Störs du av kajor?

Det är vanligt att kajor cirkulerar runt om i tätbebyggda områden och övernattar på tak. I vissa områden upplevs kajorna som ett problem eftersom de flyger i stora grupper, låter väldigt mycket och lämnar avföring efter sig. Även om kajorna upplevs som irriterande och ohygieniska är de ingen risk för människors hälsa.

Att skjuta fåglar löser inte problemet

Många hör av sig och vill att kommunen ska skjuta kajorna. Att skjuta fåglarna bedöms vara en omöjlig uppgift och löser inte problemet eftersom det fylls på med nya fåglar hela tiden. En avskjutning leder bara till att kajorna flyttar tillfälligt. Det finns också en risk att kajorna ersätts med andra fåglar. Vid avskjutningar måste även säkerheten kunna garanteras. Däremot kan kommunen ge dig som fastighetsägare tips på hur du kan förebygga störningar från kajorna. Du kan också få tips om vad du kan göra för att se till att kajorna inte vill vara på din fastighet.

Vad kan du göra?

Det finns mycket du kan göra för att försöka minska störningarna från kajorna. Det bästa är att minska tillgången på mat och försvåra för dem att bygga bo. Oavsett vad du väljer att göra är det viktigt att du kontinuerligt varierar din skrämseltaktik eftersom fåglarna vänjer sig efter ett tag. Det är också viktigt att du samarbetar med flera fastighetsägare för att undvika att kajorna hamnar på granntaket.

Minska tillgången på mat. Kajor är allätare som äter i stort sett allt som erbjuds där de befinner sig. Därför är det viktigt att vi hjälps åt att minska tillgången på mat genom att:

• Se till att lock på sopkärl och papperskorgar är stängda så att kajorna inte kan dra ut innehållet. Fyll därför inte sopkärlet med så mycket skräp att du inte kan stänga locket.
• Ställ inte ut soppåsen.
• Skräpa inte ned.
• Plocka upp fallfrukter.
• Mata gärna småfåglar men tänk på att använda fågelmatare som inte drar till sig andra fåglar, till exempel kajor. Försök undvika att fågelmat spills på marken.

Försvåra för dem att bygga bo eller vilja landa. Kajorna bosätter sig gärna i holkar eller andra ihåligheter som till exempel skorstenar. Därför är det viktigt att du regelbundet kontrollerar att kajorna inte har byggt bo på ditt tak eller i någon ihålighet. Börja kontrollera detta under häckningsperioden som är mars till april.

Du kan också försöka försvåra för fåglarna att häcka genom att störa dem precis innan de ska häcka. Om de gång på gång misslyckas med att bygga bon och föda upp sina ungar, kommer fåglarna självmant att söka sig bort. För att störa dem från att bygga bo kan du:

• Montera galler i skorstenen. Det kanske även fungerar med hönsnät.
• Täcka för ventilationstrummor och andra ihåligheter med hönsnät innan kajorna börjar häcka.
• Hänga upp ögonattrapper eller rovfågelsattrapper.
• Plocka upp grenar och kvistar så att kajorna inte kan använda materialet för att bygga bo.
• Rensa tak, hängrännor och andra platser från gamla bon samt ta bort nya bon innan kajorna hinner lägga ägg i dem.
• Hänga upp reflekterande band eller annat som reflekterar, till exempel cd-skivor. Det får gärna vara i något prasslande material.
• Använda akustiska fågelskrämmor som sänder ut ljud.
• Sätta upp linor eller nät över platser där kajorna brukar vilja bo eller sitta.
• Montera mjuka plastpiggar där kajorna kan landa och brukar sitta.
• Såga ned träd som kajorna sitter i.
• Glesa på grenverket i de träd som kajorna häckar.
• Belysa träd som de gillar att bo eller övernatta i. Det ger en god effekt på de träd som du väljer att belysa, men risken finns att de söker sig till grannträdet.

Tänk på detta

Som fastighetsägare får du montera hinder och skrämselanordningar på din egen tomt, men du måste ta hänsyn till dina grannar så att dina åtgärder inte påverkar dem. Till exempel kan dina grannar uppleva att en akustisk fågelskrämma stör mer än vad fåglarna gör.

Om du inte äger marken måste du ha tillstånd från markägaren. Bor du i ett hyreshus ska du prata med din hyresvärd. Fastighetsägaren har en skyldighet att minska störningar som uppstår på sin fastighet.

Kort information om kajor

Kajor lever i livslånga parförbindelser som håller ihop även utanför häckningstiden. De häckar i holkar, ihåliga träd eller ihåligheter på byggnader och i skorstenar. Häckningsperioden är mars till april.

Kajor är också sociala varelser. De bildar stora flockar som är störst under hösten och vinterhalvåret. Här i södra Sverige är kajan till största delen en stannfågel. Om kajan inte stannar i Sverige över vintern flyttar den oftast i slutet av september till november och brukar vara tillbaka i februari eller mars.

Kajor äter i stort sett vad som helst som finns där de befinner sig. Det kan vara fröer på åkrar, frukter och bär i trädgårdar samt avfall i pappers­korgar.

Kanadagäss eller andra fåglar som förorenar en badplats kan möjligtvis betraktas som olägenhet. Kontakt tas i första hand med ansvarig för badplatsen för åtgärd av problemet. Om ansvarig för badplatsen inte åtgärdar problemet kan kommunens miljöenhet kontaktas.

Kommunen får ibland klagomål på lösspringande katter som orsaker olägenheter i bostadsområden. Kommunen har inga möjligheter att ta hand om katter som verkar sakna ägare. Istället får man vända sig till polisen.