Om vilda djur eller skadedjur besvärar dig så finns information på denna sida om vart du ska vända dig. Du kan även få tips om vad du själv kan göra om du störs av kajor. Vid viltolyckor är det polisen du vänder dig till. För att ha vissa djur inom detaljplanelagt område krävs tillstånd. Det är länsstyrelsen som har hand om tillsynen för djurplågeri.
Vilda djur, fåglar och katter i tätorterna
Det finns alltid ett skäl till att djur söker sig till ett visst område. Det kan finnas mat, lämpliga bo-platser eller skydd. Vill du inte ha dem i din närhet, ska du låta bli att erbjuda det de vill ha. Det är viktigt att inte låta sopor och matrester vara tillgängliga, använd bara slutna komposter. Det finns blommor att välja som inte är så smakliga för rådjuren. Rensa upp i vildvuxna hörn, plocka upp fallfrukt dagligen från tomten. Om du matar småfåglar på vintern ska du städa ofta under fågelbordet.
Skator, kajor, kråkor och duvor
Störs du av kajor?
Det är vanligt att kajor cirkulerar runt om i tätbebyggda områden och övernattar på tak. I vissa områden upplevs kajorna som ett problem eftersom de flyger i stora grupper, låter väldigt mycket och lämnar avföring efter sig. Även om kajorna upplevs som irriterande och ohygieniska är de ingen risk för människors hälsa.
Att skjuta fåglar löser inte problemet
Många hör av sig och vill att kommunen ska skjuta kajorna. Att skjuta fåglarna bedöms vara en omöjlig uppgift och löser inte problemet eftersom det fylls på med nya fåglar hela tiden. En avskjutning leder bara till att kajorna flyttar tillfälligt. Det finns också en risk att kajorna ersätts med andra fåglar. Vid avskjutningar måste även säkerheten kunna garanteras. Däremot kan kommunen ge dig som fastighetsägare tips på hur du kan förebygga störningar från kajorna. Du kan också få tips om vad du kan göra för att se till att kajorna inte vill vara på din fastighet.
Vad kan du göra?
Det finns mycket du kan göra för att försöka minska störningarna från kajorna. Det bästa är att minska tillgången på mat och försvåra för dem att bygga bo. Oavsett vad du väljer att göra är det viktigt att du kontinuerligt varierar din skrämseltaktik eftersom fåglarna vänjer sig efter ett tag. Det är också viktigt att du samarbetar med flera fastighetsägare för att undvika att kajorna hamnar på granntaket.
Minska tillgången på mat
Kajor är allätare som äter i stort sett allt som erbjuds där de befinner sig. Därför är det viktigt att vi hjälps åt att minska tillgången på mat genom att:
Försvåra för dem att bygga bo eller vilja landa
Kajorna bosätter sig gärna i holkar eller andra ihåligheter som till exempel skorstenar. Därför är det viktigt att du regelbundet kontrollerar att kajorna inte har byggt bo på ditt tak eller i någon ihålighet. Börja kontrollera detta under häckningsperioden som är mars till april.
Du kan också försöka försvåra för fåglarna att häcka genom att störa dem precis innan de ska häcka. Om de gång på gång misslyckas med att bygga bon och föda upp sina ungar, kommer fåglarna självmant att söka sig bort. För att störa dem från att bygga bo kan du:
Tänk på detta
Som fastighetsägare får du montera hinder och skrämselanordningar på din egen tomt, men du måste ta hänsyn till dina grannar så att dina åtgärder inte påverkar dem. Till exempel kan dina grannar uppleva att en akustisk fågelskrämma stör mer än vad fåglarna gör.
Om du inte äger marken måste du ha tillstånd från markägaren. Bor du i ett hyreshus ska du prata med din hyresvärd. Fastighetsägaren har en skyldighet att minska störningar som uppstår på sin fastighet.
Kort om kajor
Kajor lever i livslånga parförbindelser som håller ihop även utanför häckningstiden. De häckar i holkar, ihåliga träd eller ihåligheter på byggnader och i skorstenar. Häckningsperioden är mars till april.
Kajor är också sociala varelser. De bildar stora flockar som är störst under hösten och vinterhalvåret. Här i södra Sverige är kajan till största delen en stannfågel. Om kajan inte stannar i Sverige över vintern flyttar den oftast i slutet av september till november och brukar vara tillbaka i februari eller mars.
Kajor äter i stort sett vad som helst som finns där de befinner sig. Det kan vara fröer på åkrar, frukter och bär i trädgårdar samt avfall i papperskorgar.
Vill du veta mer om kajor kan du läsa ”Kajor i staden” som är utgiven av Sveriges Kommuner och Regioner, se nedan:
Det är vanligt att kommunen får in klagomål på fåglar. En avskjutning löser inte problemet annat än för stunden. En fastighetsägare ska därför alltid i första hand själv försöka lösa problemet. Det kan röra sig som att till exempel förhindra fåglar att bygga bo eller slå sig ner på takkanter, hängrännor med mera. Det kan ske genom att du tar bort boet när fåglarna bygger det eller att spänna upp nät eller ståltråd.
Kanadagäss
Kanadagäss eller andra fåglar som förorenar en badplats kan möjligtvis betraktas som olägenhet. Kontakt tas i första hand med ansvarig för badplatsen för åtgärd av problemet. Om ansvarig för badplatsen inte åtgärdar problemet kan kommunens miljöenhet kontaktas.
Katter
Kommunen får ibland klagomål på lösspringande katter som orsaker olägenheter i bostadsområden. Kommunen har inga möjligheter att ta hand om katter som verkar sakna ägare. Istället får man vända sig till polisen.
Skadedjur
Det finns skadedjur av olika slag.
Äger du en villa eller radhus ansvarar du själv för att hålla ohyra och skadedjur borta. Ofta är en skadedjursförsäkring kopplad till din villa- och hemförsäkring.
Bor du i flerbostadshus och upptäcker råttor eller andra skadedjur i eller omkring din bostad ska du kontakta din hyresvärd eller bostadsrättsförening. Om problemen inte löser sig och fastighetsägaren trots dina påstötningar inte gör något åt skadedjursproblemet kan du kontakta miljöenheten.
Det är var och ens ansvar att se till problem inte uppstår. Tänk därför på att matning av småfåglar och andra djur även kan dra till sig skadedjur som råttor.
Skadade, sjuka eller döda djur
Då och då händer att vilda djur skadas eller insjuknar och blir liggande på en plats som kan vara olämplig. Kommunen har ett antal kommunala skyttar som har tillstånd att använda skjutvapen inom detaljplanerat område samt i tätbebyggt område som inte omfattas av detaljplan för att avliva vilda djur. Utanför dessa områden ska du i första hand vända dig till den som har jakträtten. Den kommunala skytten tar alltid kontakt med polisen innan ett djur avlivas inom tätorten.
Kommunala skyttar
Eksjö tätort, Per Philipsson, telefon 070-549 76 66
Eksjö tätort, Sven Rostedt, telefon 073-386 01 72
Eksjö tätort, Hult, Alf Bilker, telefon 070-936 05 78
Mariannelund, Mikael Engqvist, telefon 070-658 93 22
Mariannelund, Arnold Henriksson, telefon 070-375 37 77
Viltolyckor
Om du ser ett djur som skadats eller dödats i trafiken ska du kontakta Polisen 114 14. Den som kör på ett djur måste rapportera det till Polisen på SOS-numret 112. Alla viltolyckor måste rapporteras, oavsett om djuret är skadat eller inte.
Rapporteringsplikten gäller för:
Att inte anmäla är straffbart. Mer information och råd vid en viltolycka finns på polisens webbplats Länk till annan webbplats.
Djurhållning inom detaljplanelagt område
I de lokala föreskrifterna för att skydda människors hälsa finns bestämmelser om bland annat djurhållning inom detaljplanelagt område.
De lokala föreskrifterna innebär bland annat att det behövs tillstånd för att ha nöt, häst, get, får, gris, pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur inom detaljplanelagt område samt att ha orm.
Djur som man inte har i sitt bostadshus räknas normalt sett inte som sällskapsdjur.
Djurhållning inom detaljplanelagt område – ansökan Länk till annan webbplats.
Djurplågeri
När det gäller djurplågeri eller djur som far illa är det länsstyrelsen som har hand om tillsynen. Det gäller såväl husdjur som lantbrukets djur.
Kontakt
Miljöenheten
Besök:
Södra Storgatan 4, Eksjö
Post:
Eksjö kommun, 575 80 Eksjö
Telefon:
0381-360 00
E-post:
samhallsbyggnad@eksjo.se
Fax:
0381-166 00
Länsstyrelsen
Det är länsstyrelsen som har hand om tillsynen för djurplågeri. Det gäller såväl husdjur som lantbrukets djur. Anmäl bristande djurhållning, länsstyrelsen Länk till annan webbplats.
Kommunala skyttar
Se rubriken "Skadade, sjuka eller döda djur" på denna sida.
Sidan senast uppdaterad:
Vilda djur, skadedjur och djurhållning i Eksjö kommun
Om vilda djur eller skadedjur besvärar dig så finns information på denna sida om vart du ska vända dig. Du kan även få tips om vad du själv kan göra om du störs av kajor. Vid viltolyckor är det polisen du vänder dig till. För att ha vissa djur inom detaljplanelagt område krävs tillstånd. Det är länsstyrelsen som har hand om tillsynen för djurplågeri.
En text som ni kan byta i kontaktboxen. Ta bort modulen så syns inte övrigtfältet. När texten är uppdaterad, ta bort utropstecknet i modulnamnet.
Kontaktcenter
Besök:Södra Kyrkogatan 4, Eksjö
Post:575 80 Eksjö
Telefon: 0381–360 00
E-post: kommun@eksjo.se
Fax:0381–166 00
Öppettider
Telefon:
Måndag–fredag 8.00–16.00
Torsdagar jämna veckor 8.00–15.00
Lunchstängt 12.00–12.45
Besök:
Samma tider som ovan.
Dag före röd dag, dag före midsommarafton, julafton och nyårsafton, samt vid så kallade klämdagar stänger Kontaktcenter klockan 12.00. Helgdagar är det stängt.
Felanmälan om el, fjärrvärme, sop- och avfallshantering, vatten- och avloppsledningar, gator, park och bredband görs till Eksjö Energi.
Vad vill du göra?
Dina synpunkter är värdefulla för att förbättra kommunens verksamhet, service och tjänster. En synpunkt kan vara ett förbättringsförslag, ett klagomål eller kanske beröm som du vill framföra. Din synpunkt skickas till berörd verksamhet, och om du så vill får du återkoppling på det du skickat in. Du kan också välja att vara anonym.
Alla som är folkbokförda i Eksjö kommun kan lämna in ett medborgarförslag. Medborgarförslag skiljer sig från synpunkter. Ett medborgarförslag är en möjlighet att lämna förslag på något nytt utöver ordinarie verksamhet. Alla medborgarförslag som kommer in är offentliga handlingar och behandlas politiskt.