Om du känner dig nedstämd eller orolig, har svårt att sova eller lider av psykiska besvär så finns stöd och hjälp att få.

Om du har självmordstankar ska du inte hålla det för dig själv. Våga ta hjälp. Prata med någon du har förtroende för, ring en stödlinje eller sök vård. Självmordstankar är vanligt, och ingenting att skämmas över. Du är inte ensam.

Under rubriken "Hit kan du vända dig" längre ner på sidan finns telefonnummer dit du kan vända dig och många bra webbsidor som du kan få hjälp ifrån.

Kritiska livshändelser, som till exempel:

• Förlust: av en närstående, en relation, av arbete, status, pengar.
• En större besvikelse: misslyckad examen, tentamen, utebliven befordran, mobbning, kränkning
• Sjukdom: depression, psykisk sjukdom, allvarliga kroppsliga sjukdomar, missbruk.

Förändringar i beteendet, som till exempel om personen:

• är lynnig, tillbakadragen eller ledsen
• talar om känslor av hopplöshet, hjälplöshet eller att vara värdelös
• inte längre bryr sig lika mycket om sitt utseende
• uttrycker tankar om döden genom teckningar, berättelser och sånger
• tar avsked av andra i sin omgivning eller ger bort ägodelar
• ägnar sig åt riskfyllt och självdestruktivt beteende

Ibland kan en självmordsnära person verka ovanligt lugn. Var uppmärksam på detta då det kan tyda på ett tyst beslut att fullfölja sin självmordsplan.

Misstänker du att någon i din närhet funderar på att ta sitt liv. Våga fråga. Våga prata med personen och ge dig tid att lyssna. Det är inte farligt att prata om självmord och det ökar inte risken för att personen ska ta sitt liv. Tvärtom kan ett sådant samtal förebygga självmord.

De här fyra stegen kan hjälpa dig att prata med någon som mår dåligt och som kanske tänker på att avsluta sitt liv.

1. Ta kontakt

Märker du att någon nära dig mår dåligt och kanske har förändrats på ett sätt som gör dig orolig? Prata med personen. Du kan säga: “Jag ser att du inte mår bra, vill du berätta för mig hur du har det?” Ibland kan det räcka med ett samtal för att en person ska skjuta upp planerna på att ta sitt liv och till slut avstå från självmord.

2. Visa att du bryr dig och vill lyssna

Fråga om det har hänt något särskilt. Håll ögonkontakt under samtalet, försök att vara öppen och fördomsfri. Var inte rädd för att det ska bli tyst. Under tystnaden bearbetas tankar och känslor. Ibland behöver du ställa tydliga frågor för att samtalet ska komma igång. ”Vad gjorde du igår? Hur har du det i skolan/på arbetet?” Kommer det fram saker som personen upplever som positiva i sitt liv, lyft fram och förstärk dem.

3. Fråga om självmord

När du ställer frågan visar du att det är okej att prata om självmordstankar. Du behöver inte vara orolig för att frågan ökar risken för självmord. Det är en myt. Du kan fråga: ”Är det så jobbigt att du ibland tänker på att avsluta ditt liv?” Om det är så: ”Har du tänkt ut hur du skulle gå tillväga?” Långt gångna planer kan tyda på att situationen är mer allvarlig. Har personen varit i en liknande situation, hur hanterade hen det då? Ta allt prat om självmord på allvar och lova aldrig att du håller någons självmordstankar hemliga.

4. Sök hjälp

Betona att det finns hjälp att få och diskutera hur du kan vara ett stöd. Erbjud dig att följa med när personen söker hjälp på till exempel vårdcentral eller psykiatrisk akutmottagning. Försök se till att personen känner sig lugn, stanna kvar och kontakta gärna någon som hen är trygg med. Lämna aldrig någon som är självmordsnära ensam. Verkar personen inte ha kontroll över situationen se det som ett nödläge – ring 112.

Läs mer på 1177 Vårdguiden:

Hur kan du hjälpa en person som har självmordstankar? Länk till annan webbplats.

Recovery College Jönköpings län är ett lärandecenter som erbjuder kurser i återhämtning från psykisk ohälsa. Kurserna är gratis och öppna för alla som är intresserade. Du är välkommen oavsett om du själv upplever ohälsa, är anhörig/står någon nära som mår dåligt, är yrkesverksam inom psykiatri och/eller är intresserad och vill lära dig mer.

Om Recovery College

Akut 112
Vid akut självmordsrisk eller psykisk ohälsa
Telefon: 112

1177 Vårdguiden
Sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmaste
psykiatriska akutmottagning
Telefon: 1177
Webbplats: www.1177.se Länk till annan webbplats.

Psykiatriska akutmottagningen Höglandssjukhuset Eksjö
Telefon: 010-243 56 60 måndag–fredag klockan: 08–16

Psykiatriska akutmottagningen Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Telefon: 010-242 30 10 måndag–söndag dygnet runt

”En väg in”
En kontakt för råd, bedömning och hänvisning för barn och unga som behöver hjälp vid till exempel psykisk ohälsa, psykiatriska tillstånd, oro, ångest, stress eller depression.
Telefon: 010-241 10 30 eller logga in på 1177.se Länk till annan webbplats.
För barn under 6 år: kontakta barnhälsovården i första hand.
Mer information:
Psykiska sjukdomar och besvär – 1177 Vårdguiden Länk till annan webbplats.
Barn och ungdomars hälsa – Folkhälsa och sjukvård (rjl.se) Länk till annan webbplats.

Barnens rätt i samhället (BRIS)
Telefon: 116 111 alla dagar 14–21
Webbplats: www.bris.se Länk till annan webbplats.
BRIS vuxentelefon om barn:
Telefon: 077-150 50 50, måndag–fredag klockan 11–13

Jourhavande kompis (Röda korset)
En chattjour för barn och unga upp till 25 år
Måndag–fredag klockan 18–22 och helger klockan 14–18
Webbplats: www.jourhavandekompis.se Länk till annan webbplats.

Jourhavande präst
Jourhavande präst kommer du i kontakt med via 112 alla dagar klockan 21–06
Webbplats: www.svenskakyrkan.se Länk till annan webbplats.
Chatt: www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast Länk till annan webbplats. måndag–torsdag klockan 20–24

Maskrosbarn
Mask­ros­barn är en för­e­ning som ar­be­tar med att stödja unga som lever eller har levt i fa­mil­jer där det fö­re­kom­mer miss­bruk eller psy­kisk ohälsa. Mask­ros­barn star­ta­des av två tjejer som själva har er­fa­ren­he­ter av för­äl­der med miss­bruk och/eller psy­kisk sjuk­dom.
www.​maskrosbarn.​org Länk till annan webbplats.

Mind
Självmordslinjen: telefon: 90 101 alla dagar klockan 06–24
Webbplats: www.mind.se/sjalvmordslinjen Länk till annan webbplats.
Föräldralinjen telefon: 020-85 20 00 vardagar klockan 10–15
Äldrelinjen telefon: 020-22 22 33 vardagar klockan 10–15

SPES
Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd
Telefon: 020-18 18 00 telefonjour alla dagar klockan 19–22
Webbplats: www.spes.se Länk till annan webbplats.

Kommunstyrelsen beslutade under 2019 om att ta fram en kommunöver­gripande handlingsplan om suicidprevention (förebygga självmord).

Suicidprevention är tillsammans med psykisk ohälsa ett prioriterat område såväl internationellt som nationellt. I Sverige beslutade riksdagen 2008 om ett handlingsprogram med nio strategiska åtgärdsområden för att minska antalet suicid. Dessa åtgärdsområden är tänkta att vara vägledande för det suicidpreventiva folkhälsoarbetet som bedrivs på olika nivåer i samhället.

Psykisk ohälsa och suicid är ett stort samhälls- och folkhälsoproblem som inte bara medför akuta och långsiktiga konsekvenser för individen utan även i ett större samhällsperspektiv både vad gäller den sociala och ekonomiska hållbarheten. Det suicidpreventiva arbetet är en del av kommunens folkhälsofrämjande arbete.

Syftet med riktlinjen är att genom aktivt förebyggande arbete och ökad kunskap minska antalet suicid och suicidförsök i Eksjö kommun.

Som mål för det suicidpreventiva arbetet används det nationella målet;
Ingen person, barn, vuxen eller äldre, ska behöva hamna i en sådan situation att suicid upplevs som den enda utvägen, ingen ska behöva ta sitt liv.

Det suicidpreventiva arbetet faller under effektmålet ”Eksjö kommuns invånare upplever att de mår bra och känner sig nöjda med sin livssituation”, som anges i Kommunprogrammet 2020—2023.

Kommunen arbetar i samverkan med andra aktörer i samhället för att förhindra självmord på olika sätt:

• Attityder, psykisk hälsa, vård, utbildning och liknande.
• Minskad tillgänglighet och skydd vid farliga platser till exempel järnvägsspår, broar och andra höga höjder i den offentliga miljön.
• Räddningsinsatser vid larm till 112.