Miljöfarliga verksamheter kallas alla verksamheter som kan orsaka utsläpp till mark, vatten eller luft, som hanterar kemikalier eller avfall, eller som kan störa omgivningen genom till exempel buller och lukt. Din verksamhet räknas som miljöfarlig om verksamheten uppfyller någon av följande förutsättningar:

• Utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten.
• Använder mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljö genom utsläpp.
• Förorenar mark, luft, vattenområden eller grundvatten.
• Använder mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, lukt, joniserande eller icke-joniserande strålning eller liknande.

Miljöbalken trädde 1999 och ersatte då 15 lagar. Miljöbalken är en ramlag. Detta innebär att de grundläggande kraven i hänsynsreglerna inte är preciserade. Reglerna kan preciseras genom föreskrifter från centrala myndigheter som till exempel Naturvårdsverket.

Miljöbalkens mål är att främja en hållbar utveckling för att kommande generationer ska få en hälsosam och god livsmiljö. Reglerna ska tillämpas så att:

• människans hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter
• natur- och kulturområden ska skyddas och vårdas
• den biologiska mångfalden ska bevaras
• en god hushållning av mark och vatten tryggas
• återanvändning och återvinning främjas

Miljöbalkens regler gäller stort som smått och omfattar alla former av störningar eller förändringar i naturen. Detta innebär att balken omfattar allt från enskilda avlopp och komposter till flygplaster och massaindustrier. Finns det risk för störningar av något slag som lukt, buller, skakningar eller ljus är den som driver verksamheten skyldig att göra vissa skyddsåtgärder. Detta ska ske utan att myndigheten uppmanar till detta.

Miljöbalkens bestämmelser och reglerna i andra lagar gäller parallellt. Det innebär att det till exempel inte alltid räcker med att ha bygglov enligt plan- och bygglagen. Utöver bygglovet kan miljöbalken kräva tillstånd, dispens eller att verksamheten anmäls innan den tas i bruk.

Enligt miljöbalken är kemiska bekämpningsmedel kemiska produkter som är avsedda att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom.

Spridning i miljön och hälsorisker

När man sprutar till exempel ogräs, skadeinsekter eller skadesvampar så hamnar en del av bekämpningsmedlet där det inte ska vara. Det kan hamna på marken, i vattnet eller föras bort med vinden.

Via marken, yt- och grundvatten samt med vindens hjälp kan bekämpnings­medlen få större spridning än önskvärt. Detta är en anledning till att bekämpningsmedel ibland inns i yt- och grundvatten.

Bekämpningsmedel kan på fel ställen påverka det ekologiska samspelet genom direkt eller indirekt påverkan på växter, djur och mikroorganismer utanför bekämpningsområdet. Exempel på effekter hos människan kan vara nedsatt kondition, nedsatt fruktsamhet, rubbad ämnesomsättning, försämrad frösättning med mera.

Växtskyddsmedel får inte användas:

• på skolgårdar eller gårdar till förskolor eller på lekplatser som allmänheten har tillträde till
• i parker eller trädgårdar eller andra områden som i första hand är avsedda att vara rekreationsområden som allmänheten har tillträde till
• inom koloniträdgårdsområden eller i växthus som inte används yrkesmässigt
• på tomtmark för bostadshus eller på krukväxter i hemträdgårdsmiljö
• på växter inomhus utom i produktionslokaler, lagerlokaler och liknande lokaler
• på ängs- eller betesmark som inte är lämplig att plöja men som kan användas till slåtter eller bete.

Krav på tillstånd/anmälan

Tillstånd från myndighetsnämnden behövs om spridning av växtskyddsmedel ska ske på någon av följande platser:

• inom idrotts- och fritidsanläggningar
• i parker och trädgårdar dit allmänheten har tillträde
• vid planerings- och anläggningsarbeten
• på vägområden samt grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor
• på ytor av asfalt, betong eller andra hårdgjorda material.

En anmälan till nämnden ska göras om bekämpningsmedel ska spridas på någon av följande platser:

• banvall
• områden större än 1­ 000 kvadratmeter där allmänheten får färdas fritt (gäller inte åkermark)
• vägområden för att förhindra spridning av invasiva främmande arter eller karantänskadegörare.

Lagar och regler om spridning av kemiska bekämpningsmedel

Bestämmelser kring spridning av kemiska bekämpningsmedel finns bland annat i:

• Förordning om bekämpningsmedel
• Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel
• Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om integrerat växtskydd.

En verksamhet som hanterar spillvatten med olja och/eller slam ska enligt miljöbalken tillse att det avskiljs/renas innan det släpps till kommunalt spill- eller dagvatten. Ett sådant vatten kan finnas i en mängd olika verksamheter som till exempel verkstäder, biltvättar, tankställen, uppställningsplatser för fordon och garage. Den vanligaste tekniken för att avskilja föroreningar i spillvatten är att installera en slam-/oljeavskiljare.

Miljöbalken ställer krav på den som innehar en fastighet eller utövar en verksamhet där cisterner finns. Det är den som äger en cistern som är ansvarig för lagring och hantering av olja och andra brandfarliga vätskor.

Regler och kontroll av cistern

Har du en verksamhet där det finns kyl, frys, luftkonditionering eller värmepump installerad? Kanske har du en restaurang, butik eller förvaltar en fastighet? Då kan du beröras av regler om kontroll och rapportering om köldmedier. Även bostadsrätts­föreningar räknas som verksamheter.

I god tid innan du installerar ett köldmedie­system som innehåller 14 ton koldioxid­ekvivalenter eller mer ska du anmäla det till miljöenheten. Samma krav gäller vid konvertering av en befintlig utrustning, det vill säga byte till ett nytt köld­medium.

Kontroll, installation och reparation av köldmedieanläggningar ska utföras av certifierade kylföretag och kylservicepersonal.

Läckagekontroll

Hur ofta läckagekontrollerna ska utföras bestäms av mängden ton koldioxidekvivalenter (CO2e). Det har ersatt den tidigare kontrollfrekvensen som styrdes av antalet kilo installerad köldmedia i anläggningen.

Om anläggningen har ett läckagevarnings­system förlängs tiden mellan kontrollerna till det dubbla. System som är hermetiskt slutna och är märkta som sådana och innehåller mindre än tio ton CO2e är helt undantagna krav på läckagekontroll.

Rapportera resultat varje år

Kontroller utförs av certifierade företag som sammanställer resultatet i en årsrapport. Resultatet av de kontroller som utförts för en anläggning som innehåller 14 ton koldioxid­ekvivalenter eller mer under året ska sammanställas. Sammanställningen ska sedan skickas till miljöenheten senast den 31 mars efterkommande år.

Observera att även aggregat som motsvarar fem ton koldioxidekvivalenter eller mer ska läckagekontrolleras och rapporteras in.

• Allt om f-gas Länk till annan webbplats.
• Allt om f-gas - frågor och svar Länk till annan webbplats.
• Förordning (2016:1128) om fluorerade växthusgaser Länk till annan webbplats.

Taxa

Taxan för köldmediesystem är antagen av kommunfullmäktige 2023-11-30.

Taxa för handläggning av ärenden gällande köldmediesystem Pdf, 104 kB.

Seveso är en anläggning med en verksamhet som hanterar farliga ämnen i mängder som överstiger en angiven gräns och kan innebära särskilda risker för invånarna i händelse av brand eller annan olycka. Det kan till exempel vara företag som hanterar stora kemikalie-volymer eller brandfarliga varor.

För att förebygga allvarliga olyckor inom kemindustrin och begränsa följderna för människor och miljö har EU antagit det så kallade Sevesodirektivet.

Det finns en högre och en lägre kravnivå för sevesoverksamheter som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalie­olyckor. Gränsmängderna definierar kravnivåerna.

För att kunna förebygga och begränsa skador vid kemikalierolyckor ska kommunen, enligt lag, informera allmänheten om vilka anläggningar som klassas som sevesoanläggningar. Informationen som allmänheten har rätt att få ta del av är vilka säkerhetsåtgärder som ska vidtas och hur man ska göra vid en olycka. Kommunen har ansvaret för att de personer som skulle kunna beröras av en allvarlig kemikalieolycka vid verksamheten får denna information.

Sevesoverksamheter i Eksjö kommun

I Eksjö kommun finns ingen anläggning som klassas med den högre kravnivån. Däremot finns det två anläggningar i den lägre nivån:

Bergstäkt Hagersryd har tillstånd att hantera farliga kemikalier och bedriva farlig verksamhet. Bergstäkten ligger cirka 1,8 kilometer nordväst om Eksjö.

Medelstora förbränningsanläggningar

Förordningen (2018:471) om medelstora förbränningsanläggningar (FMF) trädde i kraft 1 juni 2018. I förordningen framgår att en medelstor förbränningsanläggning inte får vara i drift utan att vara registrerad hos tillsynsmyndigheten samt skyldighet att mäta utsläpp och se till att begränsningsvärden för utsläpp från anläggningarna följs.

Förutom att registrera anläggningen gäller även att medelstora förbrännings­anläggningar ska anmälas i enlighet med bestämmelserna i miljöbalken.

Tillsynsmyndigheten har skyldighet att offentliggöra uppgifter ur registret på förbränningsanläggningar på en webbplats som allmänheten har tillgång till, med undantag av uppgifter som skyddas av GDPR.

Vad räknas som en medelstor förbränningsanläggning?

För att anläggningen ska räknas som medelstor ska den ha en anläggningseffekt mellan 1 och 50 megawatt (MW).

För att avgöra anläggningens storlek ska effekten för alla enskilda förbrännings­anläggningar på platsen summeras. Det gäller oavsett om olika bränslen används. Om inte alla enskilda förbränningsanläggningar på platsen eldas med olja eller bränslegas inträder anmälningsplikten för hela anläggningen vid 500 kilowatt.