det istället till att kvinnan förr eller senare fastnar i en viktimiseringscykel som leder till ett tillstånd som kallas psykologisk förlamning.

Gränsdragningsproblem

  • En viktig orsak till att personer som utsatts för tidiga sexuella övergrepp är extra sårbara för sexuell exploatering senare i livet är problemet med gränser. Att som barn utsättas för sexuella kränkningar leder till förvirring vad gäller de egna gränserna. Betydelsefulla vuxna har behandlat barnet som om hon inte har rätt till sin egen kropp och det budskapet lever vidare inom henne i vuxen ålder.
  • Framkommer i litteratur att många av kvinnorna har berättat om påträngande män som de möter i sin vardag (på caféer, i tunnelbanan, i tvättstugan etc.) som antyder att de vill ha sex med dem. Eftersom kvinnan inte fått lära sig att hennes nej betyder något, så lyckas den främmande mannen få sin vilja igenom.
  • Samma kvinnor ser sin egen oförmåga att avvisa främmande män som ett mycket stort problem. De upplever att det är något grundläggande fel på dem. En kvinna sa: ”Det känns som att det står ”prostituerad” skrivet i pannan på mig!”.

Pengar

  • En anledning till att man tar steget och börjar sälja sex är, enligt många kvinnor, behovet av pengar. Det är ett skäl som ofta nämns före allt annat. Pengar är också den påverkansfaktor som oftare än något annat lyfts fram av media när man behandlar ämnet prostitution.
  • Det är inte en slump att det är den absolut sista faktorn vi nämner här. Anledningen till detta är att vi anser det vara toppen på isberget och inte roten till problemet.

Ny lag kan leda till att sexköpare även kan dömas för våldtäkt

  • Den 1 juli 2018 trädde en ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet i kraft.
  • Den nya lagstiftningen innebär bland annat att den gärningsperson som genomför en sexuell handling mot en person som inte deltar frivilligt på grund av våld, hot eller tvång eller som av någon anledning befinner sig i en särskilt utsatt situation kan dömas för våldtäkt, sexuellt övergrepp och oaktsamma former av dessa brott om gärningspersonen hade vetskap eller insikt (uppsåt) eller var grovt oaktsam i fråga om att målsägandens deltagande inte var frivilligt.
  • Detta utvidgade straffansvar kan aktualiseras vid människohandel som syftar till prostitution, där sexköpare i större utsträckning än tidigare kan dömas för något av ovan nämnda brott i tillägg till att de döms för köp av sexuell tjänst.

Vad händer med pengarna från prostitutionsverksamheten?

  • Människohandlarna ofta behöll hela eller större delen av inkomsterna från prostitutionsverksamheten.
  • Som bäst kunde kvinnorna få behålla hälften av inkomsterna, men de förväntades återbetala en summa pengar till människohandlarna och hallickarna för kostnader för resor och resehandlingar. Den ursprungliga skulden ökade också eftersom kvinnorna tvingades betala för olika kringkostnader i destinationslandet som kostnader för webbannonsering, lokalhyra, transporter, hygienartiklar, kondomer, städning och mat – ett kostnadsansvar som offret inte informerades om under rekryteringsskedet. Förövarna skapade därmed en skuldfälla med ändamålet att offret aldrig skulle kunna göra sig skuldfri och på så sätt vara fortsatt knuten till förövaren. Skuldsatthet till människohandlarna och hot om att kvinnan själv eller närstående skulle utsättas för våld gjorde att kvinnorna mycket sällan vågade fly.

Våld mot kvinnor i prostitution

  • I Sverige betraktas prostitution liksom människohandel för sexuella ändamål som en del av mäns våld mot kvinnor.
  • Maktordningar kopplade till kön, sexualitet, etnicitet och socioekonomisk situation har betydelse för varför människor hamnar i och utnyttjas i prostitution. Det ojämlika förhållandet mellan säljare och köpare av sexuella tjänster bidrar till en ökad risk för att den som säljer sex blir utsatt för våld.
  • Bristande kunskap hos olika samhällsinstanser kan leda till att kvinnor i prostitution som utsätts för våld inte får ett adekvat bemötande av de aktörer som ska erbjuda stöd och hjälp. En våldsutsatt kvinna i prostitution riskerar att skuldbeläggas för våldet hon utsätts för.

Rån och utpressning mot kvinnor i prostitution under 2018

  • Under 2018 berättade några kvinnor som prostituerats för polisen att de blivit rånade på sina tillgångar. Rånen utfördes oftast av män i samband med att de försökte köpa eller köpte en sexuell tjänst. I liknande fall, under tidigare år, erhölls också information om att hallickar eller deras medhjälpare rånade kvinnorna i samband med deras återresa till hemlandet.

Hur kan sexhandel fortgå?

  • Människohandel för sexuella ändamål drivs av efterfrågan. Efterfrågan på att få köpa en annan människas kropp och göra vad man vill med den är roten till att denna fasansfulla verklighet existerar. Människohandel är den mest lönsamma formen av organiserad brottslighet, vid sidan av vapen och narkotika.
  • Människohandeln är en lönsam affärsverksamhet som ger förhållandevis stora vinster till relativt låg risk. Det är enklare att oupptäckt transportera människor över gränsen än droger och vapen. Kvinnor och barn kan dessutom säljas vidare flera gånger för att öka vinsterna.
  • En del kvinnor lockas hit av män som lovar äktenskap, pengar och en framtid i Sverige. Andra rekryteras av en bekant eller läser en annons i tidningen om ett jobb som barnflicka eller servitris. En del fångas upp på strippklubbar och bordeller. Ytterligare andra säljs in i prostitutionen av sin pappa eller mamma. Så gott som alltid påstås kvinnan ha en skuld till människohandlarna – en skuld hon aldrig blir fri från.

Förebyggande insatser för att motverka prostitution

  • Förbudet mot köp av sexuell tjänst kan bara utgöra en del i arbetet med att motverka prostitution. Enligt regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor behöver sociala och förebyggande insatser utvecklas som ett komplement till förbudet.
  • Sedan 2018 finns en ny nationell handlingsplan mot prostitution och människohandel. Att minska efterfrågan beskrivs som en viktig del för att motverka prostitution och människohandel för sexuella ändamål. I detta anses förbudet mot köp av sexuella tjänster som centralt.
  • Jämställdhetsmyndigheten har av regeringen fått i uppdrag att ta fram och sprida goda exempel på hur prostitution och människohandel kan bekämpas och stödet till utsatta förbättras.

Organisationer och Föreningar

  • TALITA – ”Vi arbetar förebyggande, uppsökande och rehabiliterande med målet att kvinnor som utnyttjas i sexhandeln ska få en chans till ett nytt liv.”
  • Många kvinnor som vill lämna prostitution, pornografi eller människohandel har ingen möjlighet att själva ta sig ur. Dessvärre är det långt ifrån alla som får hjälp ifrån samhället. Talita finns till för just dessa kvinnor, men för att vi ska kunna erbjuda dem att stanna hos oss, och få den hjälp de behöver, så är vi beroende av din gåva. Talitas uppdrag börjar när en kvinna flyttar in till oss, men det upphör inte bara för att hon flyttar ut. Vårt uppdrag slutar först när kvinnan fått ett förändrat liv.

Vi tackar för idag! Fortsätt att stödja oss i kampen för ett Sverige fritt från våld.

Kontaktuppgifter:

Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se

Textversion, avsnitt 21, "Människohandel med barn, del 1"

Hälsar alla välkomna till avsnitt 21 av Dolda motiv i rampljuset med mig Pernilla och min kollega Annasofia. I dagens avsnitt ska vi prata om hur barn kan utsättas för handel, dess olika former.

Idag ska vi ju prata om ett ämne som kanske inte hör hemma under våld i nära relation men är en del av det våld- och brottsförebyggande arbete som är viktigt och faller under ”mäns våld mot kvinnor” och det samordningsuppdrag Länsstyrelsen har inom detta.

  • Barn som är utsatta för människohandel kan exploateras för olika ändamål.
  • De kan till exempel exploateras sexuellt, förmås att stjäla, tigga, sälja droger eller gifta sig.
  • Barnen kan också adopteras illegalt, utnyttjas för exempelvis hushållsarbete eller annat arbete, krigstjänst eller bidragsbedrägerier.
  • Ofta är barn utsatta för flera olika former av exploatering samtidigt.
  • Exploatering av barn kan vara en del i brottet människohandel.
  • Exploateringen kan också utgöra något annat brott som till exempel människoexploatering eller sexuellt utnyttjande.
  • Om något brott kan bevisas, och i sådant fall vilket brott, har betydelse för polis, åklagare och domstolar men inte för socialtjänstens arbete.
  • För socialtjänstens del är det behovet av skydd och stöd hos det enskilda barnet som är i fokus.

Människohandel barn i Sverige

  • Det är ovisst hur många barn som är utsatta för människohandel i Sverige. Mörkertalet sannolikt är stort.
  • Sverige är både ursprungsland, destinationsland och transitland för offer för människohandel.
  • Många barn som är eller har varit utsatta för människohandel i Sverige är ensamkommande barn från länder utanför EU, men även från länder inom EU.
  • Barnen kan ha vistats i Sverige längre eller kortare tid.
  • Barn som vistas i Sverige tillsammans med en förälder eller annan omsorgsperson som är utsatt för människohandel kan ha upplevt våld mot personer i sin närhet.
  • Barnet kan vara traumatiserat och ha behov som kan skilja sig mycket från den vuxnes.

Människohandel med barn

I Sverige har de flesta fall av människohandel med barn för sexuella ändamål rört flickor i åldrarna 16-17 år. Det förekommer också att barn förs till Sverige för att de ska utnyttjas för att begå brott och för att tigga.

Några faktorer som gör att barn hamnar i en utsatt position är

  • efterfrågan på sexuella tjänster
  • billig arbetskraft
  • fattigdom
  • social utsatthet
  • låg utbildningsnivå och begränsade valmöjligheter.
Människohandlarna utnyttjar sedan barnens utsatta position. I en del fall förses barnen med nya identiteter och förs ut ur hemlandet under täckmantel av familjeliknande konstellationer. Det försvårar polisens kartläggning av brottsligheten.Brottsbeskrivningen för människohandel med barn är densamma som för vuxna fast med ett undantag: om offret är under 18 år krävs det inte att något otillbörligt medel såsom exempelvis våld, hot eller tvång har använts mot dem.

Riskfaktorer - På olika nivåer – samhälle, närsamhälle, familj, individ

Samhällsnivå:

  • Politisk och social oro
  • Tillhörighet diskriminerad eller marginaliserad grupp
  • Område med hög kriminalitet
  • Sociala normer som accepterar exploatering
  • Sexualisering av flickor och kvinnor
  • Brist på tolerans för hbtqpersoner som leder till skuld och skam

Familjenivå:

  • Fattigdom
  • Våld
  • Övergrepp
  • Omsorgsbrister

Individnivå:

  • Riskbeteenden
  • Funktionsnedsättning

Exempel på barngrupper som är särskilt utsatta i Sverige är:

  • Ensamkommande barn
  • Barn i gatusituationer
  • Utsatta EU/EES-medborgare
  • Medföljande barn till offer
  • Barn i hushållsslaveri (t.ex. barn i vissa nätverkshem eller barn som är gifta)

Relationer till förövaren

Barnen befinner sig ofta i beroendeställning:

  • Saknar sätt att försörja sig själva
  • Kan ha försörjningsansvar för familjemedlemmar
  • Kan ha skulder som ska betalas
  • Kan vara utsatta för hot mot sig själva eller personer i sin närhet
  • Kan vara känslomässigt bundna till förövaren
  • Förövaren kan vara en familjemedlem eller släkting

Barnets rättigheter

  • Kommunens yttersta ansvar för stöd och hjälp gäller för alla barn, oavsett om de har rätt att befinna sig i Sverige och hur länge de har vistats här
  • Rättigheterna i barnkonventionen gäller alla barn som rör sig inom och mellan länder, oavsett skälet till deras resa.
  • Barn ska ges hjälp med fysiskt och psykosocialt stöd, få tillgång till utbildning och i förekommande fall möjlighet att få en förmyndare eller företrädare.
  • Barn ska ges hjälp med fysiskt och psykosocialt stöd, få tillgång till utbildning och i förekommande fall möjlighet att få en förmyndare eller företrädare.
  • Barnkonventionen gäller alla barn som rör sig inom och mellan länder, oavsett skälet till deras resa.
  • Alla barns lika rättigheter och skydd mot diskriminering i Barnkonventionen är också en av de grundläggande principerna.

För att göra ett gott arbete som både är förebyggande och Ingripa när människohandel sker behövs många aktörer i samhället. Stöd och samverkan är viktiga delar och de som bla bidrar med det är:

  • Nationella metodstödsteamet (NMT) och regionskoordinatorerna
  • Migrationsverket
  • Polismyndigheten
  • Plattformen Civila Sverige mot människohandel
  • Utrikesdepartementet
Men vi får inte heller glömma kommunerna som viktiga aktörer.

Vad är det som gäller kring brottet människohandel?

  • Exploateringen behöver inte ha skett för att brottet ska anses fullbordat, en handling i syfte att exploatera barnet är tillräckligt!

Lagen kräver att följande två villkor är uppfyllda:

  • Gärningsmannen har vidtagit någon handelsåtgärd
  • Gärningspersonen har ett syfte att exploatera barnet

Exploatering:

  • Exploatering av barn kan vara en del i brottet människohandel.
  • Exploateringen kan också utgöra något annat brott som till exempel människoexploatering eller sexualbrott mot barn.
  • Vad som är människohandel och vad som är annan exploatering av barn i liknande situationer har betydelse för rättsväsendet men inte för socialtjänstens arbete.
  • För socialtjänstens del är det behovet av skydd och stöd hos det enskilda barnet som är i fokus.

Handel med barn för sexuella och andra ändamål:

  • Barn är särskilt sårbara för utnyttjanden av olika slag, bl.a. på grund av sin beroendeställning gentemot vuxna. Såväl flickor och pojkar som unga kvinnor och unga män utnyttjas för människohandel, framför allt för sexuella ändamål.
  • I de fall barn är offer för människohandel måste särskild hänsyn tas till deras specifika behov, rättigheter och förutsättningar.
  • Barns rätt till skydd mot dessa typer av utnyttjanden regleras i flera olika dokument.
  • Av särskild betydelse är FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), vars bestämmelser omfattar varje person under 18 år.
  • Till konventionen hör ett fakultativt protokoll om försäljning av barn, barnprostitution och dokumenterade sexuella övergrepp på barn (barnpornografibrott). Barnkonventionens artiklar 34 och 35 ställer krav på stater att skydda barn från och bekämpa utnyttjande av barn i prostitution, pornografi och handel med barn.

Vad finns det för utmaningar för rättsväsendet i ärenden om människohandel med barn?

  • Det kan finnas flera orsaker till att en förundersökning om människohandel med barn läggs ner eller inte leder till att åtal väcks.
  • Det kan bero på att människohandelsparagrafen är komplicerad och ofta svårtillämpad.
  • Många förundersökningar inleds med utgångspunkt från ett barns berättelse, men det kan vara svårt att få uppgifterna bekräftade.
  • Fysisk spaning får inte bedrivas när barn utnyttjas, utan ett ingripande måste göras direkt för att rädda flickan eller pojken ur en farlig situation.
  • Barnet vet ibland inte vem förövaren är eller var han eller hon befinner sig.
  • Det kan också vara så att barnen av rädsla för repressalier inte vågar lämna sådana uppgifter om förövarna även om de känner till.
  • Ett barns berättelse räcker generellt inte för ett åtal, utan det behövs stödjande bevisning i form av vittnesuppgifter, spaning, telefonavlyssning och kameraövervakning.
  • Sådan stödjande bevisning kan vara svår att erhålla i efterhand.
  • Det förekommer också att äldre barn som varit omhändertagna under en utredning om människohandel med barn försvinner från familjehemmet och söker upp förövarna.
  • Förövarna är ofta de enda vuxna barnen litar på och är lojala mot.
  • Slutligen kan vissa av brotten ha begåtts utomlands och därmed vara svåra att bevisa.
  • I dessa fall har förövarna dessutom ofta lämnat landet med barnet innan förhör har kunnat hållas.

Nästa avsnitt fortsätter vi att samtala om människohandel och barn.

Fortsätt att stödja oss i kampen för ett Sverige fritt från våld!

Kontaktuppgifter:

Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se

Textversion, avsnitt 22, "Människohandel med barn, del 2"

Hälsar alla välkomna till avsnitt 22 av Dolda motiv i rampljuset med mig Annasofia och min kollega Pernilla. I dagens avsnitt ska vi prata om barn som utsätts för människohandel.

Människohandel med barn för andra ändamål än sexuella

  • Sedan tidigare år är det känt att vissa brottsgrupperingar i länder som Rumänien och Bulgarien specialiserar sig på handel med barn för att utnyttja dem för stöld- och tiggeriändamål eller för att utnyttja dem sexuellt genom prostitution.
  • Det förekommer att människohandlare tar kontakt med föräldrar som lever i fattigdom med erbjudanden om att köpa eller hyra deras barn i syfte att utnyttja dem för stöldändamål.
  • Flickorna och pojkarna, som ofta är i 10–14-årsåldern, får inte gå i skolan, utan tränas tidigt av människohandlaren att stjäla i butiker eller begå fickstölder.
  • Ofta förser människohandlarna barnen och sig själva med flera olika identitetshandlingar, vilket gör det svårt för polisen att identifiera och kartlägga denna brottslighet eftersom grupperna ofta rör sig mellan olika EU-länder.
  • Människohandlarna utnyttjar barnens låga ålder som gör att dessa undgår straff och registrering i brottsregister.
  • Det förekommer också att familjer från Bulgarien och Rumänien utnyttjar sina egna barn för stöld- och tiggeriändamål.
  • Barnen isoleras socialt, fråntas möjlighet till utbildning och knyts känslomässigt till förövarna.
  • Många är därför ytterst rymningsbenägna när de placerats på skyddade boenden.
  • Barnen saknar också ofta tilltro till myndigheter, särskilt till polisen, och ser sig heller inte som offer för ett brott.
  • Detta leder till tidskrävande förundersökningar där förutsättningarna för att åtala förövarna hittills har varit små.
  • Barnen utgör en viktig ekonomisk investering för människohandlarna. De polisutredningar som har genomförts tidigare år visar att det förekommer att en vuxen utger sig för att vara barnets vårdnadshavare eller släkt med barnet för att kunna hämta honom eller henne efter att barnet omhändertagits av polis eller socialtjänst.
  • Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet för 2018 anmäldes 46 brott rörande människohandel för andra ändamål med barn under 18 år,
  • Förordningens utgångspunkt är att det är domstolen i det land där barnet har sin hemvist som ska pröva frågor om vårdnad, umgänge och boende. Efter det att omhändertagandet hävts återvände föräldrarna oftast till hemlandet med barnet.
  • När det gäller barn i människohandel eller exploatering finns det vissa faktorer som socialtjänsten behöver vara särskilt uppmärksam på för att kunna tillgodose barnets behov av och rätt till skydd och stöd.
  • Om barnet vistas i Sverige tillfälligt behöver socialtjänsten också samarbeta med myndigheter i andra länder och förhålla sig till regelverken kring skydd av barn i internationella situationer.
  • För att öka medvetenheten inom socialtjänsten om människohandel och exploatering av barn publicerade Socialstyrelsen en vägledning för socialtjänsten under 2018.
  • Syftet med vägledningen är att ge praktiskt stöd i handläggningen av ärenden samt tydliggöra socialtjänstens ansvar enligt bestämmelser i svensk och internationell rätt.

Ensamkommande barn

  • Ensamkommande barn är barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare.
  • Ensamkommande flickor och pojkar är, oavsett ursprungsland, en utsatt grupp som under vissa omständigheter kan riskera att falla offer för människohandel.
  • Särskilt gäller det de barn som i Sverige har avvikit från sina LVU-placeringar, fått avslag på en ansökan om uppehållstillstånd eller inte har registrerats hos någon myndighet.
  • Det finns uppgifter om att hemlösa ensamkommande barn utnyttjats genom prostitution eller tvingats till att begå brott eftersom de saknar medel för sitt uppehälle.
  • Det är en mycket rörlig grupp av barn som har rest genom flera europeiska länder, ibland i sällskap av en vuxen som inte är en familjemedlem, och som kan tvingas resa vidare om de riskerar att få sin frihet begränsad.
  • Barn och vuxna, mestadels flickor och kvinnor, kan utsättas för tvångsäktenskap i hemländerna för att sedan bli offer för människohandel för olika ändamål såsom prostitution, tiggeri och tvångsarbete.
  • Offren kan också utsättas för människohandel med ändamålet att de ska giftas bort mot sin vilja vid ankomsten till destinationslandet.

Sexuella övergrepp på barn under 18 år utanför Sveriges gränser:

  • En brottstyp som fortsatt fick uppmärksamhet under 2018 rör svenskar som begår allvarliga sexuella övergrepp mot flickor och pojkar i andra länder.
  • Med detta menas vanligen att en person med hemvist i Sverige reser till ett annat land för att där sexuellt utnyttja en flicka eller pojke med hemvist i destinationslandet mot någon form av ersättning.
  • De brott som begås mot barnen är företrädesvis våldtäkt mot barn, köp av sexuell handling av barn samt barnpornografibrott (dvs. dokumentation av deras egna eller andras sexuella övergrepp på barn).
  • Dessa brott bör därför inte enbart behandlas som separata handlingar.
  • Beställda sexuella övergrepp på barn i utlandet via webbkamera är ett sätt som allt fler använder sig av för att betrakta när barn utsätts för sexuella övergrepp i realtid, och för att kunna få omedelbar tillgång till filmer om sexuella övergrepp på flickor och pojkar som är anpassade till deras personliga önskemål.
  • Många gånger kommer dessa brott till polisens kännedom i fall där en person begår ett annat brott, t.ex. våldtäkt av en vuxen kvinna i Sverige.
  • När polisen undersöker den misstänktes beslagtagna mobiltelefoner och datorer upptäcks ibland filmer om sexuella övergrepp på flickor och pojkar i Sverige eller andra länder.
  • Experter menar att tiotusentals flickor och pojkar över hela världen kan vara föremål för beställda sexuella övergrepp via webbkamera, och antalet fall ser ut att öka.
  • Beställda sexuella övergrepp på barn begås i privata hem, på internetkaféer, hotell eller på andra ställen i barnets närområde.
  • För att beställa sexuella övergrepp på barn behöver förövaren enbart tillgång till en mobiltelefon eller en dator samt en webbkamera.
  • Den som utför de sexuella övergreppen på barnet kan vara en förälder eller en annan person i barnets närhet.
  • Kontakten mellan beställaren och förövaren tas ofta via dejtningssidor för vuxna för att sedan övergå till en privat konversation på Skype eller via WhatsApp för att diskutera möjligheterna till så kallad live streaming av sexuella övergrepp på barn via internet.
  • Risken att anmälas till polisen för den som beställer eller begår övergreppen är liten, eftersom stora delar av rättsväsendet i de flesta länder har liten erfarenhet av eller saknar utbildning för att upptäcka och utreda dessa brott.
  • Ett annat växande hot mot flickor och pojkar är s.k.”sextortion” dvs. utpressning av barnet där förövaren tvingar barn att utstå sexuella övergrepp framför en webbkamera under hot om att känslig information eller sexuella övergreppsbilder annars ska spridas.

Vi tackar för idag och hoppas att ni följer oss igen!

Fortsätt att stödja oss i kampen för ett Sverige fritt från våld.

Nu tar vi sommarlov och är tillbaka i höst.

Kontaktuppgifter:

Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se

Textversion, avsnitt 23, "Våld i nära relation och HBTQI, del 1"

Hälsar alla välkomna till avsnitt 23 av Dolda motiv i rampljuset. I dagens avsnitt ska vi prata om att våld finns i alla sorters relationer; homorelationer, birelationer, relationer mellan Cis-personer och trans-personer. Ingen grupp människor är frikopplad från våld. Däremot kan våldet se lite olika ut beroende på vem det är som utsätts och vem det är som utsätter.

Vad betyder HBTQI?

Homosexuell: en person som kan bli kär eller attraherad personer av samma kön.Bisexuell: person som kan bli kär eller attraherad av personer av samma kön eller ett annat kön.Könsdysfori- En person med könsdysfori lider av att kroppen inte överensstämmer med den upplevda könsidentiteten.Trans: Samlingsbegrepp för personer som inte identifierar sig som det kön de blivit tilldelade, eller som inte identifierar sig som vare sig man eller kvinna.

Det finns många olika begrepp som de som faller utanför ramen kan identifiera sig med, exempelvis icke-binär, genderfluid, agender eller demiboy/girl. Viktigt att det är personen själv som får identifiera och benämna sig själv.

Trans betyder “på motsatt sida” och står i motsatsförhållande till Cis, som betyder “på samma sida”.

Intersexperson eller intersexualitet syftar till personer som har en intersexvariation. Intersexvariation beskriver ett medfött tillstånd.

En person som är genderfluid föredrar att vara flexibel om sin könsidentitet i stället för att begå till ett enda kön. De kan fluktuera mellan könen eller uttrycka flera kön samtidigt.

En agender person, även kallad könlös, genderfree, icke-könade, eller ungendered, är någon som identifierar som har inget kön eller att vara utan en könsidentitet.

Demiguy/demigirl är en könsidentitet som beskriver någon som delvis, men inte helt identifierar sig som man eller pojke oavsett deras tilldelade kön vid födseln. De kan eller inte kan identifiera som ett annat kön förutom känslan delvis en pojke eller man.

Transpersoner kan vara hetero, homo, bi, pansexuella eller något annat, precis som cispersoner.

Cisperson är alltså en person vars tilldelade kön, mentala kön,

könsuttryck, juridiska kön är samstämmiga, medan en transperson är en person som inte

känner att allt detta stämmer. Detta har inget med sexuell läggning att göra.

Pansexualitet är en sexuell läggning där personen känner emotionell/sexuell dragning till personer oberoende på biologiskt kön eller könsidentitet. Pansexualitet kan anses som en egen sexuell läggning, i liknelse med bisexuell i en bredare form, där det beskrivs som att intresset ligger i "personligheten och inte könet".[ Länk till annan webbplats.

Queer är ett ganska svårdefinierat begrepp, vilket också delvis är meningen. Det är dels en identifikationsmarkör, alltså att det finns personer som identifierar sig som queer, men det är också en teoribildning som utgår ifrån ett normkritiskt perspektiv och som ifrågasätter till exempel heteronormen, Cisnormen, tvåsamhetsnormen eller liknande.

Faktorer som bidrar till våld

Normer och makt

Det är det viktigt att förstå att det finns normer i vårt samhälle som på olika sätt reglerar vilken plats en person kan ta i ett samhälle utifrån könsidentitet, könsuttryck eller sexualitet.

Heteronormativitet:

En kan säga att normer är invanda mönster och föreställningar om hur saker ska vara i ett samhälle. Det som är traditionellt och invant upplevs ofta som det “normala”, medan saker som avviker från det anses som “onormala”. I vårt samhälle förutsätts det till exempel att du är antingen man eller kvinna och att du blir attraherad av det kön du inte identifierar dig med.

Alltså, att om du är kvinna så förväntas du vara attraherad av män och tvärtom. Detta kallas för heteronormativitet och genomsyrar vår kultur och hur vi tänker om världen. Det ger en föreställning om att heterosexuella cisrelationer är det önskvärda, att det är det som är “normalt” och “riktigt”. En skulle kunna säga att den blir så normaliserad i vårt medvetande att den nästan blir osynlig. Vi tar den för självklar. I förlängningen innebär det att vi bemöter mer eller mindre alla människor som om de vore heterosexuella cispersoner tills motsatsen bevisas.

Könsnormer:

Utöver heteronormativiteten har vi också normer som reglerar de förväntningar vi har på hur personer av olika kön ska se ut och bete sig. Vi tänker till exempel att män ska vara starka, ha kontroll, vara aktiva och dominanta, medan vi tänker att kvinnor ska vara snälla, inlyssnande, mindre än män och ha fysiska attribut som långt hår, långa naglar eller smink. Detta är problematiskt på flera plan. Dels så är det ju problematiskt för att de könsstereotyper vi har är ganska snäva och inte tillåter individer att få vara som de är när de inte stämmer in i könsrollen, och dels för att det ju finns människor som inte identifierar sig som varken man eller kvinna, eller inte gör det hela tiden. Att överskrida könsrollen är ofta att göra sig själv utsatt på något sätt. Exempelvis så skulle en man bli stirrad på stan om han gick runt i en rosa glittrig kjol, kanske till och med nedslagen. För kvinnor är det oftast lite lättare att lägga sig till med typiskt manliga attribut, just för att våra könsnormer säger att det är bra att vara man, men även hon blir utsatt om hon till exempel inte är tillräckligt normativt snygg, inte har en partner som är man, inte vill ha barn eller är högljudd i diskussioner.

Komma ut:

Samtidigt vet vi att det finns personer som inte faller inom ramen för varken heteronormen eller cisnormen, men vi vet sällan vilka de personerna är innan de väljer att berätta det för oss. För enkelhetens skull kan vi kalla dem hbtq-personer även om det innebär att bunta ihop en heterogen grupp till en homogen grupp. För hbtq-personer är hetero-cisnormen en balansgång, eftersom att berätta att en inte tillhör den också innebär att berätta att en är avvikande, eller “onormal”.

Det innebär att hbtq-personer alltid behöver göra en avvägning huruvida de vill berätta att de avviker från normen, eller om de vill hålla tyst om det och då istället bli utsatta för att folk förutsätter att de har massa egenskaper de inte har, eller felkönar dem. Oavsett vilket en väljer så blir det en stress satt på personen, eftersom att komma ut också kan medföra svåra konsekvenser såsom våld, diskriminering eller hat, medan att stanna kvar i tystnaden ofta kan kännas som att en sviker sig själv och riskerar att påverka allt från självbild till den mentala hälsan.

Dessutom är det också så att komma ut inte innebär att du behöver berätta en enda gång för någon att du är till exempel homo, utan att du måste komma ut gång på gång, tex varje gång du möter en ny person som ställer frågor om din familj, myndighetspersoner som frågar om familjeförhållanden eller liknande.

HBTQ och våld:

Vanligast är våldet om du är man, vilket som ni säkert vet stämmer överens med samhället i stort, men det är mycket vanligare att utsättas för hot om våld om du är hbtq-person än om du är heterosexuell. Där är siffran 14% bland hbtq, jämfört 5% av heterosexuella. Samma sak gäller för fysiskt våld, där siffrorna är 13% respektive 4%. Studier visar att män 16-29 är mycket utsatta, men att kvinnor i åldrarna 16-64 är överrepresenterade när det gäller utsatthet.

Hur vanligt är våld i hbtq-relationer?

Det finns idag ännu inte speciellt mycket forskning kring våld i hbtq-relationer, men en omfattande studie från 2005 visar att våldet är minst lika allvarligt som i hetero relationer. Av de ca 2000 respondenter som deltog uppgav 25 % att de har upplevt någon form av våld. Av dem som sa att de gjorde det i den nuvarande relationen var 33 % lesbiska kvinnor och 46 % homosexuella män. Majoriteten av dem som utsattes i den nuvarande relationen hade långvariga förhållanden. 62 % av dem levde öppet, och 16 % av dem inte hade berättat för någon om deras självdefinition.

Av dem som sa att de utsatts i den nuvarande relationen uppgav 41 % att de utsatts för psykisk isolering, medan samma siffra för dem som uppgav att de utsatts i en tidigare relation säger 86 % av att de utsatts för psykologisk isolering. Bland dem som sa att de inte var utsatta i en pågående relation uppgav 10 % att de var utsatt för psykologisk isolering. Ett fåtal uppger att de har anmält våldet, och nästan ingen säger att de har sökt hjälp från en Frivilligorganisation för att få stöd.

Våldet och dess konsekvenser

Våld handlar om makt och kontroll.

Våld kan vara när en hbtq-person vill ha sin sexuella läggning eller identitet dold men hotas av sin partner att bli avslöjad. Bland homosexuella män kan hiv-smitta användas på liknande sätt. Att inte få lov till skyddat sex fastän partnern har andra sexuellt oskyddade kontakter är ett annat ex.

Alla människor oavsett ålder, kön, sexuell läggning och funktionalitet kan utsättas för våld i sin relation.

Dubbel utsatthet

Hbtq-personer utsätts för våld på samma sätt som heterosexuella Cispersoner gör, med andra ord genom att under lång tid exponeras för en process där kränkningar och våld blandas med ömhet och närhet tills den utsatta anpassat sig till våldet och internaliserat de kränkningar och hot som den utövande partnern utsätter hen för. Detta kallas ofta för normaliseringsprocess eftersom de systematiska kränkningarna och hoten blir vardag.

För hbtq-personer riktas också en del av denna process mot just deras sexuella läggning, identitet eller liknande. Exempelvis så kan det vara så att den utövande partnern hotar med att “outa” en, eller att den medföljande isoleringen kan vara på grund av att omgivningen är negativt inställd till ex homosexualitet eller transpersoner.

Det kan också vara att ens omgivning väljer att se åt andra hållet just på grund av de könsförväntningar vi har nämnt innan. Vidare kommer också faktorer som att en är rädd för att gå till polisen, socialtjänsten eller sjukvården för att ändå behöver komma ut och/eller riskera flera kränkningar på grund av ignorans, fördomar eller för att ändå blir tvungen att komma ut för alla.

Myter kring HBTQ

Myter om hbtq-personer påverkar synen på våld i nära relationer: Stereotypa könsroller påverkar vår syn på relationer och våld. Just på grund av de könsstereotyper vi har, tror många att en relation mellan två kvinnor är fri från våld, eftersom en tror att det bara är män som slår sina partners. En annan fördom kan vara att i en relation mellan två män så sker våldet mellan två jämbördiga parter, eftersom båda männen förväntas vara utåtagerande, dominanta och aggressiva. Det är inte ovanligt att en hör “men varför slår du inte tillbaka, du är ju stor och stark?” när en homosexuell man berättar att han utsätts för våld av sin partner.

Kontaktuppgifter:

Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se

Textversion, avsnitt 24, "Våld i nära relation och HBTQI, del 2"

Avsnitt 24 av podden "Dolda motiv i rampljuset" fortsätter att handla om våld inom HBTQI-relationer. Ingen grupp människor är frikopplad från våld. Däremot kan våldet se lite olika ut beroende på vem det är som utsätts och vem det är som utsätter.

Studier visar att unga hbtqi-personer i större utsträckning än heterosexuella blir utsatta för olika typer av våld: fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Homosexuella pojkar utsätts för mobbning i mycket större utsträckning än heterosexuella. Lesbiska flickor och unga kvinnor är mer utsatta för våld i offentliga miljöer än homosexuella pojkar och unga män.

Något som är intressant i förhållande till bilden som ges av unga män som den mest utsatta gruppen av våld i offentliga miljöer. Hbtq-ungdomar är också fyra gånger mer utsatta för våld från sina föräldrar än vad heterosexuella ungdomar är.

Unga hbtq-personer kan vara särskilt sårbara när deras familjer inte accepterar deras sexualitet och /eller könsidentitet. Familjens reaktion kan vara allt från avståndstagande till våld. Det kan vara särskilt svårt att skydda sig själv mot detta när man fortfarande bor hemma och är beroende av sina föräldrar både känslomässigt och ekonomiskt.

Hedersrelaterat våld

Det finns idag nästan ingen forskning alls inom området, men de studier som finns visar att hedersrelaterat våld är ett stort problem för hbtq-personer. Det kan röra sig om att i den kulturen eller tradition en är född inte erkänner att homosexualitet ens finns, men också faktorer som rör heteronormativitet såsom äktenskap, fördömande av andra sexualiteten än hetero eller liknande. Hedersrelaterat våld förekommer inom de flesta kulturer och kan uttrycka sig på olika sätt i praktiken.

En kanske inte får delta på högtider eller blir utfryst, men en kan också bli tvingad till äktenskap med en heterosexuell person, eller att en blir utsatt för så kallade “korrigerande” våldtäkter där familjen tar in män som får våldta deras lesbiska dotter så att hon ska bli “befriad från sin sjukdom” som lesbisk. En blir helt enkelt hatad, kränkt, utsatt för våld, ibland kanske till och med mord för att familjens heder ska vara intakt.

För en utländsk man kan hans kulturella bakgrund göra det extra svårt att berätta om övergrepp och handlingar kopplade till sexualitet. I många länder är dessutom homosexualitet ett brott.

Bemötande

Vi som arbetar med att möta människor som utsatts för våld och kränkningar vet ju att ett bemötande som grundar sig på allas lika värde är en grundläggande förutsättning för att få personen att känna sig i trygga händer. En tänker att alla ska behandlas likvärdigt.

Samtidigt är det ju så i praktiken att olika livsvillkor och förutsättningar gör att samma bemötande inte fungerar på alla, och även om intentionen är god så kan det ibland vara svårt att möta en person vars omständigheter skiljer sig från normen och i värsta fall kan mötet leda till ytterligare kränkningar och utsatthet.

Så även om våldet som sker i en hbtq-relation på många sätt är ter sig likadant som i en heterosexuell relation så finns det andra omständigheter som gör att statistiken säger att långt färre hbtq-personer anmäler och söker sig till organisationer för att få hjälp. Rädslan för att bli kränkt är en av de faktorerna, men det kan också handla om att en inte kan, vågar eller vill komma ut.

Som bemötande instans är det därför viktigt att hbtq-kompetens i organisationen så att den stödsökande inte ytterligare blir utsatt. En avgörande skillnad mellan en stödsökande som är hbtq-person och en som inte är det är att den som är hbtq-person tvingas att komma ut till den som hen träffar och berättar om sina upplevelser för. Ett dåligt bemötande i det läget ökar traumat ytterligare. Det ligger alltså ett stort ansvar på den som tar emot stödsökande att denne har kompetensen att möta personer på individnivå, oavsett omständigheter.

Ett gott bemötande kan exempelvis se ut såhär

Ta reda på situationen: låt den stödsökande berätta vad som har hänt med egna ord. Fråga om någon vet om vad som har hänt, om händelsen är polisanmäld, om socialtjänsten är inkopplad och annat som kan vara relevant att veta i den akuta situationen.

Hjälp till att komma ut

Lägg märke till vad hen använder för egna ord om sin relation och använder för namn/pronomen/ord om den som hen har en relation med och använd dem du också. Skulle personen du möter ha svårt att prata om vad som har hänt, försök att hjälpa hen genom att sätta ord på hens upplevelser på ett respektfullt sätt. Till exempel saknar många män språk för att berätta om vad de har varit med om för att det i samhället saknas diskurs kring mäns utsatthet. Hjälp honom då att berätta genom att ställa frågor och sätta ord på saker.

Se till att prata enskilt med den utsatte om möjligt. Den som följer med kan vara den utövande partnern som tidigare har fått erfara att hen har slunkit undan för att hen inte är vad du förväntar dig av en partner som utövar våld.

Tänk på: att inte ställa orelevanta frågor för att du är nyfiken på personens sexualitet eller identitet. Om du undrar över något som rör sexualitet eller könsidentitet som dyker upp i samtalet, lägg det på minnet att läsa på om det istället för att be den stödsökande att förklara om det inte är relevant för situationen.

Konkreta frågor att ställa

  • Hur många är ni i relationen?
  • Hotar din partner med att skada dig?
  • Hotar din partner att skada någon som betyder mycket för dig? Barn? Husdjur?
  • Är din partner svartsjuk?
  • Försöker din hindra dig från att träff vänner och familj?
  • Har din partner knuffat eller slagit dig någon gång?
  • Känner du dig trygg hemma?
  • Har din partner tvingat dig att ha sex mot din vilja?
  • Har din partner tjatat sig till sex eller tvingat dig till sexuella handlingar?

Kontaktuppgifter:

Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se

Textversion, avsnitt 25, "Könsstympning och tvångsäktenskap, del 1"

Välkommen till avsnitt 25 av podden "Dolda motiv i rampljuset" med mig Pernilla och min kära kollega Annasofia, idag ska vi prata om könsstympning och tvångsäktenskap, vi kommer att dela upp avsnittet i 2 delar.

Tvångsäktenskap innebär att en eller båda parter inte själva fått välja om, när och med vem de vill gifta sig, utan tvingas till äktenskap genom påtryckningar, tvång, våld eller hot om våld.

Det är oftast flickor som drabbas och inte sällan gifts de bort med betydligt äldre män. Åldersskillnaden kan vara enorm: i vissa fall skiljer det 30-50 år mellan flickan och den man hon tvingas gifta sig med.

Tidiga och påtvingade äktenskap får mycket allvarliga konsekvenser. Flickor och kvinnor i tvångsäktenskap utsätts ofta för misshandel och sexuellt våld. I Burkina Faso förväntas de få så många barn som deras make önskar. Oavsett vad de själva vill och trots att graviditeter i tidig ålder utgör en fara för deras liv och hälsa.

Det finns två specifika företeelser som hänger ihop med föreställningen om att mäns och familjers heder är kopplat till kvinnors och flickors sexualitet nämligen barn- och tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor.

Konflikter vid ingående av äktenskap och val av äktenskapspartner kan ofta vara bakgrunden till att unga utsätts för hedersrelaterat våld. Att familjen eller släkten väljer partner i stället för den unga personen själv ses ofta som en central del i en hedersrelaterad kontext. Det kan också vara svårt att begära skilsmässa, exempelvis på grund av oro för sin egen eller andras säkerhet.

Omkring 700 miljoner av världens kvinnor giftes bort före sin 18-årsdag. Ungefär 250 miljoner av dem var under 15 år, enligt FNs barnfond, UNICEF. I ett land som Burkina Faso kommer varannan flicka vara bortgift innan hon fyllt 18. En del är så unga som 11-12 år.

Kvinnlig könsstympning är utbrett och praktiseras fortfarande trots att det har förbjudits i lag. Allt detta resulterar i ett stort antal tidiga, oönskade eller livshotande graviditeter och osäkra aborter.

Varför?

  • Fattigdom är den främsta orsaken till att föräldrar väljer att gifta bort sina barn och särskilt sina döttrar. Flickor upplevs som en ekonomisk börda och det tidiga giftermålet ses då den enda möjligheten för familjens överlevnad.
  • Många anser också att ett tidigt giftermål erbjuder dottern skydd från våld och sexuella övergrepp och att maken kan erbjuda rollen som manlig beskyddare. Ett tidigt äktenskap kan också ses som en strategi för att undvika en situation där dottern blir gravid utanför äktenskapet – med följder som stigmatisering av familjen
  • Barnäktenskap förekommer även bland pojkar. Pojkar som ingår barnäktenskap tvingas ofta ta ansvar för försörjningen av den nya familjen. Det är ett stort ansvar, som ett barn inte är redo för. Ofta påverkas också pojkarnas möjligheter till utbildning, eftersom många tvingas arbeta istället. Enligt den senaste statistiken har 115 miljoner pojkar ingått äktenskap som barn. Det är en betydligt lägre siffra än bland flickor, men det utgör alltjämt en kränkning av dessa pojkars rättigheter

Var existerar barnäktenskap?

  • Att gifta bort barn vid mycket ung ålder är vanligast i södra Asien och i Afrika söder om Sahara. Men även i Mellanöstern, Nordafrika och andra delar av Asien förekommer den här traditionen inom vissa grupper.
  • En del flickor tvingas gifta sig långt före puberteten. I Östeuropa och Latinamerika är det vanligt att flickor mellan 16 och 18 år ingår äktenskap.

Varför?

  • Det är vanligt att barnäktenskap ökar vid väpnade konflikter. Det beror på att flickorna inte längre går i skolan och föräldrarna, som i många fall har förlorat sin inkomstkälla, inte längre kan försörja alla sina barn.
  • Fattigdom leder också till att föräldrarna luras till att gifta bort sina döttrar i utbyte mot en summa pengar. Dessa flickor hamnar ofta utomlands där de tvingas till prostitution.

Varför bör barnäktenskap stoppas? Barnäktenskap kan få allvarliga konsekvenser:

  • Flickor hindras från att utbilda sig: När de väl är gifta är det inte många som fortsätter att gå i skolan.
  • Våld: Barn­äktenskap leder till våld mot barn då det innebär sexuellt utnyttjande av minderårig, tvång samt ofta fysiskt och psykiskt våld.
  • Endast 17 procent av flickor och kvinnor mellan 15-49 år använder preventivmedel. En del har inte råd, andra kan inte få tag i dem. En del får inte använda preventivmedel för sina män.
  • Kvinnlig könsstympning är utbrett och praktiseras fortfarande trots att det har förbjudits i lag. Allt detta resulterar i ett stort antal tidiga, oönskade eller livshotande graviditeter och osäkra aborter.
  • Hälsoproblem: Barnäktenskap leder ofta till att flickor blir gravida i tidig ålder. Tonårsflickors kroppar är inte mogna för att föda barn.
  • Globalt sett är komplikationer i samband med graviditet och förloss­ning den ledande dödsorsaken för kvinnor i ålder 15-19 år. I många fattiga länder föder dess­utom unga flickor oftast utan vare sig professio­nell hjälp från en mödra­vårds­klinik eller barn­morska, vilket ytter­ligare ökar risken för allvar­liga skador för både barnet och modern.
  • Barnäktenskap kan också leda till hälsoproblem genom kvinnlig könsstympning, eftersom det är vanligt i samband med både äktenskap och barnafödande i vissa delar av världen
  • Enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen (SoL) är myndigheter och yrkesverksamma inom bland annat förskola/skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och polis skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
  • Förändring av attityder: Barn­äktenskap är i många samhällen en tradition som förts vidare från generation till generation och föräldrarna är inte alltid medvetna om de negativa konse­kvenserna.
  • Ett första steg är därför att informera föräldrar och unga personer om farorna med barn­äktenskap. Ett problem är att den sociala pressen kan tvinga familjerna att följa traditionen trots att de är medvetna om de negativa konse­kvenserna.
  • Traditionen med barn­äktenskap måste utmanas. Här kan media spela en stor roll genom att utmana existerande normer och seder som under­stödjer barn­äktenskap.
  • Utbildning: Generellt sett gifter sig inte barn som fort­farande går i skolan. Därför är utbild­ning ett effektivt sätt att förhindra barn­äktenskap. Initiativ som upp­muntrar föräldrar att skicka sina barn till skolan eller informell utbild­ning för flickor som hoppat av skolan kan vara värde­fulla verktyg.
  • Stöd från regeringar: Regeringar är ofta mot­villiga att ta itu med det här problemet, trots att det på regerings­nivå anses vara skadligt med barn­äktenskap. Motviljan att agera är särskilt vanlig när djupa religiösa över­tygelser är inblandade.
  • Lagstiftning: Barnäktenskap bör förbjudas och lagen måste efter­levas. I vissa sam­hällen finns lagstiftning som förbjuder barnäktenskap, men den efter­levs inte i praktiken. Juridiska myndig­heter bör därför ta itu med de här fallen och säkerställa att lagstiftningen efterlevs.
  • Folkbokföring: Det är viktigt att barn registreras vid födseln. Det gör det enklare att implemen­tera lagar som förbjuder barn­äktenskap, efter­som folkbok­föringen kan bevisa barnets ålder.

Information till barnen:

  • I de flesta fall har barnet inte möjlig­het att välja om det vill ingå ett äkten­skap eller inte. Där valmöjligheten finns väljer barnet oftast att säga ja till gifter­mål för att undkomma de sociala konse­kvenserna av att inte följa tradi­tionen och pressen från familjen. I sådana fall, kan det vara viktigt att infor­mera barnen om de alter­nativ som finns till giftermål

Utveckling av servicecenter:

  • Flickor som redan är gifta bör ha till­gång till särskild rådgivning kring allt från miss­handel till sam­levnads­frågor. Varje år föder tonårs­flickor samman­lagt 44 barn per 1 000 kvinnor. Den siffran är dubbelt så hög i Afrika söder om Sahara.
  • I de fattigaste delarna av världen föder nästan hälften av alla kvinnor utan hjälp från mödra­vård eller professio­nell barn­morska. Det kan med­föra all­var­liga skador för både mor och barn.

Hedersmord:

  • Bestraffningar kan handla om känslomässig utpressning eller annat psykiskt våld, hot, fysiskt våld, eller uppmaningar till självmord.
  • Barn- och tvångsäktenskap och mord är två våldsuttryck som kan användas för att återställa en familjs skadade heder.
  • Socialstyrelsens dödsfallsutredningar för åren 2016-2017 bedömde att det i 15 procent av morden fanns en indikation för hedersmotiv
  • Få balkongmord leder till åtal: ”Avskrivs som olyckor och självmord”
  • Enligt polisen var det här en form av hedersmord där familjerna klarade sig undan straff, eftersom det ser ut som ”självmord”. Tjejer uppmanas fortfarande att begå självmord och de senaste 5 åren har ett tiotal unga kvinnor fallit från balkonger.
  • Nio flickor har fallit/knuffats/ från balkonger i Sverige det senaste året
  • Hedersmord eller skammord är ett ofta planerat mord på en familjemedlem eller släkting för att återuppta familjens, klanens eller gruppens heder, som offret på något sätt anses ha vanärat.
  • SVT- play, dokumentären balkongmorden

Tack för att ni har lyssnat på oss!

Kontaktuppgifter:

Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se

Textversion, avsnitt 26, "Könsstympning och tvångsäktenskap, del 2"

Välkommen till avsnitt 26 där vi kommer att fortsätta att prata om könsstympning och tvångsäktenskap.

Hedersrelaterat våld och förtryck

  • har sin grund i den strukturella maktobalansen mellan män och kvinnor i samhället
  • uppstår för att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder
  • begås ofta kollektivt eller är åtminstone kollektivt förankrat, och de utsattas familjemedlemmar/närstående har i regel en avgörande roll
  • är en följd av att hedern ses som avhängig av individers handlande, t.ex. kvinnliga familjemedlemmars kyskhet och oskuld samt deras faktiska och påstådda beteende i förhållande till sådana ideal
  • riktar sig främst mot flickor och kvinnor, men även mot pojkar och män
  • kan drabba hbtqi-personer och personer med intellektuell funktionsnedsättning särskilt hårt.

Våldets och förtryckets uttryck Precis som våld i nära relationer kan hedersrelaterat våld och förtryck komma till uttryck i form av fysiskt, sexuellt eller psykiskt våld samt i social utsatthet, materiellt våld eller vanvård och har sin grund i den strukturella maktobalansen mellan män och kvinnor i samhället.

Hedersrelaterat våld och förtryck kan ta sig många olika uttryck och det kan röra sig om många olika slags handlingar, från exempelvis begränsningar kring klädval till dödligt våld.

Skillnaden mellan våld i nära relationer och hedersrelaterat våld ligger alltså delvis i intentionen, det vill säga att det är familjens sociala anseende som är det centrala. Därtill finns det specifika våldsuttryck som könsstympning av flickor och kvinnor och barn- och tvångsäktenskap.

Hedersrelaterat våld kännetecknas av vissa komponenter. En central aspekt är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet

Hedersrelaterat våld har en kollektiv karaktär och bärs av ett normsystem som upprätthålls av många personer i omgivningen. Det finns en omgivande miljö som stöttar eller tillåter våldsutövning och som ofta omfattar många utövare, så väl kvinnor som män.

Finns det fungerande rutiner och arbetssätt för hur ni ska arbeta med personer som kan vara utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck på din arbetsplats?

Finns det rutiner för hur ni ska agera om ni misstänker vilseledande till äktenskapsresa?

Situationen i Sverige och västvärlden

Nya lagändringar trädde i kraft den 1 januari 2019 som bland annat inne­bär att utländska barnäktenskap inte erkänns i Sverige. Det är sedan tidigare förbjudet för personer under 18 år att ingå äktenskap i Sverige.

Sedan 2014 är även följande handlingar kriminaliserade, vilket förstärkt barns skydd mot barnäktenskap:

Äktenskapstvång: Det innebär att det är olagligt att genom olaga tvång eller utnytt­jande förmå en annan person att gifta sig.

Vilseledande till tvångs­äktenskaps­resa: Exempelvis är det olagligt för föräldrar att ta med sitt barn utomlands i syfte att barnet ska ingå äktenskap.

Omkring 3,9 miljoner flickor köns­stympas varje år världen över. Den grymma sed­vänjan har prakti­serats i mer än 2 000 år. In­greppet görs oftast helt utan be­döv­ning. Verk­tyget kan vara en smut­sig kniv, ett gammalt rak­blad eller en glas­skärva. En del flickor dör. De flesta traumati­seras svårt och får men för livet.

Med den nuvarande utvecklingen beräknas antalet flickor som könsstympas varje år ha stigit till 4,6 miljoner år 2030

Vad är könsstympning?

Beteckningen "kvinnlig könsstympning" rymmer flera olika former av ingrepp. I vissa fall skärs delar av blygdläpparna eller klitoris bort. En annan variant är att klitoris prickas med ett vasst eller spetsigt föremål.

Den grövsta formen av könsstympning är så kallad infibulation, vilket innebär att både klitoris och de inre och yttre blygdläpparna avlägsnas. Huden sys sedan ihop och kvar lämnas endast en millimeterstor öppning, där urin och menstruationsblod ska kunna passera

Könsstympning utförs oftast på flickor mellan fyra och 14 år, men även spädbarn stympas. Ibland utförs det på kvinnor som precis ska gifta sig, på kvinnor som är gravida med sitt första barn eller som precis har genomgått sin första förlossning.

Stora hälsorisker

Kvinnlig könsstympning är ett allvarligt hälsoproblem för flickor och kvinnor på grund av de medicinska riskerna med ingreppet. På många håll i Afrika och Mellanöstern utförs ingreppet av outbildade barnmorskor, äldre kvinnor i byn eller barberare. Ofta används smutsiga verktyg som knivar, glasskärvor eller rakblad. Ingreppet genomförs vanligtvis utan bedövning.

Könsstympning medför långsiktiga fysiska och känslomässiga komplikationer. Svår smärta, stress, infektioner och psykiska problem kan uppstå efter ingreppet, liksom kraftiga blödningar, infertilitet och till och med död. Kvinnans sexualliv blir ofta mycket smärtsamt och svårt.

Infibulation orsakar de största besvären och farorna. Eftersom endast en liten öppning lämnas kan urin och menstruationsblod inte rinna ut ordentligt, vilket kan förorsaka infektioner i underlivet. Det kan även leda till att kvinnan får svårt att kontrollera urinflödet.

Könsstympning medför ofta svåra förlossningar, med dödlig risk för både modern och barnet. Vid förlossning öppnas såret för att efter förlossningen sys ihop igen. Det innebär stora risker för infektioner.

Vad håller sedvänjan vid liv?

Traditionen att könsstympa flickor har troligen existerat i över 2 000 år. Det finns olika teorier om var och varför sedvänjan uppstod, men inget har med säkerhet kunnat fastställas.

Människor som är angelägna om att bevara traditionen betraktar den ofta som ett religiöst påbud. Det finns dock inget skriftligt stöd i någon religion för könsstympning.

Kvinnlig könsstympning utförs fortfarande eftersom det är rotat i den traditionella synen på kvinnors status och roll. Det anses också vara en del av den rit som ska initiera den unga flickan i vuxenvärlden

Traditionen ses ofta som en nödvändighet inför äktenskap, då ingreppet tros bevara en flickas oskuld innan giftermålet. Det är också ett sätt att kontrollera kvinnors sexualitet, eftersom den sexuella njutningen minskar och kvinnan därför antas vara trogen sin man.

Trots de stora farorna för hälsan ses könsstympning som ett sätt att göra könsorganen “rena och vackra” och att flickan omvandlas till “en riktig kvinna".

Arbetet mot könsstympning ger resultat, om än olika snabbt i olika länder. Risken för att en flicka i tonåren ska könsstympas idag har minskat med en tredjedel jämfört med för 30 år sedan

Med stöd av bland annat FN:s barnkonvention har arbetet mot de skadliga ingreppen resulterat i att många länder infört lagar som förbjuder könsstympning; till exempel Burkina Faso, Egypten, Etiopien, Sudan, Australien och Storbritannien. I andra länder, däribland Belgien, Kanada, Elfenbenskusten, Frankrike, Guinea, och USA kan de som utför kvinnlig könsstympning åtalas för brott mot andra gällande lagar. I flera afrikanska länder har man även utvecklat officiella strategier mot könsstympning

Men många fortsätter trots allt att utsätta sina döttrar för ingreppet på grund av sociala påtryckningar. Framstegen måste ske mycket fortare för att kompensera för befolkningstillväxten i de länder där kvinnlig könsstympning är vanligt, annars riskerar det årliga antalet flickor som könsstympas att stiga till uppskattningsvis 4,6 miljoner år 2030

Om du får kännedom om att ett barn kan komma att utsättas för könsstympning ska du göra en orosanmälan enligt 14 kap. 1 § SoL.

Nu har vi I två avsnitt pratat om barn och tvångsäktenskap och könsstympning som är så viktigt att ha kunskap om för att kunna förhindra och förebygga för att fler barn och flickor ska bli utnyttjade för.

Tips på mer information

  • Det finns mer information på Socialstyrelsens hemsida, samt webbutbildningar på nätet.
  • Tema Könsstympning av flickor och kvinnor på Kunskapsguiden.se
  • Information till barn om barnäktenskap, Socialstyrelsen, 2020

Tack för idag!

Kontaktuppgifter:

Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se

Textversion, avsnitt 27, "Våld mot personer med funktionsnedsättning, del 1"

Välkommen till avsnitt 27 där vi idag ska prata om våld i nära relationer mot personer med funktionsnedsättning.

Det våld som drabbar kvinnor respektive män skiljer sig generellt i mönster och uttryck. Våld mot kvinnor sker i allmänhet oftare i nära relationer och i det egna hemmet, våldet är upprepat och har mer sexuella uttryck. Det är våld som ofta upplevs som mer skamfyllt och svårt att tala om.

Funktionshinder uppstår i relationen mellan en individ med funktionsnedsättning och de hinder individen möter i sin omgivning.

När det gäller mäns våld mot kvinnor kan ett möjligt funktionshinder vara att den som blir utsatt för våld inte kan artikulera eller kommunicera sin utsatthet.

Andra möjliga funktionshinder kan vara att skyddade boenden inte är fysiskt tillgängliga eller att information till personer som är utsatta för våld inte finns att tillgå i ett format som gör att alla kan ta del av den

Våld i nära relationer i förhållande till funktionshindersrelaterat våld

I en forskningsgenomgång från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, framträder tre teman som tillsammans utmärker beskrivningar och förklaringar av våld mot personer med funktionsnedsättning.

Dessa tre teman – osynlighet, beroende och sårbarhet –

Osynligheten kännetecknar situationen för personer vars kontakter med omvärlden är begränsade till ett fåtal personer, eller för personer som har svårigheter att kommunicera och att göra sig förstådda. Osynligheten kan också bestå i att det våld man utsätts för inte betraktas som, eller hanteras som, våldsbrott. Osynligheten kan också i en utvidgad bemärkelse komma att utgöra ett funktionshinder.

Det särskilda beroendet av andra människor är en förklaring till en högre risk för kvinnor med funktionsnedsättning att utsättas för våld, jämfört med kvinnor utan funktionsnedsättning.

Det finns också skäl att anta att barn med funktionsnedsättning är särskilt beroende av vårdande familjemedlemmar, vilket kan fördjupa deras sårbarhet.

Många personer med funktionsnedsättning är beroende av andra personer för sin vardagstillvaro, för stöd och för närhet.

I vissa fall är detta beroende mycket stort, och gör det svårare för en våldsutsatt person med funktionsnedsättning att bryta upp från en destruktiv relation.

Beroendet av vårdare och andra personer kan också innebära en förstärkning av den sårbarhet som funktionsnedsättningen innebär.

Brottsförebyggande rådet, Brå framstår fyra omständigheter som ökar sårbarheten

  • frånvaro av eller brister i sexualundervisningen
  • vårdares tillgång till kvinnans kropp
  • risken att övertalas till att uppfylla behov och krav från omgivningen
  • svag sexuell självkänsla.

Att kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning utnyttjas sexuellt har uppmärksammas både inom rättsväsendet och inom forskningen

Sårbarheten är delvis beroende av den funktionsnedsättning en person har, och därför kan graden av sårbarhet variera. Personer som saknar fysiska möjligheter att skydda sig mot övergrepp är sårbara, liksom personer som saknar kunskap om eller möjligheter att uttrycka sina rättigheter eller berätta att de utsatts för våld.

Att ta sig ur en relation kan vara svårt för alla kvinnor som utsätts för våld. För kvinnor med funktionsnedsättning tillkommer ytterligare faktorer som förhindrar ett uppbrott och orsaker varierar från individ till individ.

Våld i nära relationer tar sig många olika uttryck

Sker generellt i syfte att kontrollera den som blir utsatt. Våldet kan vara antingen fysiskt, psykiskt, sexuellt eller ekonomiskt, eller utgöras av försummelse. Ofta förekommer våld inom flera eller samtliga av dessa områden från samma förövare. När det gäller våld i nära relationer mot personer med funktionsnedsättning adderas dessutom ytterligare ett våldsområde, som är direkt funktionshinderrelaterat.

Denna typ av våld riktar in sig just på personens funktionsnedsättning, hjälpmedel, kommunikation eller liknande. Våldet kan då bestå av att förövaren exempelvis gömmer en persons hjälpmedel eller vägrar att teckenspråkstolka.

Få kvinnor söker hjälp, varför?

Det kan handla om att kvinnan:

  • är rädd för fortsatt våld
  • är ekonomiskt beroende av mannen
  • har svårt att skaffa en egen bostad
  • har en religion och kulturella värderingar som uppmanar till att familjen ska bevaras intakt
  • är handlingsförlamad på grund av psykisk stress
  • kan vara rädd för ensamhet och isolering
  • saknar stöd från omgivningen.

I HANDU:s undersökning från 2007 om våldsutsatthet bland kvinnor med funktionsnedsättning framkom att två av tre kvinnor som varit utsatta för våld eller övergrepp inte hade sökt den hjälp som finns att få. Kvinnorna förklarade det med saker som att övergreppen var obetydliga, att de inte ville ha någon hjälp eller att de skämdes. Andra visste inte var de skulle söka hjälp eller så hindrade deras make eller sambo dem. Några av kvinnorna uppgav att de var rädda att förlora vårdnaden om barnen om de sökte hjälp.

Många personer med funktionsnedsättning löper större risk att utsättas för våld

Många personer med funktionsnedsättning har en livssituation som skiljer sig från normen och som innebär en ökad risk för att utsättas för våld. Det kan handla om att personer med funktionsnedsättning har en svag ekonomisk ställning eller en lägre utbildningsnivå, att man står i en särskild beroendeställning eller att man blir utestängd från samhället på grund av bristande tillgänglighet, att man har svårigheter att tillgodogöra sig information eller att man löper särskilt stor risk att manipuleras.

En utsatt livssituation är när en person har nödvändiga relationer med en större grupp människor, utöver familjemedlemmar och andra närstående. Det kan handla om vårdpersonal eller assistenter, chaufförer inom färdtjänsten eller personal från socialtjänsten som på olika sätt ansvarar för tryggheten och den personliga omsorgen för en person.

Det här innebär en stor grupp människor, som är anställda för att finnas i närheten och stödja personer, men som också har en maktposition och utgör potentiella våldsutövare.

När förövaren har en funktionsnedsättning

Vanligast är att personer utan funktionsnedsättning utsätter personer med funktionsnedsättning för övergrepp, men situationer förekommer även där förövaren, eller båda parter, har en funktionsnedsättning.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsatts för sexuella övergrepp har till stor del utsatts av personer med liknande funktionsnedsättning.

Hedersrelaterat våld och förtryck

Personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck är en särskilt sårbar och svårupptäckt grupp. Även dessa personer kan utsättas för hedersrelaterade normer och begränsningar, men det tar sig andra uttryck och får andra konsekvenser, till exempel inom ramen för oskuldskontexten.

Är kravet på äktenskap med en av familjen vald man mer utmärkande för hur hedersrelaterat förtryck kommer till uttryck bland, i första hand, flickor med intellektuell funktionsnedsättning.

Enligt en rapport från TRIS uppger 9 procent av alla flickor och 6 procent av alla pojkar på gymnasiesärskolor att deras föräldrar bestämmer vem de ska gifta sig med. Vidare svarar 35 procent av flickorna och 22 procent av pojkarna att deras föräldrar inte tillåter att de har sex med den de är kär i.

Prostitution och människohandel

Risken att personer med intellektuell funktionsnedsättning utsätts för människohandel och prostitution är relaterad till att dessa personer kan ha svårare att läsa andra människors signaler, se risker samt orsakssamband. Den som vill följa normen men som samtidigt har svårt att förstå sammanhang och/eller är beroende av personer i sin omgivning kan löpa förhöjd risk att bli utnyttjad och kränkt.

Personer med funktionsnedsättning vill i likhet med andra känna ett sammanhang och få uppskattning. Personer med funktionsnedsättning som saknar kunskap om vad som är normalt och acceptabelt i relationer kan ha dock svårt att bedöma kontakter via internet och få grepp om effekterna av vissa förbindelser.

Beteenden kopplas till personens funktionsnedsättning

Synen på sexualitet hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar har tidigare varit polariserad. Antingen har man sett dessa individer som helt och hållet asexuella eller som individer med överdriven sexuell lust som behöver dämpas.

Kunskapen om sexualitet och intellektuell funktionsnedsättning är fortfarande mycket begränsad och utgår oftast från vuxna eller äldre personer som har en bakgrund med ett långt institutionsboende under uppväxten. Främst fokuseras därför problem förknippade med sexualiteten hos personer med intellektuell funktionsnedsättning, till exempel sexuella beteenden som har ansetts avvikande, sexuella övergrepp och oönskade graviditeter.

Det som uppfattas som ”annorlunda” eller ”onormalt” av omgivningen har kopplats till funktionsnedsättningen och inte till andra individuella eller miljömässiga faktorer.

Stereotypa föreställningar

Stereotypa föreställningar hindrar dessutom samhället från att upptäcka mäns utsatthet. En uppfattning är att män med funktionsnedsättning är asexuella och inte lever i relationer. En annan syn är att de skyddas från våld av omgivningen. Det innebär en dubbel utsatthet för män med funktionsnedsättning att män på grund av maskulinitetsnormer inte förväntas vara utsatta för våld eller behöva hjälp. Om de trots denna norm söker hjälp är hjälpen många gånger inte tillgänglig.

Referenser

  • Brottsförebyggande rådet
  • Myndighet för delaktighet (MFD)
  • Institutet för hälsa och välfärd

Kontaktuppgifter:

Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se

Textversion, avsnitt 28, "Våld mot personer med funktionsnedsättning, del 2"

Välkommen till avsnitt 26 där vi kommer att fortsätta att prata om våld i nära relationer mot personer med funktionsnedsättning

Arbetet med att integrera ett funktionshindersperspektiv kräver stöd

Måste utgå från ett funktionshindersperspektiv. Detta innebär att insatserna i Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning planering och genomförande ska vara tillgängliga för alla, oavsett funktionsförmåga. Det är inte självklart att de myndigheter som får uppdrag inom ramen för strategin har kunskapen om hur man anlägger ett funktionshindersperspektiv på uppdraget.

Enligt: MFD:s bedömning

Förebyggande arbete

Skolan har en avgörande roll i ett effektivt förebyggande arbete inom ramen för undervisningen i sex och samlevnad och personlig integritet. Dessa ämnen innefattar frågor om könsmönster, relationer och normer. Undervisningen bidrar till att lägga grunden för kunskap om vad som är acceptabelt att göra mot andra och vad man själv accepterar att utsättas för.

Att unga i grundsärskola och gymnasiesärskola riskerar att få mindre sex-och samlevnadsundervisning hänger enligt studier ihop med samhälleliga stereotyper och föreställningar om att personer med funktionsnedsättning är mindre sexuella, alternativt att sexualiteten ses som problematisk och riskfylld. Omgivningen kan vara extra orolig för att den unga personen ska bli utsatt eller utsätta andra för övergrepp, oönskade graviditeter eller sjukdomar om sexualiteten triggas.

Behov av ökad kunskap

Alla våldsbrott anmäls inte och benägenheten att anmäla kan variera mellan platser, brottstyper och kontexter. Våld i nära relationer anmäls generellt i mindre utsträckning än om gärningspersonen är okänd. Personer som lever på gruppboenden har en stark beroendeställning gentemot flera personer i omgivningen. Om denna beroendeställning ligger till grund för våld är osynligheten hos gruppen särskilt påtaglig. Detta eftersom det våld som personen i fråga utsätts för många gånger inte betraktas som eller hanteras som våldsbrott.

Vad gör jag?

Då du pratar med en person med funktionsnedsättning om våld, kom ihåg att det är sällan en person hittar på sin berättelse. Personen kan emellertid i efterhand förneka det som hänt på grund av rädsla, förvirring eller påtryckningar.

Dessutom kan en person med intellektuell funktionsnedsättning ha svårt att berätta om våldet på grund av att han eller hon har svårt att tolka det och saknar begrepp för att beskriva det.

Verktyg för att föra våldet på tal

  • Ta en person som berättar att han eller hon utsatts för våld på allvar.
  • Du får inte nedvärdera eller nonchalera berättelsen. Om du inte just då hinner lyssna, kom överens om en ny tidpunkt så snart som möjligt.
  • Hjälp personen att klä våldet i ord. Använd bekanta uttryck för att prata om våldet.
  • Skapa en trygg och förtroendefull atmosfär. Fundera på förhand på var ni ska prata om saken och hur.
  • Berätta att våld och hot om våld alltid är fel. Betona att våldet inte är offrets fel.
  • Döm gärningarna. Våld får aldrig accepteras.
  • Skuldbelägg ingen. Den som utövat våldet är ofta en kär person för klienten och klienten är ofta oroligare för denna persons välbefinnande än för sitt eget.

Mer verktyg

  • Diskutera ärendet med de övriga anställda.
  • Diskutera ärendet med invånaren. Reservera en lugn och trygg stund för diskussionen.
  • Hjälp invånaren att uttrycka det som hänt med tydliga ord. Använd så konkreta, tydliga och enkla ord som möjligt.
  • Diskutera ärendet med chefen.
  • Diskutera ärendet med den misstänkta invånaren. Med tanke på allas rättsskydd och säkerhet är det bra om två anställda alltid deltar i diskussionen.
  • Om situationen förblir oklar, kom överens om hur situationen ska följas upp och hur ni ska reagera om det finns behov av det.
  • Se till att det eventuella offret för våld och den eventuella förövaren är medvetna om att situationen följs upp och att man reagerar på den.
  • Gör upp gemensamma spelregler mellan invånarna i fråga. Fundera på hur ni ska agera framöver.
  • Bedöm tillsammans om arbetsgemenskapens metoder och resurser är tillräckliga för att reda ut situationen. Behöver ni hjälp av andra experter i branschen?
  • Om det behövs kraftfullare metoder för att ingripa ansvarar chefen för att föra ärendet vidare till exempelvis polisen.

Referenser

  • Myndighet för delaktighet (MFD)
  • Institutet för hälsa och välfärd

Stort tack för att ni har lyssnat på oss!

Kontaktuppgifter:

Biståndsenheten
Mejerigatan 5, Eksjö
Telefon: 0381-360 00
E-post: irampljuset@eksjo.se

Kommunens riktlinjer mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Kommunerna har ett lagstadgat ansvar att arbeta förebyggande och med skydd och stöd för våldsutsatta samt våldsutövare. Arbete mot våld i nära relationer är även en del av kommunens folkhälsofrämjande arbete.

Kontakt

Kontaktcenter

Besök:

Mejerigatan 5, Eksjö

Post:

Eksjö kommun, 575 80 Eksjö

Telefon:

0381-360 00

E-post:

kommun@eksjo.se

Fax:

0381-166 00


Fler kontaktuppgifter
och länkar finns under de olika avsnitten på denna sida.

Om du behöver akut hjälp, ring 112.
Vill du göra en polisanmälan ringer du 114 14.

Sidan senast uppdaterad:

Våld i nära relationer, Eksjö kommun

Eksjö kommun erbjuder stöd och hjälp till dig som har utsatts för hot eller våld av en närstående och vill förändra din situation. Kommunen kan också hjälpa dig som utsätter andra för våld eller har svårt att hantera ilska och aggressioner.

En text som ni kan byta i kontaktboxen. Ta bort modulen så syns inte övrigtfältet. När texten är uppdaterad, ta bort utropstecknet i modulnamnet.

Till toppen

Kontaktcenter

Besök:Södra Kyrkogatan 4, Eksjö

Post:575 80 Eksjö

Telefon: 0381–360 00

E-post: kommun@eksjo.se

Fax:0381–166 00

Öppettider

Telefon:

Måndag–fredag 8.00–16.00
Torsdagar jämna veckor 8.00–15.00
Lunchstängt 12.00–12.45

Besök:

Måndag–fredag 8.00–16.00
Lunchstängt 12.00–12.45

Dag före röd dag, dag före midsommarafton, julafton och nyårsafton, samt vid så kallade klämdagar stänger Kontaktcenter klockan 12.00.

Felanmälan

Felanmälan om el, fjärrvärme, sop- och avfallshantering, vatten- och avloppsledningar, gator, park och bredband görs till Eksjö Energi.